Användning och innehåll
ADL-Taxonomin® är ett av de mest använda arbetsterapeutiska bedömningsinstrumenten i Sverige och har använts sedan början av 1990-talet. ADL-Taxonomin® inbegriper ett systematisk tillvägagångssätt för att bedöma personens aktivitetsförmåga inom P- och I-ADL. Instrumentet är generiskt och finns i ett original men även med anpassningar till barn, personer med synnedsättning samt personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessa fyra ADL-Taxonomier ingår samlat i en och samma användarmanual.
Aktivitetsförmågan kan beskrivas på aktivitets- eller delaktivitetsnivå. ADL-Taxonomin® i originalet omfattar nedanstående tolv aktiviteter (med tillhörande delaktiviteter), som kan anses vara generella för de flesta och som utgör en bas för det dagliga livet:
- Äta och dricka
- Förflyttning
- Toalettbesök
- På-och avklädning
- Personlig hygien
- Övrig kroppsvård
- Kommunikation
- Resor
- Matlagning
- Inköp av dagligvaror
- Städning
- Tvätt
Definitionerna av aktiviteterna och delaktiviteterna får inte ändras. Ingen poängsättning görs, men däremot får egna bedömningsalternativ läggas till utifrån verksamhetens behov.
Arbetsterapeuten väljer att dokumentera detta i ett cirkeldiagram eller på ett bedömningsformulär, beroende av hur bedömningen ska användas. Arbetsterapeuten kan också använda bedömningsformuläret vid den direkta observationen eller intervjun och sedan fylla i cirkeldiagrammet vid behov. Instrumentet kan även användas för självskattning.
Bedömningsresultaten kan bland annat användas för att
- beskriva vad personen gör och inte gör med olika detaljgrad (exempelvis guidning eller fysiskt stöd/hjälp)
- identifiera skillnaden mellan aktivitetsutförande och kapacitet (kan) samt motivation (vill)
- utvärdera intervention (före och efter)
-
jämföra arbetsterapeutens bedömning med personens skattning
- jämföra personens skattning med anhörigas
- beskriva aktivitetsförmåga på gruppnivå.
Tillhörande material vid inköpt tryckt användarmanual och kurs
Bilagor till instrumentets original och anpassningarna till barn, personer med synnedsättning och personer med psykisk funktionsnedsättning.
- Bedömningsformulär (att skriva ut eller fylla i på dator).
- Cirkeldiagram (att skriva ut eller fylla i på dator).
- Mappning av instrumentets aktiviteter och delaktiviteter till ICF.
I Sveriges Arbetsterapeuters Akademi erbjuds även kurs i ADL-Taxonomin® . Att gå kursen är en rekommendation men det är inte obligatoriskt för att köpa och använda instrumentet. Konsten att skriva intyg är också en bra kurs att gå där ADL-Taxonomin ofta används som grund i informationsinsamlingen kring personen.
Målgrupper och områden
ADL-Taxonomin® är användbart i olika miljöer med alla personer som har nedsatt aktivitetsförmåga. Instrumentet används inom många olika verksamhetsområden, exempelvis äldreomsorg, Försäkringskassan, habilitering, rehabilitering samt för personer med olika funktionsnedsättningar.
Arbetsterapeuter som möter personer med kognitiva svårigheter använder ibland anpassningen till personer med psykisk funktionsnedsättning och vid observation även som komplement Checklista vid kognitiva svårigheter i aktivitetsutförandet – observationsunderlag för bedömning av ADL-förmåga.
Användare
Avsedda användare av instrumentet är legitimerade arbetsterapeuter. Anpassningen till personer med synnedsättning riktar sig även till synpedagoger.
Teoretiska utgångspunkter
Teoretiska definitioner av begrepp som aktivitetsförmåga och aktiviteter i dagliga livet (ADL) samt principer för uppbyggnad av en taxonomi ligger till grund för ADL-Taxonomin®. ADL-Taxonomin®:s aktiviteter och delaktiviteter har mappats till Socialstyrelsens senaste uppdatering av Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF).
Forskning och översättningar
Flera tidiga studier har gjorts på ADL-Taxonomin (Törnquist & Sonn, 1994; Sonn et al., 1999). Genom att experter, yrkesverksamma arbetsterapeuter och användare involverats i instrumentets utvecklingsprocess, har den teoretiska och innehållsmässiga validiteten ytterligare kunnat stärkas . Genom kontakt med enskilda arbetsterapeuter i skilda sammanhang har instrumentet även förankras i det arbetsterapeutiska språkbruket och definierade begrepp. Reliabiliteten har prövats i enskilda studier med goda resultat. Publiceringar finns även om utveckling av och instrumentets anpassning till barn (Zetterlund, 1996) respektive personer med synnedsättning (Lutteman, 2000). Även anpassningen till personer med psykisk funktionsnedsättning och dennes konstruktvaliditet, förståbarhet och användbarhet har utvärderats (Lidström Holmqvist & Holmefur, 2019).
ADL-Taxonomin har översatts till ett antal olika språk med tillstånd hos upphovspersonerna: danska (Waehrens, 1998 och Højgaard, 2008 hos Ergoterapeutforeningen), norska (Trondheim kommune och Ergoterapeutene, 2016) och och thai av anpassning till personer med psykisk funktionsnedsättning (Khemthong vid Mahidol University, 2023).
Upphovsrättsskydd
ADL-Taxonomin®, precis som andra instrument, är upphovsrättsligt skyddat. Detta innebär bland annat att ändringar i instrumentet och otillåten kopiering eller spridning inte får ske. Instrumentets cirkeldiagram och bedömningsformulär får dock kopieras och användas för personligt bruk i din verksamhet. ADL-Taxonomin® är varumärkesskyddat hos PRV både vad gäller namnet och cirkeldiagrammet.
Tidigare it-stöd
Av upphovsrättsliga skäl och på grund av uppdaterad lagstiftning enades Cambio Welfare Systems AB och Sveriges Arbetsterapeuter 2022 om att avsluta samarbetet kring instrumentets tidigare it-stöd (FSADIS/Viva ADL).
Införande av begrepp i eget journalsystem
Sveriges Arbetsterapeuter arbetar nu tillsammans med upphovspersonerna på ett alternativ för att verksamheter ska kunna lägga in ADL-Taxonomins begrepp och bedömningskomponenter i journalsystem med ett antal uppställda kriterier. Förbundet genomgår även en större digital utredning under 2025-2027. Mer information kommer under hösten 2026.