Arbetstid

Här läser du om vad som gäller för arbetstid, utifrån kollektivavtal och arbetstidslagen.

Arbetstid utifrån kollektivavtal

I våra kollektivavtal regleras vad som är ordinarie arbetstid och vad som är övertid samt hur arbete utöver ordinarie arbetstid ersätts.

Ordinarie arbetstid för våra medlemmar är högst 40 timmar per helgfri vecka, men det kan även förekomma ordinarie arbetstid om 38 timmar och 15 min per vecka under en tillämplig beräkningsperiod. De medlemmar som enligt anställningsavtal har en ordinarie arbetstid på 38 timmar och 15 min kan förläggas arbete vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag.

Våra kollektivavtal reglerar också vilken ersättning som gäller för övertidsarbete, jourtid och beredskap samt arbete på obekväm arbetstid.

Ta del av kollektivavtalen på Min sida.

Arbetstidslagen

Observera att arbetstidslagen inte innehåller några regler om rätten att få extra betalt för arbete utanför ordinarie arbetstid. I våra kollektivavtal finns regler om ersättningar för till exempel övertidsarbete, jour och beredskap. Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats, måste du själv komma överens med din arbetsgivare om ersättningar.

Veckoarbetstid

I Arbetstidslagen står att den högsta arbetstiden är 40 timmar per vecka. I många branscher finns kollektivavtal om kortare arbetstider än så.
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får vara högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Semester och sjukfrånvaro räknas som fullgjord arbetstid.

11 timmars dygnsvila

Dygnsvilan är minst 11 timmars sammanhållen ledighet per 24-timmarsperiod. 24-timmarsperioden kan börja räknas vilken tid som helst på dygnet, så länge det är samma klockslag hela schemaperioden. Dygnsvilan kan förläggas när som helst under respektive dygn.

36 timmars veckovila

Du ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod.

Beredskap och jour

Du kanske är anställd där man är beroende av personal som är tillgänglig även utöver ordinarie arbetstid. Arbetsgivaren kan då begära att du ska ha beredskap eller jour.

Beredskap innebär att du ska kunna komma till arbetet efter viss inställelsetid. Beredskap har du oftast i hemmet eller på annan plats där arbetsgivaren kan nå dig och du snabbt kan ta dig till jobbet. Du kan ha beredskap under din dygnsvila, och under din veckovila om det finns kollektivavtal om det. Om ledigheten avbryts genom tjänstgöring ska man kompenseras genom ny ledighet. Tiden du har beredskap ligger utanför din ordinarie arbetstid.

Jour innebär i princip att du omedelbart ska kunna träda i tjänst. Jour har du i regel på din arbetsplats. Jourtiden får vara högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad.

Övertid och mertid

En arbetsgivare kan vilja att du ska jobba övertid. Arbetstidslagen säger att du inte kan jobba mer än 50 timmar övertid under en månad och sammanlagt högst 200 timmar under ett år. En arbetsgivare kan få tillåtelse att använda dig för mer övertid än så, antingen genom en överenskommelse med facket eller genom att få dispens från reglerna i arbetstidslagen från Arbetsmiljöverket.

Men det är viktigt att komma ihåg att det aldrig går att sluta avtal som ger dig mer arbetstid än 48 timmar per vecka under en fyramånadersperiod, inklusive övertid, jour, semester och sjukledighet.

Om du är deltidsanställd, räknas den tid du arbetar utöver din ordinarie arbetstid som mertid, och inte som övertid. Arbete på mertid äger dock endast rum under ordinarie arbetstid för heltidsanställda. Jobb under annan tid på dygnet är övertid även för deltidsanställda. Du kan jobba mertid i högst 200 timmar under ett år.

Obekväm arbetstid

Om arbetet kräver, kan du få arbeta på tider som avtalet anger som obekväm arbetstid – kvällar, nätter och helger. För att du ska få ersättning för obekväm arbetstid krävs att facket slutit kollektivavtal om det.

Nattarbete

Enligt arbetstidslagen är det förbjudet att arbeta klockan kl. 00–05. Men givetvis finns det verksamheter som måste ha personal dygnet runt, till exempel inom vård/omsorg och räddningstjänst. All verksamhet som har bemanning på natten mellan kl. 00 och 05 måste därför ha kollektivavtal om nattarbete – annars bryter de mot lagen.

Läs mer om arbetstidslagen på Riksdagens webbplats.