Text: Anki Wenster Illustration: Helena Lunding Hultqvist
Resiliens. Kan det vara mer aktuellt än just nu? Oavsett om det handlar om förmågan att hantera det oroliga världsläget eller stress på jobbet och privata utmaningar går det att öva upp sin motståndskraft, säger psykologen Björn Hedensjö.
Begreppet resiliens används i många sammanhang, på samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå. Men alla nivåer hänger ihop.
– Jag tror det har att göra med en orolig omvärld. Men vi har alltid intresserat oss för hur människor hanterar motgångar, förluster och lidande. En definition är att tänka på resiliens som ett psykologiskt immunförsvar.
Det är individuellt hur man hanterar livets utmaningar. Det är inget som går att värdera, utan handlar om vilka styrkor och svagheter man har – och det är situationsbundet. Men det går att träna upp.
Själv har Björn Hedensjö länge intresserat sig för vilka psykologiska färdigheter som gör att vi möter och hanterar motgångar på så olika sätt. Och i boken Resiliens – nio nycklar för psykologisk motståndskraft varvas fakta med konkreta tips och berättelser från verkliga livet.
– Vi lägger ofta mycket kraft på att gå i kamp med sådant som inte går att påverka. En lösning kan vara att öva på att släppa det man inte kan påverka och jobba med acceptans.
Det handlar också om att skilja på hypotetisk och realistisk oro. Han nämner strukturerad problemlösning som ett sätt att komma vidare.
– Situationen är som den är, vad kan jag göra? Jag kanske måste prata med min chef? Genom att sätta sig ner och titta strukturerat på problemet kan man lösa knutar som har funnits i åratal. Hur våra sociala relationer på jobbet ser ut har stor betydelse för vårt mående.
Han berättar att dåliga relationer på jobbet brukar hamna högt på listor när personer ska lista stressfaktorer i livet. Goda relationer på jobbet är däremot en viktig friskfaktor.
– En viktig resiliensfaktor är förmågan att kunna be om hjälp. Man har ofta en idé om att det är negativt. Det kan vara svårt, men är väldigt relationsbyggande. Vi tenderar att gilla folk som ber om hjälp, det kallas även Benjamin Franklin-effekten. Team som fångar upp varandra när det behövs är en väldig resurs.
Du skriver också om att fungera och blomstra i ovisshet. Hur gör man?
– Det är en svår konst. Men om man kan är man oerhört hjälpt av det i livet. Även där handlar det om att kunna sortera vad som finns inom ens kontroll. Man kan träna på att stanna och vara i ovisshet.
Det naturliga sättet att hantera ovisshet är genom oro, säger han. Det kan yttra sig i att man för en inre dialog med sig själv och växlar mellan oros- och tröstetankar i ett lugnande självprat.
– Man kanske går och väntar på ett besked privat eller i arbetslivet. Då kan man i stället ta till ett osäkerhetsmantra. Jag använder ofta mantrat ”kanske kanske inte” när jag känner att jag drar iväg i en inre dialog när det gäller något som inte går att förutse. Och försöka förhålla sig till det man inte kan påverka. Det får vara där det är. Det kan vara otäckt att göra i början, men det går att öva upp.
När han möter klienter som exempelvis mår dåligt av den geopolitiska oron kan en lösning vara att rikta uppmärksamheten mindre till det som triggar. Som att sätta sig på ”mediediet” och försöka fokusera på det som ger lugn och glädje i stället.
Finns det några allmängiltiga råd för att stärka sin motståndskraft? Det är svårt. Men ett par nycklar är extra viktiga.
– Jag brukar lyfta vilken oerhört viktig friskfaktor det är med goda sociala relationer. Det behöver inte handla om många personer, men att det finns ett nätverk som man kan be om hjälp. Om jag ska nämna något annat är det självkännedom. Det är vår husgrund.
Men oavsett om man känner att man har koll på sina känslor och reaktioner eller inte, är det viktigt att inte glömma att våra hjärnor är plastiska. Och att dra nytta av det. Det går att förändra beteende, och även om man har sin grundpersonlighet är den inte huggen i sten.
– Det är viktigt att tro på att man kan utvecklas. Och bara det faktum att vara medveten om hjärnans formbarhet ger en bättre prognos.