Mindre elände – fokus på friskfaktorer i stället

KOLL PÅ. Vad gör att vi mår bra på jobbet och gillar att gå dit? Organisationer som arbetar aktivt med friskfaktorer har stora chanser att uppnå en bra arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro.

Text: Katja Alexanderson   Illustration: Helena Lunding Hultqvist

Traditionellt arbetsmiljöarbete handlar ofta om att identifiera risker och förebygga dem. Men vad är det som får oss att må bra på jobbet och gilla att gå dit? Det ville forskaren Eva Vingård, professor emeritus i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, och hennes kollegor ta reda på.

– Vi hade forskat länge på riskfaktorer och elände. Det är naturligtvis viktigt och det förebyggande arbetet har gjort att väldigt många riskfaktorer försvunnit och att många arbetsrelaterade sjukdomar minskat. Men de flesta människor går till arbetet varje dag – och är ganska friska.

Forskarna undersökte vilka faktorer som utmärker verksamheter med låga sjukskrivningstal, även om Eva Vingård påpekar att det är ett trubbigt mått för att avgöra om människor mår bra och trivs på jobbet.

Företagen delades in i tre grupper: de friskaste, en mittemellan-grupp och de med flest långtidssjukskrivna. Därefter gick man vidare med intervjuer på de friskaste företagen och i mittemellan-gruppen.

Inledningsvis studerade forskarna privat sektor, för att därefter även titta på kommuner och regioner. Det visade sig att det finns ett antal gemensamma faktorer: ledarskapet, delaktighet, att organisationen upplevs som rättvis och transparent samt att arbetsplatsen präglas av tillit. Eva Vingård lyfter också fram vikten av att det finns en känsla av sammanhang, så att även svåra saker som exempelvis omorganisationer och neddragningar går att förstå.

– Det är intuitivt begripligt … det blir ju aldrig rocket science. Ett av mina mantran är att man inte behöver vara vän med alla, men man kan vara vänlig mot alla.

Hon fortsätter:

– Ingen blir egentligen förvånad av de här sakerna. Ibland när jag föreläser får jag höra att faktorerna inte är så konstiga. Nej, säger jag, jättebra, då är det bara att tillämpa dem.

Men att gå från att veta till att göra är den verkliga utmaningen. Forskarna spred resultaten i bokform, populärvetenskapliga rapporter och höll föreläsningar, men det stora lyftet för att göra verkstad av kunskaperna på arbetsplatser runt om i Sverige kom när Suntarbetsliv blev intresserade. Eva Vingård har bidragit till att ta fram det omfattande arbetsmaterial som nu finns på suntarbetsliv.se.

Men hur kommer man i gång med friskfaktorarbetet? För att inte riskera att fastna i det negativa avråder Eva Vingård från att börja med ett område där det skaver.

– Det är bättre att börja med någonting som är bra. Hur har vi uppnått det? Hur ska vi göra för att vidmakthålla det? Vad behövs för att sprida det vidare? Jag brukar göra en övning under mina föreläsningar där man diskuterar i grupp: Vad är det bästa med min arbetsplats? Vad är det som gör att jag går till jobbet varje morgon? Vad kan bli ännu bättre? Vad behövs för att det ska kunna bli det?

Hon framhåller att det är viktigt att arbetsgruppen tillsammans kommer fram till var man ska börja. 

– Då har man börjat med delaktigheten och tilliten, så att det inte kommer någon konsult eller chef som säger att i dag ska vi jobba med kommunikation.

Eva Vingård konstaterar att ingen av friskfaktorerna är viktigare än någon annan.

– Det går inte att väga faktorerna på det sättet … och säga att det är 15 kilo prioritering.

Sedan lyfter hon fram att arbetet med friskfaktorer inte ska ses som ett projekt med start och slut.

– Det är ett ständigt pågående arbete och en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Finns det riskfaktorer tycker jag att de ska åtgärdas direkt och då behöver man inte vänta till nästa samverkan. Där kan man med fördel jobba med friskfaktorerna i stället.

Avslutningsvis understryker Eva Vingård att det lönar sig att jobba med friskfaktorer – på många plan.

– Lyckas man blir det trevligare att jobba och förmodligen mer produktivt också. Man sköter sitt jobb och gör det man ska. Det är inte en massa konflikter, bråk, kränkningar … Och som sagt, man behöver inte vara vän med alla, men man kan vara vänlig mot alla. Så det är bra för alla inblandade. Utom några stycken som alltid vill ha bråk, men dem får man försöka neutralisera.

Friskfaktorer

Fokus på det friska

Traditionellt arbetsmiljöarbete fokuserar ofta på att identifiera och förebygga risker, men arbetet med friskfaktorer tar det ett steg längre. Det handlar om att främja sådant som krävs för att en arbetsplats ska fungera bra i det långa loppet. Arbetsplatser som jobbar med friskfaktorer på ett aktivt, systematiskt och långsiktigt sätt har stora möjligheter att uppnå en bra arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro.

På olika nivåer

Det går att arbeta med friskfaktorer på olika nivåer: Individnivå: främja välmående och trivsel hos enskilda medarbetare. Arbetsplatsnivå eller gruppnivå: fokus på det som ger sund dynamik inom arbetsgruppen och får arbetet att flyta bättre. Organisationsnivå: fokus på det som påverkar organisationens övergripande effektivitet och förmåga att uppnå gemensamma mål.

Åtta områden
  • Rättvis och transparent organisation
  • Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
  • Delaktighet och inflytande
  • Kommunikation och återkoppling
  • Prioritering av arbetsuppgifter
  • Kompetensutveckling genom hela arbetslivet
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete
  • Tidiga insatser och arbetsanpassning