I Sverige finns det mer än 100 centrala parter (arbetsgivarorganisationer och fackförbund) som tillsammans tecknar cirka 650 kollektivavtal. Ett kollektivavtal kan antingen gälla tillsvidare eller löpa på viss tid. När kollektivavtalen löper ut så ska de omförhandlas och det är det som kallas avtalsrörelse. Olika kollektivavtal löper ut vid olika tider så en avtalsrörelse kan pågå när som helst. En avtalsrörelse omfattar alltså inte alla 650 kollektivavtal.
Så länge avtalen löper råder det fredsplikt på arbetsmarknaden. Det gäller både arbetstagare och arbetsgivare. När avtalen löper ut upphör fredsplikten och parterna har möjlighet att vidta stridsåtgärder om man inte kommer överens i förhandlingar. Exempel på stridsåtgärder är strejk och lockout.
Hur går en avtalsrörelse till?
Avtalsförhandlingarna påbörjas innan befintliga avtal löper ut. Då träffas parterna och utväxlar yrkanden, det vill säga framför sina krav. Förutom löner och löneökningar kan parterna förhandla om arbetstider och semesterns längd, vilka försäkringar en arbetsgivare ska betala, om arbetsgivaren ska stå för arbetskläder, vad som gäller vid tjänsteresor – och tusen andra saker. Kort sagt allt som har med arbetsförhållandena på jobbet att göra.
Därefter startar själva förhandlingarna. I förhandlingarna försöker man hitta lösningar så att man undan för undan kan klara av fråga efter fråga, men det sker också ett kompromissande och en ständig byteshandel. Om man inte kommer överens kan parterna kalla in medlare från Medlingsinstitutet för att försöka lösa konflikten.
Vanligtvis så kommer parterna överens om vad de nya avtalen ska innehålla utan att man tagit till stridsåtgärder. När de nya kollektivavtalen är klara ska de börja tillämpas lokalt, det vill säga ute på arbetsplatserna.
Märket
Under 1970- och 80-talen hade Sverige en period av höga avtalade löneökningar i kollektivavtalen. Det bidrog i sin tur till hög inflation. Den höga inflationen urholkade värdet av löneökningarna, de anställda fick mindre för pengarna, och ledde till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. Det är skälet till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 och att arbetsmarknaden i stort ställde sig bakom ett nytt sätt att se på kollektivavtalsförhandlingarna i Sverige.
Sedan 1997 har vi därför ordningen att parterna inom industrin ska ”sätta märket” i avtalsrörelserna. Med det menas att den löneökning industrins parter kommer överens om i sina avtal agerar märke, det vill säga bestämmer löneökningstakten, även för resterande delar av svensk arbetsmarknad. Skälet till det är att fackförbund och arbetsgivare är överens om att löneökningar inte ska driva på inflationen.
Hur påverkar märket din lön?
Sveriges Arbetsterapeuter är part i kollektivavtal inom alla sektorer. Många av våra kollektivavtal löper tillsvidare. Våra löneavtal bygger på individuell lönesättning, det vill säga att din lön ska baseras på din kompetens, erfarenhet och bidrag till verksamheten. Även om arbetsgivare behöver förhålla sig till märket i stort så ska din lön baseras på prestation och inte på märket.
Hur påverkar inflationen Sveriges arbetsterapeuters löner?
Inga löneavtal i Sverige innehåller några garantier för kompensation för hög inflation. Detsamma gäller det omvända, att en låg inflation ska ge låga individuella löneökningar, vilket inte heller är önskvärt. Men det avtalen däremot säger är att om verksamheten går bra ska det ge ordentligt utslag på lönerna.
Vår målsättning är att skapa bra reallöneökningar över tid, det vill säga att långsiktigt ge medlemmarna mer pengar i plånboken. Det handlar inte bara om en lönerevision utan om att vi ska få bra löneökningar i 15 år. Jaga inflationen är inte rätt väg för att uppnå det.