Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted
Peter Broholm sätter pekfingret på mick-ikonen på ipaden och läser med inlevelse och stadig röst boken Linus bowlar.
Gösta Witting lyssnar koncentrerat med en rynka mellan ögonbrynen och skrattar när Peter dramatiserar storyn.
– Man kan läsa på så olika sätt. Det är som teater, det kan vara spännande eller helt ointressant, konstaterar Peter Broholm när han slår ihop pärmarna.
Med ett knapptryck sparas en qr-kod, som länkar till den inlästa boken. Den kan skrivas ut och skannas av för den som vill lyssna – och kanske läsa samtidigt.
– Att använda qr-koder är en enkel och billig lösning och det finns så många olika användningsområden, säger arbetsterapeuten Christina Bergbom som är drivande i att introducera qr-koder på Diabasens dagliga verksamhet i Lund.
De har laddat ner apparna Cloud QR och Cloud QR Skanner till surfplatta och mobil, det är allt som behövs, och sedan i höstas är de igång.
Det var när Christina skulle hjälpa Gösta Witting att ladda ner filmer från youtube som tanken dök upp att själv skapa qr-koder tillsammans med deltagarna och samtidigt få till en gemensam aktivitet och därmed fylla flera syften.
Gösta öppnar stolt sin bok med orangea pärmar. Här samsas bilder med qr-koder till de musik- och filmklipp som han gillar bäst. Och han kan på egen hand svajpa fritt med mobilen och undviker samtidigt risken att hamna på avvägar på webben, vilket är lätt hänt. Med jämna mellanrum redigerar och uppdaterar han och Christina pärmen.
– I Göstas fall gjorde vi ursprungligen två pärmar, en här och en likadan hemma på boendet.
Christina Bergbom påpekar att det under pandemin blivit extra tydligt hur kraven på teknikkunskap ökar ute i samhället, där man allt som oftast uppmanas att scanna qr-koder med mobilen i stället för att exempelvis ta en nummerlapp. Det är viktigt att tekniken inte springer ifrån personer inom LSS.
Det är en stor uppgift att lotsa rätt i utbudet av appar och information. Hon brinner för att stödja deltagarna att förstå och kunna kommunicera med sin omgivning och vill att de även ska förstå hur qr-koder funkar. Och i ett längre perspektiv ha nytta av det i vardagen.
– Det är så gott att få jobba med ”hands on” i daglig verksamhet och se att det vi tränar fungerar och implementera det. Deltagarna vill mycket och att försöka lösa deras önskemål är otroligt stimulerande.
Tekniken ska inte heller vara något isolerat som bara används på den dagliga verksamheten, säger hon och betonar vikten av samarbeten där deltagaren är i centrum. Det ger en kunskapsspridning som många kan ha nytta av.
– Det finns personal i verksamheterna som upplever att det är jobbigt med teknik. Att då finnas där är viktigt för att underlätta, och genom tydliga instruktioner få till ett samarbete så att deltagaren får rätt stöd och känner sig trygg i att använda tekniken.
Christinas inställning är att ”det här måste jag lära mig” när det handlar om ny teknik. Att hon tillhör de äldre på arbetsplatsen är ingen ursäkt påpekar hon. Det finns inget val, även om det är en utmaning. Samtidigt tar hon upp att det är viktigt att inte släppa greppet om traditionella hjälpmedel.
– Att ringa och messa kan gå bra, men inte att sätta larm. Det kan vara svårt med den digitala tiden när man inte har ett tidsperspektiv.
Det blev tydligt när hon satt med i en sortimentsgrupp för kognitiva hjälpmedel för några år sedan. Diskussionen handlade om vilka hjälpmedel som kunde fasas ut. Hon kände att det var viktigt att inte sortera ut ”gamla” hjälpmedel utan att reflektera, och vid det mötet blev det nej och stopp.
– Timstock och kvartur mäter en sak. Det är viktigt att tänka på att det finns en grupp människor som behöver kognitiva hjälpmedel som bara gör en sak för att det ska bli tydligt och tryggt vad hjälpmedlet ska ge stöd för.
I matsalen på Diabasen står en datastyrd symaskin som köpts in för de statliga utvecklingsmedel för digital utveckling som kommunen fått ta del av.
Just nu ligger en vit kökshandduk redo för loggan till Lilla kaféet i Lund – som drivs som daglig verksamhet. Nästa projekt på listan är Mogensen-bandets t-shirts, som är starkt efterfrågat av bland andra Gösta Witting som engagerat berättar att han spelar piano i bandet.
