Ett diagram gjort av pengar.

Rejäl höjning av ingångslönerna i regionerna

Förra året ökade lönerna med i snitt 4,3 procent för identiska individer. Ingångslönerna för nyexade ökade med hela 5,7 procent – och tog framför allt ett ordentligt kliv uppåt i regionerna. Det visar förbundets löneenkät.

Text: Katja Alexanderson  Foto: Mostphotos

Sveriges Arbetsterapeuters löneenkät visar att lönerna ökade med 4,3 procent mellan 2022 och 2023, för identiska individer*. Det är en liten förbättring jämfört med 2021–2022, då lönerna ökade med 4,2 procent. Det är också högre än ”märket” i industriavtalet, vilket kan ses som ett riktvärde för stabila och rimliga löneökningar över tid. 2023 var märket 4,1 procent. Medellönen för samtliga som svarade på enkäten (kollektivet) var 38 005 kronor i månaden.

– De senaste åren har löneutvecklingen för arbetsterapeuter varit god. Det är förstås glädjande, men för en medlem med befattningen arbetsterapeut var den genomsnittliga lönen 36 791 kronor i månaden. Och det är alldeles för lågt med tanke på yrkets komplexitet och den nytta arbetsterapeuter gör för både enskilda individer och samhället i stort, säger Sveriges Arbetsterapeuters förhandlingschef Maria Yngvesson.

Ingångslönerna för nyexade arbetsterapeuter steg med hela 5,7 procent mellan 2022 och 2023 till 32 138 kronor. Framför allt i regionerna tar de ett rejält kliv uppåt till 30 946 kronor – en ökning med 2 195 kronor eller 7,6 procent. I kommunerna är höjningen mer blygsam, 727 kronor, men ingångslönen var fortfarande cirka 2 000 kronor högre än i regionerna.

– Det är lovande att även regionerna verkar ha insett att de behöver betala konkurrenskraftiga löner för att kunna rekrytera nyexade arbetsterapeuter. Jag hoppas det håller i sig. Men det är viktigt att de som fått bra ingångslöner nu också får möjlighet till en fortsatt god och individuell löneutveckling. Arbetsgivarna behöver i mycket större utsträckning än i dag satsa på erfarna arbetsterapeuter som redan finns i verksamheterna, säger Maria Yngvesson.

De högsta lönerna återfinns i staten, med en medellön på 44 304 kronor i månaden för samtliga som svarat. I privat sektor låg medellönen på 40 224 kronor. I kommunerna ligger medellönen på 38 232 kronor jämfört med 36 558 kronor i regionerna.

I kommunerna ökade lönerna för identiska individer med 4,1 procent, medan ökningen i regionerna var 4,4 procent. Även löneökningen för kollektivet var marginellt högre i regionen, vilket gör att lönegapet mellan kommunerna och regionerna bara ökade med 28 kronor. Men mellan åren 2018 och 2023 har gapet ökat från 823 kronor till 1 674 kronor.

– Vi ser tyvärr att det inte är alla arbetsgivare som satsar på arbetsterapeuter. Stora regioner har en fortsatt dålig medellön och där behöver arbetsgivarna steppa upp för att kunna behålla och rekrytera arbetsterapeuter. Tidigare har regionerna konkurrerat med mer intressanta arbetsuppgifter, kollegialt stöd och goda utsikter till kompetensutveckling, men om det finns för många vakanta tjänster blir arbetsmiljön lidande och utrymmet för fortbildning minskar.

Enkäten visar också att skillnaden mellan en nyexaminerad arbetsterapeut och en arbetsterapeut som närmar sig pensionen bara är knappa 10 000 kronor.

– Lönespridningen är för liten i dag – erfarenhet, mer komplexa arbetsuppgifter och ökat ansvar måste synas på lönebeskedet. Det är en central fråga för förbundet. Om det ska vara attraktivt att studera till arbetsterapeut måste det löna sig bättre ur ett livslöneperspektiv.

Till sist vill Maria Yngvesson tacka alla medlemmar som svarat på enkäten och som gör det möjligt att ta fram statistiken. Och hon passar på att tipsa om Saco Lönesök.

– Det är ett bra verktyg inför ditt lönesamtal eller om du ska på en anställningsintervju.  

Fotnot: Identiska individer betyder att man jämför samma personer båda åren.