Vad är fullmäktige?
Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ och består av de delegater som kretsarna och studenterna har utsett. Fullmäktige väljer förbundsstyrelse och förbundsordföranden. De fastställer också den övergripande inriktningen för förbundets arbete för de kommande tre åren.
Närvaro, yttranderätt och rösträtt
Närvarorätt på fullmäktige har alla medlemmar, inbjudna gäster, revisorer och tjänstemän på förbundets kansli.
Yttranderätt på fullmäktige har förbundsstyrelsen, revisorer, delegater, tjänstemän på förbundets kansli och valberedningen i valfrågor. Även kretsordförande som inte är delegater, och suppleanter från kretsar med bara en ledamot har rätt att yttra sig. Fullmäktige kan ge den som skrivit en motion rätt att tala för sin sak.
Endast förbundsstyrelsen och delegaterna har rätt att lägga förslag till fullmäktige, och endast fullmäktigedelegaterna har rätt att rösta.
Hur kan jag vara med och påverka?
Det finns flera sätt att vara med och påverka fullmäktige. Du kan delta på kretsens årsmöte och vara med att utse kretsens delegater eller själv kandidera till att vara delegat. Som delegat representerar du tillsammans med övriga delegater förbundets medlemmar under fullmäktige. För varje ordinarie fullmäktigedelegat väljer kretsen också en suppleant, som i särskild ordning kallas in till fullmäktige om någon av kretsens delegater får förhinder.
Nominera ledamöter till förbundsstyrelsen
Alla medlemmar kan också nominera och nomineras till förbundsstyrelsen. Du nominerar genom att fylla i nomineringsformuläret på hemsidan.
Motion
Var med och påverka vilka frågor som förbundet ska driva de kommande åren genom att skriva en motion. Formulär för motioner finns på hemsidan.
Förbered dig väl inför fullmäktige
Genom att vara väl förberedd är det lättare att följa med i förhandlingarna och ta ställning i frågorna. Läs därför igenom fullmäktigehandlingarna i god tid innan mötet och diskutera de frågor du tycker är viktiga med dina kollegor eller din lokala krets. Det är dock du som delegat som avgör vilka förslag du vill lägga fram och vad du ska rösta på.
Hur fattas beslut på fullmäktige?
Under fullmäktigedagarna samlas alla delegater i vad som kallas kallas plenum. Här ska debatten föras och alla beslut fattas. Allt som sker i plenum protokollförs.
Alla medlemmar och kretsar inom förbundet har haft möjlighet att lägga fram förslag till förbundets verksamhet, så kallade motioner. I fullmäktigehandlingarna finns också förbundsstyrelsens svar på motionerna, där de ger sin syn på frågan samt ger fullmäktige ett förslag till beslut.
Förbundsstyrelsen kan yrka på avslag (dvs att inte göra som motionären vill) eller bifall (dvs göra det som motionären föreslår). Förbundsstyrelsen kan också föreslå att fullmäktige anser motionen besvarad. Det innebär att förbundsstyrelsen i svaret har förklarat varför det inte är lämpligt eller möjligt att bifalla motionen rakt av. Det kan vara för att förbundet redan arbetar mot det mål som motionen vill uppnå, eller att yrkandet inte är möjligt att genomföra så som det är formulerat. I det senare fallet kan det löna sig för motionären att – helst i samråd med förbundsstyrelsen – göra ett ändringsförslag till motionen på själva fullmäktige.
Förbundsstyrelsens egna förslag till fullmäktige kallas propositioner.
Som fullmäktigedelegat har du möjlighet att föreslå alternativ till besluten, så kallade yrkanden. Observera att dessa måste vara inom ramen för den fråga som behandlas. Du kan rösta för avslag, yrka om ändringsförslag eller bifalla förslaget. Yrkandet kan du skriva när som helst fram tills att ordföranden har frågat fullmäktige om den är redo att gå till beslut i den aktuella frågan.
Kom ihåg: Det är endast att-satserna i förslagen som det fattas beslut om, inte de förklarande texterna.
När och hur begär man ordet?
- När du har ett eget förslag till beslut (ett yrkande) och vill meddela fullmäktige ditt yrkande samt eventuellt argumentera för din ståndpunkt.
- När du vill argumentera i en pågående diskussion.
– Begär replik om du personligen och enligt mötesordförandens uppfattning blivit omtalad i ett yttrande.
– Begär ordningsfråga om du inte förstår vad som händer eller vill lägga ett förslag om genomförandet, mötesordningen. Ordningsfråga bryter alltid talarlistan och behandlas direkt.
– Om någon begär ”streck i debatten”, ska talarlistan stängas. Alla som vill uttala sig i ärendet måste då begära ordet, sedan ”stängs” talarlistan i det ärende som diskussionen gäller. Streck i debatten bör enbart användas då en diskussion gått i stå och inte kommer framåt.
– Begär sakupplysning om du upplever att det som sägs grundas på felaktiga fakta i frågan. Även sakupplysning går förbi talarlistan för att få felaktigheterna korrigerade innan diskussionen fortsätter.
Röstning och beslutsgång
När alla som har begärt ordet i ärendet har talat går fullmäktige till beslut. Om det finns andra beslutsförslag än förbundsstyrelsens ställs dessa mot varandra och därefter mot huvudförslaget. Det vinnande beslutsförslaget ställs mot avslag. Här går det ofta väldigt fort och det är därför viktigt att hänga med och ha koll på beslutsgången.
Omröstningen
När enbart ett beslutsförslag finns, kommer ordföranden att fråga fullmäktige (delegaterna): ”Är det fullmäktiges mening att besluta …”.
