Användning och innehåll

GAP kartlägger genom självskattning om personen uppfattar sig vara delaktig i de aktiviteter som hen vill göra i vardagslivet. GAP mäter i vilken utsträckning en person utför aktiviteter hen vill utföra och
i vilken utsträckning samma person inte utför aktiviteter hen inte vill utföra. Instrumentet mäter inte vad en person kan eller inte kan utföra. 

GAP:s självskattningsformulär innefattar 30 vardagliga aktiviteter inom fyra aktivitetsområden:

• I-ADL
• Fritidsaktiviteter
• Sociala aktiviteter
• Arbete/arbetsliknande aktiviteter.

Självskattningen innehåller även två avslutande öppna frågor om hur personen upplever sina vardagsaktiviteter och eventuella gap mellan vad hen vill göra och gör samt vilken/vilka av de aktiviteter som hen värdesätter högst av de aktiviteter där hen angivit att det finns gap i aktiviteter. I en sammanställning sker uppföljning av gap mellan vad personen faktiskt utför och vill utföra. Resultat ligger sedan till grund för diskussion och interventionen med personen. 

Målgrupper och områden

GAP har hitintills använts av arbetsterapeuter i forskning och i klinik med personer med funktionsnedsättning i vuxen ålder och deras närstående.  I forskning har instrumentet främst används med personer med stroke, förvärvad hjärnskada, stressrelaterade besvär, cancer och demens.
I klinik används GAP i olika verksamheter och områden. Utifrån genomförda studier och testning är instrumentet användbart oavsett funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning. Personerna bör dock inte vara i akut fas efter skada eller insjuknande.

Teoretiska utgångspunkter

GAP har Model of Human Occupation (MOHO) som teoretisk grund. Andra teoretiska och centrala utgångspunkter är occupation, delaktighet (participation), tillfredsställelse (satisfaction) samt det personcentrerade förhållningssättet. GAP:s aktiviteter har även mappats till Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) utifrån Socialstyrelsens senaste uppdatering 2024. 

Utveckling och forskning

GAP utvecklades inom ramen för ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet där det övergripande syftet var att identifiera vad personer gör och vill göra i vardagen en längre tid efter en förvärvad hjärnskada. Fokus var personernas uppfattningar om gap i vardagens aktiviteter och hur
detta relaterade till deras uppfattningar om sin funktion och sina funktionshinder samt upplevelsen
av livstillfredsställelse (Eriksson, 2007). Forskning visar att instrumentet mäter delaktighet i vardagens aktiviteter och har acceptabel validitet och reliabilitet för olika diagnosgrupper med funktions- och aktivitetsbegränsningar (Eriksson et al., 2009; Eriksson et al., 2013); Fallahpour et al., 2011)

Översättningar till andra språk

GAP har översatts till ett antal språk:

• En engelsk översättning, Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) (2024)  säljs som e-manual av Sveriges Arbetsterapeuter.
• En dansk översättning av Tina Helle finns framtagen men har enbart använts i studiesyfte.  
• En fransk översättning finns utgiven av arbetsterapeutförbundet i Schweiz: Occupational Gaps Questionnaire (OGQ-CH-Fr), version Suisse romande, Margot-Cattin et al. (2017). 
• En japansk översättning (OGQ-J) (Misu et al., 2022). 
• En malaysisk översättning (OGQ-M) (Sapihis et al., 2015).
• En persisk översättning (OGQ-P) (Fallahpour et al., 2011).