Med siktet inställt på ökad effektivitet, tillgänglighet och personcentrering har nu omställningen till god och nära vård pågått i nästan tio år. Flera nationella utredningar och reformer har lagts fram, och satsningar i miljardklassen har de senaste åren gjorts för att främja omställningen. Ändå konstaterade både Vård- och omsorgsanalys och Socialstyrelsen tidigare i år att inget av omställningens mål har uppnåtts fullt ut. Patienternas upplevelser av tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet har inte förbättrats nämnvärt, och primärvården – navet i reformen – har inte utvecklats som tänkt. Brist på resurser och otydlig styrning är några av de största hindren som nämns.
Kritikernas röster är inte nådiga när det kommer till att döma ut omställningen som ett misslyckande eller till och med haveri. Visst finns skäl till kritik – vilket även vi i Sveriges Arbetsterapeuter framfört till såväl politiker som myndighetsföreträdare – men vi måste också ta ansvar för att fortsätta bidra till omställningen som en konstruktiv part och lyfta den utveckling som faktiskt sker. För mitt i denna långsamma process ser vi ändå tydliga tecken på en pågående förändring.
Ett exempel på detta är förbundets medlemsundersökningar som visar att kännedomen om omställningen ökar bland oss arbetsterapeuter. I kommunal primärvård känner nu 86 % av arbetsterapeuterna till omställningen, jämfört med 80 % för tre år sedan. Kunskapen om vad omställningen innebär har ökat från 42 % till 61 %. Fler arbetsterapeuter känner sig också involverade i förändringsarbetet – från 26 % till 35 % i kommunal primärvård och från 19 % till 23 % i regional primärvård. Det är inga fantastiska siffror, men det är ändå viktiga steg framåt.
Ett annat exempel är de beslut som fattats på nationell nivå i linje med omställningen till god och nära vård. Från och med 2024 är rehabilitering en tydlig och lagstadgad del av primärvårdens grunduppdrag, vilket innebär att regioner och kommuner nu har ett uttalat ansvar att erbjuda rehabiliterande insatser utifrån patientens individuella behov. Under nästa år blir det dessutom lagkrav på att alla kommuner ska inrätta funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Parallellt arbetar Socialstyrelsen just nu med att ta fram förslag till Sveriges första nationella strategi och handlingsplan för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är ett historiskt arbete som kommer att lägga grunden för mer likvärdiga och kvalitetssäkrade insatser över hela landet. Allt detta är exempel på förändringar som på sikt kommer att skapa strukturellt bättre förutsättningar för en god och nära vård – steg i rätt riktning.
Omställningen till god och nära vård har alltså pågått i nästan tio år. Det kan låta som en lång tid. Men när det handlar om att utmana invanda arbetssätt, bryta gamla hierarkier och bygga nya strukturer där individens behov står i centrum, då är tio år ingenting. Paradigmskiften är ingen quick fix. Det kommer att ta tid, men Sveriges Arbetsterapeuter har beslutat att göra vad vi kan för att främja omställningen. Det gör vi för att vi helhjärtat tror på att det är vägen framåt.
Ida Kåhlin, ordförande