Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström & Mostphotos
I början av juni lade regeringen fram en lagrådsremiss (se faktaruta) med förslag på lagändringar som bland annat ska förbättra tillgången till medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Ett av förslagen är att det ska bli obligatoriskt med MAR i varje kommun.
− Otroligt glädjande att vi äntligen är i hamn med en fråga som förbundet jobbat för under så många år. Det är ett avgörande steg för att skapa bättre förutsättningar för en jämlik kommunal hälso- och sjukvård som är patientsäker och håller hög kvalitet. Det är ett stort steg framåt i omställningen till god och nära vård, säger Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin.
Hon är glad över att regeringen har valt att bygga vidare på den befintliga strukturen med MAS och MAR, i stället för att skapa en ny organisation för kvalitetsarbetet vilket en tidigare utredning föreslog.
– Krav på MAR ger arbetsterapeuter, och fysioterapeuter, en tydligare roll i ledning, kvalitetssäkring och utveckling av rehabilitering i kommunerna. Det kommer att stärka oss som profession – och visar på en statushöjning för rehabiliteringsområdet.
Hon fortsätter:
– Det är också positivt att regeringen i lagrådsremissen understryker att MAR behöver ges en organisatorisk ställning som gör det möjligt att fullgöra sina uppgifter och ansvar. Och att man ser ett behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen i kommunal hälso- och sjukvård mellan verksamhetschefen och MAS och MAR.
Ida Kåhlin konstaterar att det behöver utbildas fler arbetsterapeuter för att klara kompetensförsörjningen om alla kommuner ska ha en MAR.
Sandra Scherman, arbetsterapeut och vice ordförande i riksföreningen för MAS och MAR, delar Ida Kåhlins glädje över lagrådsremissen.
– Det känns jätteroligt. Vi har under många år sett behovet av MAR i kommunerna. Och här i Västerbotten, där jag jobbar, finns det bara MAR i tre kommuner. På andra håll i Sverige är det tätare. Så det känns väldigt efterlängtat utifrån att det skulle bli mer jämlikt i landet.
Hon fortsätter:
– Jag hoppas att kravet på MAR leder till att rehabilitering lyfts mer i kommunerna. Jag tror även att rehabiliteringen kommer att utvecklas när det finns en MAR som kan peka ut riktningen och säkerställa att det blir en god och säker rehabilitering.
Sandra Scherman understryker att det är viktigt att man som MAR befinner sig på en organisatorisk nivå där man har möjlighet att få gehör för sina frågor.
– I dag ser det väldigt olika ut i kommunerna var MAR är placerad och det finns utmaningar med att vara placerad för långt ifrån beslutsfattandet, så jag hoppas att kommunerna tar det i beaktande när nya MAR:ar tillsätts framöver.
Förslaget om krav på MAR är bara en av flera goda nyheter för professionen på sistone. I förra numret av Arbetsterapeuten skrev vi om bemanningsmål för arbetsterapeuter och nyligen föreslog även en statlig utredning (se faktaruta) reglerad fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonal, däribland arbetsterapeuter.
– Äntligen! Sveriges Arbetsterapeuter har drivit rätten till fortbildning under lång tid. Våra fortbildningsenkäter visar att arbetsterapeuter inte får tillräckligt med kontinuerlig fortbildning. Med en tydlig formulering i lagtexten blir det svårare för arbetsgivare att komma undan sitt ansvar, säger Ida Kåhlin.
Däremot blev det inget skarpt lagändringsförslag om specialistutbildning för arbetsterapeuter.
– Det är förstås tråkigt att utredningen inte nådde hela vägen fram när det gäller en reglerad specialistutbildning för arbetsterapeuter, men den öppnar ändå för en fortsatt diskussion i frågan. Vi kommer självklart fortsatt jobba för att arbetsterapeuter ska få en nationellt reglerad specialistordning. I väntan på det kommer Sveriges Arbetsterapeuter fortsätta driva specialistutbildningen.