Text: Pontus Wikholm Illustration: Helena Lunding Hultqvist
Partsmodellen, den svenska arbetsmarknadsmodellen, bygger på samarbete mellan fack och arbetsgivarorganisationer. Tillsammans kommer man överens om villkoren på arbetsmarknaden, utan detaljerad lagstiftning från staten. Modellen kräver samarbete på många nivåer.
– Basen i vårt fackliga arbete är våra arbetsplatsombud och skyddsombud. De står närmast arbetsgivaren på sina arbetsplatser. Den lokala ombudsmannen har en mer samordnande roll och är en länk mellan arbetsplatsombuden, kretsen och de centrala ombudsmännen på förbundskansliet, säger Kristina Hultman.
I Region Västerbotten företräder hon ungefär 200 medlemmar varav cirka 40 förtroendevalda. Men hon är ensam LOM, i en till ytan stor krets.
– Vi kunde absolut vara någon till i regionen, och arbetsplatsombud i till exempel Skellefteå eller Umeå kunde gärna prova på som LOM. Man får mer information, lär sig mer och får mer att säga till om på sin arbetsplats.
Men om det känns läskigt att ta på sig mer ansvar?
– Våga prova. När jag började mitt uppdrag gjorde jag inte lika mycket som i dag. Det kan se lite olika ut beroende på hur mycket erfarenhet man har och hur mycket man själv vill ta på sig. Och man har stöd – från de centrala ombudsmännen, sina egna medlemmar och av förtroendevalda med liknande uppdrag på andra förbund. Det viktigaste är att man inte tänker att man måste kunna allt.
Kristina Hultman har jobbat mycket ihop med Fysioterapeuternas företrädare. De har bland annat samarbetat runt resultaten från arbetsgivarens lönekartläggning för att höja lönenivåerna för sina medlemmar.
– Vi har gjort gemensam sak i frågor som har sett liknande ut för oss. Det har varit ett jättebra samarbete och vi har också kunnat nå längre än vi hade gjort utan varandra.
En av LOM:ens viktigaste uppgifter är lönerevisionen. Även om förbundet har en individuell lönesättning med lönesamtal är påverkansarbetet vid lönerevisionen A och O för att det ska bli bra. Organisationsförändringar och andra fackliga frågor är också viktiga att ha koll på, ofta med stöd av de centrala ombudsmännen.
– Om arbetsgivaren till exempel vill kapa en arbetsterapeuttjänst är de skyldiga att kalla till förhandling. Men medlemmen på arbetsplatsen måste hojta till om det händer något.
Hör medlemmarna av sig till dig?
– Ja, den vanligaste kontakten är en medlem som har en specifik fråga. Den här tiden på året är det mycket lön. Men det kan handla om sommarbemanning eller en chef som vill att man tar på sig ett nytt ansvarsområde. Vad kan jag svara på det? Hör det till min anställning?
Har du alltid ett svar?
– Det kan räcka med ett vändande mejl. Men ofta kan jag behöva ställa lite uppföljande frågor för att veta vilket stöd jag kan ge.
Kristina Hultman har suttit länge som LOM och varit fackligt aktiv i princip ända sedan hon blev klar arbetsterapeut.
Har du inte fått nog?
– Vissa dagar kan det kännas så, men för det mesta är det ett jätteroligt uppdrag. Framför allt är det viktigt – vi behöver vara med och påverka.
På arbetsterapeuterna.se/lokalt hittar du kontaktuppgifter till dina lokala företrädare.