Äldrekontakt fikaträff
Äldrekontakts volontärer hämtar och lämnar, bakar och fixar – och umgås. Träffarna uppskattas av både äldre och yngre.

”Träffarna betyder allt för mig”

Kaffe, bulle, samtal och skjuts. Ibland behövs inte mer för att bryta ensamhet.

Text: Katja Alexanderson   Foto: Pontus Wikholm

Sandalpremiär och vintervita ben. Uteserveringarna är fyllda till sista plats – och lite till. Det mumsas glass, sippas på vin och beställs något gott för att fira att våren har kommit med sommarvärme. Marie har ställt upp porten och väntar ute på gatan på dagens fikagäster. Två trappor upp är det stora matsalsbordet redan dukat. Tunna kaffekoppar med gulddekor, assietter för smörgåsar och tårta. Små buketter med gullvivor som gästerna ska få med sig hem. De små gula blommorna ska också visa sig vara ett bra samtalsämne. Är de fridlysta eller inte? (Svaret är ja, men i Stockholmstrakten får man plocka gullvivor för privat bruk.)

Så kommer dagens huvudpersoner med egna chaufförer. De har blivit hämtade i sina hem på Södermalm i Stockholm och skjutsade till söndagens fikaträff hemma hos Marie. Gruppen ses en gång i månaden hemma hos olika fikavärdar. Marie och chaufförerna är volontärer som genom den ideella föreningen Äldrekontakt bidrar till att bryta social isolering bland äldre – en kaffetår i taget. I dag finns föreningen i 34 kommuner och har över 1 000 volontärer som ställer upp med sin tid, bjuder på fika, kör bil eller koordinerar träffar för 85 grupper (läs mer om Äldrekontakt här).

Maj-Britt, 95 år, får hjälp att lyfta rollatorn upp för halvtrappan i entrén och kämpar sig envist upp för trappstegen för att ta sig till hissen. Väninnan Marvel, 97, har stavar och det går lite enklare.

– Tänk vad roligt att få komma hit. Man känner sig som en påse nötter, men nu blir man pigg, utbrister hon.

Den pyttelilla hissen tar bara tre personer, utan rollatorer. Så det blir lite pusslande innan alla sex damer är uppe i lägenheten. Fikaträffen, som alltid är två timmar, inleds med filmvisning. Maj-Britt och Marvel har nämligen gått och blivit kända på sociala medier på äldre dar. De är med i nyinspelade filmer från Äldrekontakt och nu ska alla få se.

Astrid, 86, viskar till chauffören Thomas att väninnorna blir väldigt bra på bild. Det smuttas rosa bubbel i form av läskande chaufförvänlig hallon- och flädercider. Damerna sitter på rad i soffan. Håret är piffat. Finblusarna på. Örhängen och lite läppstift.

Filmvisningen är över och det är dags att flytta ut i matsalen och hugga in på fikat. Kaffe hälls upp, smörgåsar skickas runt, därefter drömtårta och vit prinsesstårta med chokladgrädde. Glutenfritt till den som behöver. Maj, 92, är fikaträffsveteranen kring bordet. Hon har varit med i tolv år, ändå sedan hon läste om Äldrekontakt i lokaltidningen.

– Du har inte bommat många gånger, säger chauffören Thomas.

Han har varit med lika länge och hittade också till föreningen via lokaltidningen. Bor på Östermalm, men när han började köra för Äldrekontakt fanns inga grupper i hemmakvarteren, så det var bara att lära sig hitta på Söder. Han har inga planer på att sluta och skämtar om att han i något läge får gå från chaufför till gäst.

Fikat tystar verkligen inte munnen och samtalet och skratten böljar över bordet. Besvikelsen är stor över att Rickard Sjöberg åkte ur Let’s dance kvällen innan. Det pratas matpriser och att hemtjänsten alltid går till närmsta butiken även om den är dyrare. Marvel konstaterar att när hon fortfarande handlade själv blev det gärna Lidl. Astrid berättar att hon brukar ta bussen till affären en bit bort och promenera hem – eller tvärtom. Hemska ormhistorier och stadens råttor avhandlas. Barnbarn och barnbarnsbarn är också uppe på bordet. Krämpor nämns bara i förbigående. När det blir lite tyst för fikavärden Marie med lätt hand samtalet vidare och ser till att alla är inkluderade i gemenskapen, där hon sitter på en rollator eftersom stolarna inte riktigt räckte till. Damerna runt bordet skulle gärna ha sällskap av några herrar, men den absoluta majoriteten av alla Äldrekontakts gäster är kvinnor.

Maj-Britt berättar att hon har haft svårt att ta sig ut utan hjälp senaste halvåret. Trappuppgången i hennes hus har renoverats och den tillfälliga ytterdörren på baksidan var så tung att hon inte kunde öppna den själv. Så fikaträffarna har varit extra värdefulla på sistone.

– Jag är förvånad över att alla ställer upp så här för oss. Bakar och fixar. Jag blir piggare av att få komma ut och det är roligt att få träffa unga tjejer och killar, och se hur de är klädda.

Astrid hittade till Äldrekontakt via den kommunala verksamheten Nytorgsträffen och lockade sedan med sig sina vänner.

– Träffarna betyder jättemycket för mig. Vi får så mycket hjälp, de kommer och hämtar och lämnar. Men det är så många som aldrig har hört talas om Äldrekontakt – det är synd.

Uppskattningen är ömsesidig. Fikavärden Marie saknade att umgås med äldre och när hon för ett par år sedan fick höra talas om Äldrekontakt kändes det naturligt att engagera sig. Det är enkelt också, det handlar bara om ett par timmar, en gång per termin.

Fikastunden lider mot sitt slut. Gullvivorna lämnar bordet och får nya ägare. Hisspusslet upprepas och det är dags för avfärd. Marvel vinkar adjö.

– Träffarna betyder allt för mig.