Om du håller med säger du högt och tydligt JA. Om du ställer dig emot, säger du ingenting. Sedan kommer ordförande att fråga om det finns ”någon däremot”. Då säger du som vill rösta emot förslaget JA.
Röstning med JA-rop kallas acklamation. Kom ihåg: Svara aldrig på ordförandes fråga med ett NEJ.
Ordförande avgör vilket förslag som vann genom att bedöma antalet personer som svarat JA vid de respektive frågorna.
Om du upplever att det var väldigt jämnt mellan de olika svaren, och att ordförandes bedömning av vilket som var det vinnande förslaget kanske inte blev rätt, kan du begära votering. Proceduren görs då om, men istället för att svara JA, röstar du i mötessystemet via din ipad eller dator.
Om det är lika antal röster vinner det förslag som förhandlingsordföranden stödjer.
Vid personvalen används sluten votering om det finns flera kandidater till posterna än antal platser. För att din röst ska vara giltig måste den innehålla samma antal namn som antalet poster som ska tillsättas.
I samband med personval med sluten votering kommer röstlängden att justeras. Om det är lika antal röster vid en sluten omröstning, lottas det vinnande förslaget fram.
Reservation
Du kan reservera dig mot ett beslut om du vill markera i protokollet att du inte håller med. Om du vill reservera dig måste du meddela detta genom att högt och tydligt säga ”reservation” i direkt anslutning till beslutet.
Reservation lämnas alltid skriftligt och ska lämnas in innan fullmäktiges avslut.
Omedelbar justering
Ett beslut kan behöva justeras omedelbart för att kunna verkställas direkt. Omedelbar justering används till exempel vid stadgeförändringar som kan påverka det fortsatta fullmäktigearbetet samt vid val, för att de nyvalda ska kunna inta sina positioner.
Ordlista med vanliga ord vid fullmäktige
A
Acklamation: Röstning med JA-rop.
Ajournering: Avbrott i mötet (paus), tidsbegränsat.
Ansvarsfrihet: Om inga anmärkningar finns mot styrelsens förvaltning beviljas ansvarsfrihet.
B
Beslutsordning: Hur man ska gå till väga vid beslut, i vilken ordning olika yrkanden kommer att ställas emot varandra och slutligen mot avslag.
Bryta talarlistan: Ordningsfrågor bryter talarlistan och debatt i ordningsfrågan tar vid.
Sakupplysning bryter också talarlistan för att räta ut eventuella felaktigheter.
F
Fullmäktigepresidium: Mötesordföranden och sekreterare.
M
Majoritetsbeslut: Enkel majoritet är ett förslag som stöds av mer än hälften av närvarande röstberättigade delegater. Vid ändring av stadga krävs kvalificerad majoritet med minst två tredjedelar av de närvarande delegaterna. Vid ändring av föredragningslistan krävs tre fjärdedelars majoritet.
Mandatperiod: För Sveriges Arbetsterapeuter är en mandatperiod tre år. Fullmäktiges beslut gäller för hela denna tid (såvida man inte håller ett extra fullmäktige av någon anledning).
Motioner: De förslag som medlemmar och förtroendevalda lägger till fullmäktige.
Motionssvar: Varje motion får ett svar från förbundsstyrelsen med ett förslag till beslut.
N
Närvarorätt: Rätt att närvara vid fullmäktige, men inte att yttra sig eller delta i besluten. Gäller alla medlemmar.
O
Ordningsfrågor: Inlägg i debatten som har med mötets genomförande att göra och inte direkt med sakfrågan. Detta begärs muntligt och bryter talarlistan.
Omedelbar justering: Ett beslut kan behöva justeras omedelbart för att verkställas direkt. De beslut fullmäktige fattar gäller annars först då beslutsprotokollet är underskrivet och justerat.
P
Plenum: Alla deltagare sitter i en och samma sal, antingen fysiskt eller digitalt. Det betyder också att bara en person talar i taget, från en talarstol. På så sätt ser och hör alla närvarande samma sak.
Plädera: Argumentera för ett förslag.
Proposition: Ett material med noga utarbetade förslag som förbundsstyrelsen lägger till fullmäktige.
R
Reservation: Invändning mot ett beslut. Medför att den som reserverat sig friskriver sig från ansvar för beslutet. Detta anmäls i samband med beslutet och ska inkomma till mötespresidiet innan fullmäktiges avslutande.
Rösträknare: Delegat som får i uppdrag att övervaka att röstningen sker på ett korrekt sätt.
Rösträtt: Endast delegaterna har rösträtt på fullmäktige.
S
Sluten omröstning: Sker oftast vid val och genomförs om en ledamot begär det, eller om två personer kandiderar till samma post.
Streck i debatten: En ordningsfråga. Begärs muntligt och bryter talarlistan. Efter beslut om streck kan inga ytterligare talare sätta upp sig på talarlistan.
Suppleant: Ersättare för ordinarie delegat.
V
Votering: Beslut fattas i första hand genom acklamation – JA-rop. Om någon begär votering räknas rösterna istället via omröstning i det digitala mötessystemet. Votering ska begäras i direkt anslutning till beslutet och görs genom att man ropar ”votering”.
Y
Yttranderätt: Rätt att delta i diskussioner och överläggningar, men inte i besluten. Gäller ledamot av förbundsstyrelsen, valberedning, revisor samt kanslipersonal.
Yrkande: De förslag som delegaterna lägger, till exempel gällande ändringar i förbundsstyrelsens förslag. Yrkanden får också läggas av förbundsstyrelsen, revisorer, kretsordföranden som inte är delegater och suppleanter från kretsar som bara har en ordinarie delegat.