Text: Pontus Wikholm
Rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2026 handlar om internet som politisk arena inför valet. Det är tydligt att vi rör oss i många olika kanaler.
– Jag tror de flesta får en ganska bred blandning politisk information, ingen är på bara en kanal. Man tar del av nyheter och fördjupningar på tv och i tidningar, långa tyckanden i poddar och korta känslomässiga inlägg i sociala medier, säger Björn Appelgren.
Det digitala informationslandskapet är i det närmaste oändligt i dag, men traditionella nyhetsmedier har fortsatt stort inflytande på framför allt äldre väljares beslut. Samtidigt ökar det politiska samtalet i poddar och partierna försöker nå yngre väljare på Tiktok.
– Men de överlägset viktigaste källorna för hur man kommer att rösta är partiledardebatter och valkompasser, det svarar 55 respektive 50 procent. Bland förstagångsväljarna är det 65 procent som listar valkompasser som viktiga, så de yngre är inte ointresserade av traditionella medier.
Största skillnaden jämfört med valet 2022 är utan tvekan AI. Fyra av tio tycker det är svårt att avgöra om information är AI-genererad. Nio av tio tror att det kommer att dyka upp fejkade bilder i syfte att påverka valet.
– Tekniken har blivit så bra. När det är välgjort kan vi inte med blotta ögat avgöra om en bild, text eller film är genererad av AI.
Så hur gör vi för att inte bli lurade?
– Försök se till helheten. Varifrån kommer bilden? Vem är avsändaren? Vad är det som påstås och vad kan avsändaren ha för syfte? Finns bilden publicerad någon annanstans och när publicerades den för första gången?
Han fortsätter:
– Det handlar om grundläggande källkritik. Budskapet kan låta övertygande, men om avsändaren är anonym eller okänd för dig sedan tidigare ska du vara extra noggrann och ta din källkritik lite mer seriöst.
Att försöka hitta bevis för att allt som flimrar förbi skulle vara sant är ett heltidsjobb, säger Björn Appelgren.
– Man får komplettera källkritik med det som kallas källtillit. Om informationen inte känns helt seriös kan du vända dig till källor du litar på – som har fungerande processer för faktagranskning, som har ansvariga utgivare och följer journalistiska och etiska regler. Skriver de samma sak?
Men det är inte alltid lätt. Personer eller organisationer som vill sprida vilseledande information är ofta bra på att nå ut.
– Syftet med informationspåverkan är sällan att ljuga rakt av. Det kan handla om att skapa splittring, polarisering eller att minska tilliten till samhällsbärande institutioner. Att hellre få oss att fokusera på frågor som inte är jätteviktiga.
En metod är att förstora frågor. Väldigt många inlägg eller fyllda kommentarsfält kan få en fråga att framstå viktigare än den är. En annan variant är att utge sig för att vara någon man inte är, genom att till exempel klona en webbsajt eller klippa in ett partiledarhuvud i en video. Björn Appelgren säger att vi alla har ett ansvar att hålla oss informerade.
– Det är digital kompetens, att man förstår hur saker och ting hänger ihop och vilka risker och möjligheter som finns. Och inte delar ett inlägg om det känns tveksamt eller om det pekar ut olika grupper eller är aggressivt och väcker känslor.
På Internetstiftelsen hittar du bland annat Bredbandskollen, Internetkunskap och Internetmuseum.