Användning och innehåll
Sveriges Arbetsterapeuter har från Region Örebro län fått tillstånd att utge en omarbetad version av tidigare förlaga, Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga (Regionförbundet Örebro, 2012). För att underlätta användningen har i denna nya version en större bearbetning gjorts vad gäller text, struktur och layout. Texter har tillkommit kring bakomliggande teori och tolkning av resultatet samt exempel på aktivitetsfokuserade åtgärder vid olika kognitiva svårigheter. Det är viktigt att poängtera att checklistan är avsedd som ett kompletterande verktyg och att den inte ersätter fördjupade bedömningar avseende kognitiv förmåga.
Checklistan är framtagen för att användas i bedömning genom observation tillsammans med ADL-Taxonomin®, men den kan även användas för observation av andra utvalda aktiviteter. Checklistan innehåller nedanstående tio observationsområden med tillhörande observationspunkter kring personens kognitiva svårigheter.
- Vakenhet, uppmärksamhet och tempo
- Registrering, uppfattning och igenkänning
- Tolkning och integrering av information från olika sinnen
- Minne
- Tidshantering
- Uppstart av aktivitet
- Praktiskt utförande och kontroll
- Avslutande av aktivitet
- Emotionellt tillstånd
- Språk
Minst två aktiviteter som ska observeras, utifrån personens önskan att kunna utföra och hens kognitiva förmåga, väljs ut. Bedömningen utgår från vad personen klarar, det vill säga "gör"-perspektivet. Det sammanvägda resultatet av ADL-Taxonomin® och checklistan dokumenteras. Vid behov kan grad av stöd-/hjälpbehov också dokumenteras.
Tillhörande material vid inköpt tryckt användarmanual
- Checklistan (bilaga A)
- Exempel på aktivitetsfokuserade åtgärder vid olika kognitiva svårigheter, strukturerade utifrån observationsområdena i checklistan (bilaga B).
Användare och målgrupper
Checklistan används främst av legitimerade arbetsterapeuter som kommer i kontakt med personer med kognitiva svårigheter, i olika verksamheter och på olika nivåer i vårdkedjan. Den är inte begränsad till specifika diagnosgrupper utan kan användas generellt för personer med misstänkta eller bekräftade kognitiva svårigheter.
Exempel på grupper där den används är personer med förvärvade hjärnskador som stroke och traumatisk hjärnskada samt med resttillstånd efter infektioner som TBE eller covid-19. Andra exempel är progressiva sjukdomar som demens, Parkinsons och MS samt psykiatriska tillstånd som psykos och neuropsykiatriska funktionsvariationer som adhd och autism.
Teoretiska utgångspunkter och utveckling
En enkätstudie riktad, till arbetsterapeuter i kommunal verksamhet i Örebro län vad gäller förlagan och dess användbarhet, har gjorts (Skoglöf, 2014).
Den teoretiska grundstrukturen i den omarbetade checklistan utgår ifrån Lurias dynamiska lokalisationsteori (1976). En innehållsvalidering av checklistan har genomförts enligt metoden Content Validity Index (CVI), vilken påvisade hög innehållsvaliditet (beskrivs närmare i användarmanualen).