Arbetsdomstolen, AD, har prövat om två gravida lärare hade rätt till full lön under den tid då de var förbjudna att arbeta på grund av hälsorisker under Covid-19-pandemin. Genom AD:s dom har det slagits fast att lagstiftaren har implementerat mödraskyddsdirektivet felaktigt.
– Konsekvenserna blir att gravida arbetstagare får för låg ersättning från staten samtidigt som arbetsgivarna tvingas stå för ökade kostnader, trots att man följt gällande lagstiftning. Staten måste snarast ändra regelverket, säger Ulf Olsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioners, SKR, förhandlingsdelegation.
Under pandemin följde arbetsgivare i kommuner och regioner svensk lagstiftning och reglerna i föräldraledighetslagen och betalade därmed inte lön till arbetstagarna under den tid då de var förbjudna att arbeta. Arbetstagarna fick i stället graviditetspenning från Försäkringskassan, vilket innebar en lägre ersättning. En ersättning som dessutom gav lägre inkomster än den nivå som gäller för andra grupper med ofrivillig tjänstledighet som exempelvis sjukskrivna.
– Vi hemställer att regeringen ser till att det snarast görs nödvändiga förändringar i lagstiftningen. Det krävs för att det svenska regelverket ska uppfylla kraven i mödraskyddsdirektivet och ge gravida som av olika skäl förbjuds att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön ersättning via socialförsäkringen, säger Ulf Olsson.
Parterna har träffat en överenskommelse om hur arbetsgivarna ska hantera ersättningen till de medarbetare som tidigare har förbjudits att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön. Staten bör, tills en tillfredsställande lagstiftning finns på plats, kompensera arbetsgivare för de kostnader som uppstår för att tillgodose att gravida får det inkomstskydd de har rätt till enligt mödraskyddsdirektivet.