Text: Linda Swartz Foto: Niklas Nyman
Författarna Klas Hallberg och Per Kristensson har i flera decennier tittat på arbetslivet med både seriösa och humoristiska glasögon. De har följt trenden mot att de flesta sektorer sysslar allt mer med riktlinjer, policyer och dokumentation, men allt mindre med att skapa verkligt värde för dem som man finns till för, som kunder, elever eller patienter.
– Detta har lett till ett arbetsliv där alla som är inblandade i någonting kan göra absolut rätt enligt reglerna, men resultatet blir ändå fel. Utrymmet minskar för människor att fatta beslut byggda på egen kunskap och erfarenhet, säger Klas Hallberg.
Boken ”Rätt räcker inte – Att göra nytta på riktigt” kom till ur frustration över att det ser ut så här. Att människor som vill göra ett gott arbete hindras av strukturer som från början skapades med målet att höja kvaliteten. Författarna tar upp en mängd beklämmande exempel från verkligheten som visar hur det kan gå snett fast alla gör rätt. Ett av dem handlar om Åke, en 90-åring med oklara magsymtom som under 16 månader träffade 66 olika läkare och var inlagd på sjukhus totalt 47 dagar innan han till slut remitterades till specialist. Under hela denna tid hade ingen gjort fel. Alla hade tvärtom följt varje process och fyllt i all dokumentation. Ändå dröjde det ett och ett halvt år tills Åke – kanske – fick verklig hjälp.
Klas Hallberg och Per Kristensson presenterar en modell som först kan verka väldigt enkel. Den säger att det behövs tre saker för att människor ska kunna göra ett bra jobb: att de får, att de vill och att de vågar.
– Grunden för att patienter ska få hjälp är att sjukvårdspersonalen vill hjälpa. Det är jag säker på att de allra, allra flesta i fallet Åke ville. Men de måste också känna att de får, och de måste våga, säger Klas Hallberg.
Han betonar att den som vill skapa mer värde i arbetslivet inte kan ”vänta ihjäl sig” på att få lov uppifrån. Det gäller både vanliga anställda och chefer. Arbetslivet kommer inte att förändras utan att människorna i det tar egna initiativ. Det gäller enligt Klas Hallberg även i den starkt regelstyrda sjukvården.
– Ett sätt är att börja samarbeta med andra som finns till för samma patienter, även om det inte finns ett formellt avtal om samverkan. Det går att göra utan att vänta.
Författarna vill också uppmuntra till att ta vissa risker med administrationen, men det gäller självklart inte sådant som journalföring. Tiden räcker inte till allt, därför är det viktigt att lägga krutet på att göra rätt saker.
– Tänj lite på kraven på administration. Det är inte farligt, så länge ni hela tiden har patientens välmående och säkerhet i fokus, säger Klas Hallberg.
Han och hans medförfattare vill inte uppmana till revolution, bara lite stilla gerillaverksamhet. Och naturligtvis gäller inte gränstänjandet i situationer på liv och död, även om Klas Hallberg tar som exempel att också en pilot utifrån eget omdöme måste kunna improvisera om en process plötsligt inte funkar. Just att kunna vara i ögonblicket och där tillämpa sin kunskap och erfarenhet är något som lyfts fram i boken.
– Jag brinner mycket för begreppet fronesis. Det kommer från Aristoteles och betyder ungefär ”praktisk visdom”. Jag tror att den är påtaglig inom hela sjukvården och inte minst hos arbetsterapeuter. Där handlar det om förmågan att i ett visst ögonblick göra det som behövs för att patienten ska må bättre, säger Klas Hallberg.
Ett annat av bokens budskap är att saker måste få bli fel ibland – och än viktigare: att organisationen är beredd att syna felen för att lära sig något. Fel kan vara faktiska misstag, men de kan också bestå i att någon undvikit att ta risken att göra ett misstag. Författarna anser att den senare typen av fel måste uppmärksammas mycket mer är vad som sker i dag.
Å andra sidan vill Klas Hallberg och Per Kristensson att både anställda och chefer också ska sätta ljuset på det som faktiskt fungerar på arbetsplatsen. Leta efter de goda exemplen.
– Någon gång då och då ska kanske en arbetsterapeut stanna upp och tänka på hur många man har hjälpt till ett värdigt liv. Att inte bara fastna i ”jag kunde ju inte kunnat hjälpa Berit”.
Bokens författare är inte motståndare till processer, nyckeltal och dokumentation i sig, men regler och pappersarbete får inte ta ifrån människor deras lust att arbeta.
– Vi är övertygade om att människor vill uppleva mening i sina liv. Kräv av arbetsgivaren att kunna göra nytta på riktigt genom att få använda ditt omdöme för att skapa värde.
Klas Hallberg återvänder till fronesis, den praktiska visdomen, och kopplar ihop den med att våga tillämpa sitt eget omdöme. Då uppstår begreppet ”klokmodig”. Klokmodig blir man enligt Klas Hallberg av att reflektera över hur saker skulle kunna bli bättre på jobbet och sedan vågar prova litegrann.
– De flesta ser vad som kan bli bättre – omsätt den insikten i handling för att skapa en långsam positiv spiral. Man blir inte ”hjälten som förändrade vården”, men man finner större mening i sitt jobb.