Användning och innehåll
EDAQ är det enda arbetsterapeutiska instrument som utifrån patientens perspektiv (genom självskattning) beskriver hjälpmedel eller vardagsredskap för att metodiskt minska svårigheter i dagliga aktiviteter (ADL). Arbetsterapeutens åtgärder och nyttjandet av olika hjälpmedel eller vardagsredskap ger patienten ökad förmåga att klara vardagen i sin hemmiljö. Instrumentet kan användas i sin helhet eller utifrån specifika områden där patienten har svårigheter. Se nedanstående kort film som beskriver syfte och tillämpning av EDAQ.
EDAQ innehåller tre delar, som kan användas i sin helhet eller med utvalda delar utifrån personens behov:
-
Självskattning av upplevda symtom.
Personen skattar här sitt humör, smärta, stelhet, rörelseinskränkning, oro, trötthet och livstillfredsställelse utifrån VAS-skalan. -
Självskattning av dagliga aktiviteter i hemmiljö. Personen skattar här hur svårt hen har att utföra uppemot 112 dagliga aktiviteter indelade i elva domäner, både utan och med hjälpmedel, vardagsredskap eller annan metod, utifrån en tregradig skala. Domänerna är: Mat och dryck. Toalettbestyr och personlig vård, På- och avklädning, Bad och dusch, Matlagning, Förflyttning inomhus, Städning och hemsysslor, Tvätt- och klädvård, Överflyttning, Kommunikation, samt Förflyttning utomhus och inköp. Utifrån självskattningen kan illustrativa spindeldiagram fyllas i som stöd i samtalen med personen.
- Checklista och värdering av hjälpmedel/vardagsredskap/andra metoder. Personen har här möjlighet att ange deras användning och värdering av olika hjälpmedel/vardagsredskap/annan metod utifrån VAS-skalan.
Målgrupper och områden
Avsedda målgrupper för EDAQ är främst personer med smärta och rörelseorganens sjukdomar, som exempelvis reumatologisk sjukdom alternativt annan kronisk sjukdom eller skada. Exempel på tillstånd är reumatoid artrit (RA), ankyloserande spondylit, artros, systemisk lupus erythematosus (SLE), systemisk skleros, långvarig smärta, långvariga ländryggsbesvär, Sjögrens syndrom och skador i övre extremiteter. EDAQ kan användas inom andra områden.
- Läs en kort intervju (2025) med leg. arbetsterapeut Elisabeth Andersson som använder EDAQ med reumapatienter.
- Leg. arbetsterapeut Annicka Appelberg, vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, använder frekvent EDAQ med personer med neuromuskulära diagnoser. Hon menar (2021) att "EDAQ är tydligt och konkret med en poängskattning inom 11 ADL-domäner och med koppling till ICF".
Användare
EDAQ är framtaget av och för att användas av leg. arbetsterapeuter men kan även användas av andra professioner med kunskap i aktivitetsutförande. Användaren ska ha läst igenom läst igenom användarmanual noga och bör ha grundläggande kunskaper i ICF .
Teoretiska utgångspunkter
EDAQ har förankrats till ICF:s komponenter såsom kroppsfunktion, aktivitet/delaktighet och omgivningsfaktorer och instrumentets alla aktiviteter är även mappade till Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF . EDAQ har även utgångspunkter i begreppen Patient-Reported Outcome Measure (PROM), Self-efficacy och Self-management.
Forskning och översättningar
EDAQ finns i en kulturanpassad och engelsk utgivning (Hammond med kollegor vid University of Salford) och har även översatts till ytterligare ett antal språk, såsom danska, norska, holländska och tyska. EDAQ har genomgått omfattande psykometriska tester och även validerats avseende kulturell och lingvistisk validitet. Se bland annat Hammond et al., 2015; Hammond et al., 2018; Adroher & Tennant, 2019 samt Hammond et al., 2020.