Björne Lantz
Björne Lantz, huvudskyddsombud

Huvudskyddsombudet: ”Försiktigt positiv”

Arbetsterapeuten Björne Lantz är huvudskyddsombud inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö stad sedan våren 2020. Nu blickar han framåt.

Text: Anki Wenster   Foto: André de Loisted

Sommaren 2021 gick Björne Lantz in som skyddsombud även för arbetsterapeuterna inom avdelningen särskilt boende och har följt verksamheten sedan dess.

Björne Lantz berättar att 18 personer slutat mellan januari 2021 och februari i år, därutöver har tre medarbetare sagt upp sig i februari, vilket innebär att 21 av 26 medarbetare – arbetsterapeuter och fysioterapeuter – slutat. Han nämner även att fyra av fem sektionschefer – varav en rehabchef och tre sektionschefer för sjuksköterskorna i samma enhet – lämnade förvaltningen i höstas.

– Verksamheten har varit i rekrytering sedan 2018, året efter omorganisationen, vilket har blivit en ond spiral. Det här har fått konsekvenser och gjort att det har varit svårt att planera, introducera och utveckla verksamheten och mycket har blivit lidande.

Han tycker att det är anmärkningsvärt att ledningen inte har agerat på att en tredjedel av personalen har sagt upp sig varje år, vilket han har påpekat. Svaret han fått är att ledningen inte uppfattat att arbetsmiljöproblemen har varit så övergripande. Björne Lantz berättar att de fackliga representanterna uppger att de inte fått gehör, men att ledningen inte delar den bilden.

Björne Lantz berättar att en stor belastning för rehabgruppen har varit att det uppstod lediga platser på flera boenden under pandemin och i stället öppnades då korttidsplatser, vilket inte kommunicerades på förhand med rehabgruppen. Tanken var att det inte skulle krävas några direkta insatser, men överrapportering och insatser med hjälpmedel krävde mycket resurser, konstaterar Björne Lantz.

– Nu har det gjorts riskbedömningar och vi har varit tydliga med den stora arbetsbördan för rehabgruppen under tiden patienterna väntar på boendebeslut.

De här senaste åren har det tyvärr inte skrivits så många avvikelser, säger han. Han tror att det kan kännas svårt att rapportera avvikelser och påtala att arbetet inte kan utföras patientsäkert. I stället väljer man att sluta.

Nu blickar han framåt. Och tycker att det är positivt att HR-ansvarig har haft avgångssamtal med medarbetare som slutat den senaste tiden. Det har nyligen även införts planeringsmöten på morgonen och planen är att se över kärnuppdraget för att kunna prioritera både det egna arbetet och introduktion av nya medarbetare. Arbetsterapeuterna har avlastats genom att de inte behöver vara med på alla SIP-möten, som i stället läggs på fysioterapeuterna som är bättre bemannade, berättar Björne Lantz. Det har också anställts en rehabundersköterska som resurs.

Han hoppas att de medarbetare som är kvar ser ljuset i tunneln, och att det sker en kursändring där förvaltningen lyckas behålla medarbetarna och att rekrytera nya. I april saknas det 2,5 arbetsterapeuttjänster.

– Som profession är vi oerhört flexibla och lösningsfokuserade och vill även lösa andras problem. Det här har tyvärr gjort att man hamnar i situationer där man får tillbaka bollen av arbetsgivaren. Vi måste också se till vår egen hälsa och ett sunt arbetsliv.

Det som nu planeras är mer samverkan och Björne Lantz ska även vara med på arbetsplatsträffar framöver. Mötet i slutet av februari med facket centralt, och nuvarande och tidigare anställda arbetsterapeuter inom förvaltningen, uppfattade han som ännu en ögonöppnare. Det fanns mycket besvikelse som kom upp till ytan och ett stort behov av att berätta.

På samverkansmötet med enhetschefen i slutet av februari krävde han en skriftlig handlingsplan där det även skulle dokumenteras vad som gjorts tidigare. Den har nu inkommit (läs om den i artikeln ”Hur ska man kunna jobba patientsäkert?”).

– Det känns bra att det finns en plan, nu behöver den bli verklighet.