Elin jobbar brett men träffar främst barn och ungdomar med olika typer av rörelsehinder. Nyligen använde hon CO-OP med en ungdom som har förvärvad hjärnskada, en patientgrupp som är högfungerande i övrigt och ofta kan lösa situationer själva, bara de först får förklarat hur av arbetsterapeut eller sina anhöriga.
– En av mina patienter som tidigare återkommit till oss flera gånger för stöd i olika situationer behövde inte oss längre efter genomförd CO-OP-behandling. Nu hade hen fått verktyg för att själv hitta lösningar genom att överföra kunskapen om hur hen skapar en strategi från en situation till en annan, säger Elin.
Det centrala i CO-OP är att arbetsterapeuten inte ger råd och färdiga strategier utan i stället med hjälp av reflekterande frågor guidar och låter personen själv förstå vad som händer, identifiera vad utmaningen är och sedan hitta sina egna strategier för att övervinna den. På så vis tränas personen att kognitivt processa aktivitetsutförandet från start till mål (Mål-Plan-Göra-Kolla), med ambitionen att hen ska kunna använda det tänket för att självständigt kunna lösa nya aktivitetsproblem som uppkommer i vardagen.
Det är väldigt utmanande men lärorikt för mig som arbetsterapeut att inte ge tips och råd.
– Det är fantastiskt att se att patienten, om behandlingen lyckas, får ett genomslag i hela sin vardag och inte bara i den aktivitet de först sökte stöd i. Att det blir en så pass djupgående effekt i och med metodens påverkan på personens kognition, säger Elin.
Inte sällan hittar patienten en helt annan strategi än den arbetsterapeuten eller föräldern skulle ha föreslagit, men som funkar precis lika bra.
– Med CO-OP blir patienterna som små egna arbetsterapeuter, skrattar Elin. Det är väldigt utmanande men lärorikt för mig som arbetsterapeut att ge inte tips och råd, utan i stället bara leda patienten till att formulera egna lösningar.
Steka korv på distans
Ett exempel där Elin framgångsrikt har använt CO-OP var en ungdom som ville klara att ta sig från rullstolen till sängen själv på kvällen, utan föräldrarnas hjälp. Elin var på plats i sovrummet men lät ungdomen själv hitta ”stoppen” på vägen.
– Vi jobbade med varje moment och identifierade vad personen behövde för att känna sig trygg. Det slutade med att hen uppnådde målet genom att med hjälp av en glidbräda själv kunna lägga sig på kvällen.
Med några andra ungdomar har målet i stället varit att kunna laga enklare luncher och mellanmål innan träning.
– Mycket steka korv har det blivit! Och nu under pandemin dessutom på distans, med föräldrarna filmande ungdomen in action. Det har faktiskt funkat bra. Vi kommer nog fortsätta att göra vissa moment digitalt även framöver, säger Elin.
En ögonöppnare
Elin tycker att kursen i CO-OP var en riktig ögonöppnare och att det var skönt att komma tillbaka till ett så tydligt aktivitetsbaserat arbete.
– När jag gick kursen kände jag: det här är verkligen ren arbetsterapi. För mig blev CO-OP som att komma hem till arbetsterapi och aktivitetsvetenskap igen, att inte vara ute och svaja vid sidan av i olika hjälpmedelsprocesser. Just nu driver jag tillsammans med mina kolleger att alla arbetsterapeuter på mitt jobb ska lära sig CO-OP!
CO-OP-metoden har prövats och visat god effekt för personer (barn och vuxna) med neurologisk problematik, såsom stroke, förvärvade hjärnskador, cerebral pares, ryggmärgsbråck och för personer med neuropsykiatriska diagnoser. För ett lyckat resultat är det viktigt att följa behandlingens originalupplägg, det vill säga att ha uppåt 11–12 träffar totalt med personen och med en träff per vecka. Mer långtidseffekt uppnås om behandlingen sprids ut över tid.
– För att metoden ska ha god effekt behöver jag ha utrymme för alla dessa tillfällen – det är ett bra argument gentemot chefen, säger Elin, och tipsar också om att planera in alla träffarna med patienten redan från start.
Det lönar sig att vara medlem
Som medlem betalar du alltid bara halva priset på Akademins publikationer och kurser och prioriteras alltid vid kursantagning.
Bli medlem i dag!