Christina vänder sig mot honom och föreslår att de kanske ska fixa qr-koder som stöd för att träna på låttexterna.
– Det är en väldig skillnad att lyssna på sin text när man läst den, då kommer man på vad man kanske kan ändra, inflikar Peter.
Han har haft ett stort projekt där han har satt ihop en text som han läst in till sitt tema Filosofiska rummet. Resultatet är en laminerad A4 med tankar om tro och vetande. Han berättar att han har minimerat tekniken hemma, men har dator. Det brukar ta lite tid innan han blir övertygad om tekniken och den processen pågår fortfarande, men han tycker samtidigt att det är kul att fundera över hur qr-koder skulle kunna användas.
– Man kan tänka på olika användningsområden. Som ett recept där man läser upp hur man gör med maten samtidigt som man lagar.
Vi tar en snabb runda på Diabasen där Gösta får visa musikstudion och riva av en låt tillsammans med Jocke Lantz som är musikhandledare.
Diabasen är ett hus fyllt av liv och aktiviteter, i skarp kontrast till det grådaskiga januarivädret utanför. Alla deltagare har individuella scheman och kan välja mellan musik, teater och körsång, eller olika typer av hantverk i grupp eller på egen hand.
För Christina Bergbom är nästa steg att successivt putta qr-koderna vidare i verksamheten. I tankarna har hon bland annat anslagstavlan i entrén och veckans matsedel.
Användningsområdena är oändliga och nya idéer dyker upp hela tiden, som att koppla koderna till friskvård och göra tipspromenader. Det är snarare så att det blir svårt att förverkliga alla. I huset har hon många kollegor att sprida budskapet vidare till och fler i andra verksamheter.
– I Lunds kommun är det många arbetsterapeuter som är anställda inom daglig verksamhet, vilket är kul.
Ingrid Andreasson är en av Christina Bergboms kollegor. Hon arbetar mitt i centrala Lund i kulturkvarteren, på Staffans gränd, med utsikt mot en lugn innergård på en daglig verksamhet för vuxna med förvärvade hjärnskador. I ett av rummen svävar Tovertafel i taket, en kvadratisk vit låda som ser ut som en filmprojektor.
Tre tomma cirklar dyker upp på bordet. Genom att snudda ovanför eller på bordet förvandlas cirkeln till ett moln och tre ord ploppar upp. Spelet heter Ordspråk. Meningen är att försöka gissa vilket, innan det avslöjas av den tredje cirkeln och orden snabbt redigeras i rätt följd på bordet.
Svårt kan tyckas? Ja, Ingrid Andreasson håller med. Det är utmanande och det gäller att välja rätt nivå.
I Tovertafel ingår ett urval av spel med olika svårighetsgrad för träning av kognitiva funktioner, motorik och kommunikation. Hon använder ofta den lilla färgglada bollen som man kan puffa till varandra från sida till sida av bordet utan att misslyckas.
– De som kommer hit har både fysiska och kognitiva nedsättningar efter bland annat trauma och stroke, och vi har även personer med demensdiagnoser. Det är viktigt att hänsyn till hjärntrötthet som är vanligt.
Tovertafeln är mobil och man kan träna på en annan plats eller låta spelet ta plats på golvet i stället – två till fem personer kan spela samtidigt. Ingrid Andreassons personliga reflektion är att tävlingslusten väcks och att spelen stärker gemenskapen och föder diskussioner. Och att leka med färger och former och lyssna till ljud upplevs glädjefyllt och stimulerar deltagarnas alla sinnen.
– Det är ett komplement som vidgar möjligheterna att träna, säger Ingrid Andreasson.
Man kan delta efter egna förutsättningar och även sitta på avstånd och vara med. I ett av spelen kan man öva på att göra en inköpslista. De handlar om att balansera intryck och svårighetsgrad.
– Det är viktigt att försiktigt introducera spelet för att deltagaren inte ska känna sig misslyckad eller blottad och för att undvika för starka sinnesintryck i början.
Det är bra med utmaningar av varierande svårighetsgrad, säger Ingrid Andreasson. Den version de har nu riktar sig till personer med demensdiagnos. Men planen är att ansöka om att köpa in Tovertafel UP som innehåller fler spelalternativ för att utveckla och bredda verksamheten. Men hon använder även digitala verktyg som funnits med ett tag.
– Det kan vara att introducera en ipad till någon som inte är van vid digital teknik. Det behöver inte alltid vara den vassaste tekniken för att öppna nya världar.