Text: Katja Alexanderson
I början av sommaren skickade skyddsombudet Jenny Rodén Nilsson på Vuxenhabiliteringen i Region Örebro in en 6:6 a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Bakgrunden var en medarbetarenkät som visade att 26 procent av de anställda hade upplevt kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Det var inget lätt beslut. Men efter att hela våren, utan framgång, försökt få gehör hos ledningen bestämde hon sig, vilket Arbetsterapeuten skrev om i nr 5/25. I december kom Arbetsmiljöverkets beslut. Verket ålägger arbetsgivaren att genomföra en rad åtgärder.
– Det känns bra. Nu ställs krav på arbetsgivaren, på en helt annan nivå, som måste infrias.
Arbetsmiljöverket förelägger bland annat arbetsgivaren att undersöka vilka förhållanden i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Utifrån undersökningen ska riskerna för att någon drabbas av ohälsa eller olycksfall bedömas och dokumenteras. En skriftlig handlingsplan för att komma till rätta med problem ska tas fram. Verket är också tydligt med att skyddsombud och arbetstagare ska ges möjlighet att medverka i processen.
– Jag hoppas att det här leder till ett bättre samarbete och en ökad förståelse för vår roll som skyddsombud. Vi ska kunna ha mer inflytande på arbetsplatsen än vad vi haft tidigare. Och jag hoppas att både medarbetare och chefer ska se oss som viktiga budbärare när det händer saker på arbetsplatsen, säger Jenny Rodén Nilsson.
Hon fortsätter:
– Det känns som att arbetsgivaren har tagit föreläggandet på allvar. Man har satt i gång arbetet snabbt, vilket har gjort att många medarbetare har fått ställa om sina scheman efter jul.
Nu i början av året genomför man halvdagsworkshoppar om organisatorisk och social arbetsmiljö där alla medarbetare måste delta. Det kommer också göras riskbedömningar och planeras in åtgärder. Längre fram i vår kommer chefer och skyddsombud att gå gemensamma utbildningar.
Jenny berättar att hon fått mycket positiv återkoppling från kollegor efter att Arbetsmiljöverkets föreläggande kom, även från personer som själva inte har varit drabbade. Men det finns också de som tycker att insatserna för att förbättra arbetsmiljön tar för mycket tid från deras ordinarie jobb.
Det senaste året har varit krävande, men Jenny Rodén Nilsson tycker att det har varit värt det. Hon älskar sitt jobb och drivs av att personerna de stöttar ska ha goda liv – och då måste arbetsmiljön på vuxenhabiliteringen vara så bra som möjligt. Hon säger att det tar tid att bli en duktig ”habiliterare” och om medarbetare väljer att sluta på grund av arbetsmiljön försvinner värdefull kompetens som behöver byggas upp igen.
– Det är värt att ta fajten eftersom det här är en så viktig verksamhet, säger Jenny och tillägger att hon är en person som har svårt att hålla tyst när hon ser missförhållanden.
Hon säger också att hon vuxit det senaste året och lärt sig mycket om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor. Och hon har fått ett kvitto på att det går att göra skillnad som skyddsombud även när det gäller organisatoriska och sociala frågor – och inte bara kring den fysiska arbetsmiljön.
Nu återstår en vår med mycket arbete för alla: skyddsombud, arbetsgivaren och medarbetarna.
– Jag är försiktigt förhoppningsfull om att det ska bli bra.
Avslutningsvis berättar Jenny Rodén Nilsson att hon vet att arbetsgivaren har överklagat beslutet, men inte vilka delar. Hon väljer i stället att fokusera på att aktiviteterna för att åtgärda arbetsmiljöproblemen redan har kommit i gång.
Arbetsgivarens kommentarer:
Anneli Johansson, verksamhetschef på Habilitering och hjälpmedel, Region Örebro, svarar på tidningen Arbetsterapeutens frågor.
Hur ser ni på Arbetsmiljöverkets beslut och den kritik som verket framför?
– Regionen har formella invändningar mot Arbetsmiljöverkets beslut om föreläggande och har överklagat beslutet. Till dess att det finns ett utfall för överklagandet vill vi avvakta med ytterligare kommentarer. Under tiden pågår arbete med de olika brister i arbetsmiljön som identifierats i syfte att förbättra arbetsmiljön.
Hur planerar ni att gå vidare, och hur ser handlingsplanen ut för att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav? Vad har ni genomfört så långt?
– Olika åtgärder har genomförts, pågår, och är planerade att genomföras. Just nu pågår undersökning av organisatorisk och social arbetsmiljö per team, här medverkar hela arbetsgruppen. Därefter sker prioritering av fokusområden som respektive chef och skyddsombud gör. Sedan medverkar hela teamets arbetsgrupp igen med att ta fram åtgärder.
Arbetsmiljöverket är tydligt med att oberoende hjälp utifrån krävs när det gäller undersökningen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, riskbedömning och handlingsplan. Enligt verket uppfyller inte Regionhälsan kraven på oberoende hjälp. Hur har ni löst det?
– Regionen har formella invändningar mot Arbetsmiljöverkets beslut och har överklagat beslutet. Till dess att det finns ett utfall för överklagandet ber vi att få avvakta ytterligare kommentarer kring beslutet.
Hur och på vilket sätt involverar ni arbetstagare och skyddsombud i processen?
– Alla chefer och skyddsombud ska gå den grundläggande arbetsmiljöutbildningen tillsammans i april (tre utbildningsdagar) och därefter bygga på med fördjupningsutbildningen inom organisatorisk och social arbetsmiljö vid utbildningstillfället i maj.