EU:s lönetransparensdirektiv antogs 2023 med syftet att motverka osakliga löneskillnader och stärka arbetstagares insyn i hur löner sätts. I mars 2026 meddelade regeringen att det svenska lagstiftningsarbetet har pausats och att Sverige för närvarande inte avser att genomföra direktivet genom nationell lagstiftning.
Trots detta kan delar av direktivet få betydelse i Sverige, redan från 8 juni. På grund av direktivets utformning kan vissa bestämmelser få så kallad direkt effekt. Det innebär att reglerna i vissa fall kan åberopas direkt av enskilda gentemot statliga och offentliga arbetsgivare, även om svensk lag ännu inte har anpassats.
För dig som söker arbete
- Arbetsgivaren bör ange ingångslön eller löneintervall, exempelvis redan i platsannonsen eller inför anställningsintervju.
- Arbetsgivaren får inte fråga om din nuvarande eller tidigare lön, det så kallade frågeförbudet.
- Du har skydd mot repressalier om du gör gällande dina rättigheter enligt direktivet.
För dig som är anställd
- Du har rätt till insyn i vilka kriterier som används vid lönesättning och löneutveckling.
- Du kan begära information om genomsnittslöner för arbetstagare som utför arbete som är lika eller likvärdigt med ditt, uppdelat på kön.
- Arbetsgivaren får inte hindra dig från att prata om din lön genom regler om lönesekretess.
- Du har rätt till information om lönenivåer för jämförbara arbeten inom verksamheten.
- Du har skydd mot repressalier om du utnyttjar dina rättigheter.
Behöver du rådgivning?
Om du har frågor om lönetransparensdirektivet eller dina rättigheter kan du vända dig till vår fackliga rådgivning.