Text: Katja Alexanderson Illustration: Helena Lunding Hultqvist
Det räcker med att skrolla på mobilen, öppna en dagstidning eller slå på tv:n under nyhetstid för att påminnas om att vi lever i oroliga tider. Krig både nära och längre bort. Rapporter om Golfströmmens kollaps, extremväder, bränder … Och demokratier i gungning. Det är lätt att vilja dra ett täcke över huvudet ibland och bara tänka på här och nu. Helt mänskligt, men förstås ingen hållbar väg framåt.
– Arbetsterapeuter är viktiga om krisen eller kriget kommer. Därför är det avgörande att professionen tidigt inkluderas i alla delar av kris- och beredskapsplaneringen på både nationell och lokal nivå – så att arbetsterapeuters specifika kompetens används på bästa sätt, säger Åsa Ehinger, förbundssekreterare på Sveriges Arbetsterapeuter och en av dem på förbundet som tittat närmare på beredskapsfrågan.
I händelse av krig kommer bland annat behovet av rehabilitering att öka kraftigt. Krigsskadade behöver antingen komma tillbaka till fronten (som troligtvis inte ligger i Sverige med tanke på vårt geografiska läge) eller rehabiliteras så att de kan göra nytta i civilsamhället.
– Arbetsterapin i ett internationellt perspektiv vann mark i och med rehabilitering av krigsskadade i första världskriget. Så man kan säga att det ligger i arbetsterapeuters dna.
För att kunna ta hand om skadade behöver vårdplatser frigöras – och arbetsterapeuter kan underlätta utskrivningar, samordna insatser mellan regiondriven och kommunal primärvård samt bistå med hjälpmedel. Men även bedöma både fysisk och psykisk funktions- och aktivitetsförmåga. Samtidigt rullar det ”vanliga” samhällslivet på.
– Man kommer att vara oroligare och livet kommer att vara fattigare och besvärligare. Men vi kommer fortfarande att ha en vardag. Det kommer fortfarande vara folk som bryter benet i trappan. Det kommer fortfarande vara folk som föds och folk som blir sjuka. Folk som förälskar sig och vill gifta sig. Och våren kommer.
Arbetsterapeuter kommer med andra ord att behövas i det civila samhället även i krigstider. Frågan är bara var, hur och i vilken omfattning – och det är det som beredskapsplanering går ut på. I dagsläget är mycket oklart eftersom Sverige under många år efter murens fall inte har prioriterat frågan.
Hälso- och sjukvårdspersonal omfattas till exempel inte av civilplikt, det vill säga att man kan kallas in till samhällsviktiga uppgifter, men det utreds just nu av Socialstyrelsen.
– Olyckligtvis hade man från myndighetens sida inte tänkt på arbetsterapeuter när det gäller civilplikten. Förbundet har påtalat det orimliga i det och har nu fått indikationer på att myndigheten lyssnat.
Sent i våras lade regeringen fram en proposition om hälso- och sjukvårdens beredskap. I den nämns inte hjälpmedel uttryckligen, utan hamnar under kommuners och regioners skyldighet att ha lager av sjukvårdsprodukter (däribland medicintekniska produkter).
– Det hade varit bättre om propositionen tydligt hade lyft vikten av att lagerhålla tillräckligt med hjälpmedel för att klara det ökade behovet i kris- och krigssituationer. Med nuvarande skrivning om lagerhållning av sjukvårdsprodukter osynliggörs hjälpmedlen.
Förbundet arbetar för att höja kunskapen kring professionens roll i krig och kris, men Åsa Ehinger lyfter även att man som enskild arbetsterapeut kan bidra till Sveriges beredskap.
– Det ena är att ta reda på vad man själv ska göra ifall det blir krig. Det andra handlar om att ta upp ämnet i olika sammanhang och exempelvis påtala behovet av tillräckliga lager av hjälpmedel.
Hon fortsätter:
– Antingen gör man det i sin roll som skyddsombud eller förtroendevald. Eller så ställer man frågan till sin chef eller lyfter frågan på ett arbetsplatsmöte.
Ett första steg i den egna beredskapsplaneringen är att läsa på och sätta sig in i frågan.
– Förbundet har precis uppdaterat broschyren Arbetsterapeuten – en resurs i kris- och krigsberedskap. Den finns att ladda hem på arbetsterapeuterna.se och på saco.se finns även broschyren Beredskap på arbetsplatsen som ger stöd i hur man kan driva beredskapsfrågorna i dialog med arbetsgivaren. Socialstyrelsen har också tagit fram en skrift om hälso- och sjukvårdens roll i totalförsvaret.