Fullmäktigeskolan

Lär dig mer om hur fullmäktige funkar!

Målet är att du ska känna dig hemma i hur fullmäktige går till och de begrepp som används. Om du känner dig osäker kan du fråga någon från kansliet som finns på plats under fullmäktige. Du kan även mejla fullmaktige@arbetsterapeuterna.se.

Förbered dig före fullmäktige

Läs igenom fullmäktigehandlingarna. Det gör det lättare att följa med i fullmäktiges förhandlingar och ta ställning i frågorna.
Du kommer att få veta innan fullmäktige vilket utskott du ingår i och vilka ärenden ditt utskott ska bereda.
Diskutera gärna de frågor du tycker är viktiga med dina kollegor eller den lokala kretsen. Men det är du som avgör vilka förslag du vill lägga fram och vad du ska rösta på. 

Vilka närvarar på fullmäktige och vem får göra vad?

Närvarorätt på fullmäktige har alla medlemmar, revisorer och tjänstemän på förbundets kansli.
Yttranderätt på fullmäktige har förbundsstyrelsen, revisorer, ombud, tjänstemän på förbundets kansli och valberedningen i valfrågor. Fullmäktige kan ge den som skrivit en motion rätt att tala för sin sak.
Rösträtt har endast fullmäktigedelegaterna.

Hur fattas beslut på fullmäktige?

Vårt fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ. Det betyder att du som delegat har stor makt att påverka vilka beslut som fattas på fullmäktige.
Inför fullmäktige har förbundsstyrelsen tagit fram beslutsunderlag i form av propositioner.
Alla medlemmar och kretsar inom förbundet har haft möjlighet att lägga fram förslag till förbundets verksamhet, så kallade motioner. I fullmäktigehandlingarna finns också förbundsstyrelsens svar på motionerna, där de ger sin syn på frågan samt ger fullmäktige ett förslag till beslut.
Som fullmäktigedelegat har du möjlighet att föreslå alternativ till besluten, så kallade yrkanden. Observera att dessa måste vara inom ramen för den fråga som behandlas. Du kan rösta för avslag, yrka om ändringsförslag eller bifalla förslaget.
Kom ihåg! Det är endast att-satserna i förslagen som det fattas beslut om, inte de förklarande brödtexterna.

Reservation

Invändning mot ett beslut. Medför att den som reserverat sig friskriver sig från ansvar för beslutet. Detta anmäls i samband med beslutet och ska inkomma till mötespresidiet innan fullmäktiges avslutande.

Debatt i plenum

På fullmäktiges första dag samlas alla ombud, detta kallas plenum. Den här gången när det är ett digitalt fullmäktige är det via digital mötesplattform. Här ska alla beslut fattas och det som sker protokollförs.
I plenum kommer förbundsstyrelsens förslag ställas mot eventuella andra yrkanden som inkommit.

Att komma med ett eget förslag

Yrkandet kan du skriva när som helst fram tills att ordföranden har frågat fullmäktige om den är redo att gå till beslut i den aktuella frågan.

När begär man ordet?

• När du har ett eget förslag till beslut (ett yrkande), och vill meddela fullmäktige ditt yrkande samt eventuellt argumentera för din ståndpunkt.
• När du vill argumentera i en pågående diskussion.

Begär replik om du personligen och enligt mötesordförandens uppfattning blivit omtalad i ett yttrande.
Begär ordningsfråga om du inte förstår vad som händer eller vill lägga ett förslag om genomförandet, mötesordningen. Ordningsfråga bryter alltid talarlistan och behandlas direkt.
Om någon begär ”streck i debatten”, ska talarlistan justeras. Alla som vill uttala sig i ärendet måste då begära ordet, sedan ”stängs” talarlistan i det ärende som diskussionen gäller. Streck i debatten bör enbart användas då en diskussion gått i stå och inte kommer framåt.
Begär sakupplysning om du upplever att det som sägs grundas på felaktiga fakta i frågan. Även sakupplysning går förbi talarlistan för att få felaktigheterna korrigerade innan diskussionen fortsätter.

Röstning och beslutsgång

När alla som begärt ordet i ärendet har talat går fullmäktige till beslut.
Om det finns andra beslutsförslag än förbundsstyrelsens ställs dessa mot varandra och därefter mot huvudförslaget.
Det vinnande beslutsförslaget ställs mot avslag.
Här går det ofta väldigt fort. Det är därför viktigt att hänga med och ha koll på beslutsgången.

Omröstningen

När enbart ett beslutsförslag finns, kommer ordföranden att fråga fullmäktige (delegaterna) ”Är det fullmäktiges mening att besluta …”.
Om du håller med säger du högt och tydligt JA.
Om du ställer dig emot, säger du ingenting.
Sedan kommer ordförande att fråga om det finns ”någon däremot”. Då säger du som vill rösta emot förslaget JA.
Röstning med JA-rop kallas acklamation.
Kom ihåg! Svara aldrig på ordförandes fråga med ett NEJ.

Ordförande avgör vilket förslag som vann genom att bedöma antalet personer som svarat JA vid de respektive frågorna.
Om du upplever att det var väldigt jämnt mellan de olika svaren, och att ordförandes bedömning av vilket som var det vinnande förslaget kanske inte blev rätt, kan du begära votering. Proceduren görs då om, men istället för att svara JA, röstar du via din ipad.
Om det är lika antal röster vinner det förslag som förhandlingsordföranden stödjer.
Vid personvalen används sluten votering om det finns flera kandidater till posterna än antal platser. För att din röst ska vara giltig måste den innehålla lika namn som antalet poster som ska tillsättas.
I samband med personval med sluten votering kommer röstlängden att justeras.
Om det är lika antal röster vid en sluten omröstning, lottas det vinnande förslaget fram.

Reservation

Du kan reservera dig mot ett beslut om du vill markera i protokollet att du inte håller med. Om du vill reservera dig måste du meddela detta genom att högt och tydligt säga ”reservation” i direkt anslutning till beslutet.
Reservation lämnas alltid skriftligt och ska lämnas in innan fullmäktiges avslut.
Omedelbar justering

Ett beslut kan behöva justeras omedelbart för att kunna verkställas direkt.
Omedelbar justering används till exempel vid stadgeförändringar som kan påverka det fortsatta fullmäktigearbetet samt vid val, för att de nyvalda ska kunna inta sina positioner.