Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström
Region Stockholms beslut att stoppa förskrivningen fattades innan MTP-rådet kom med sin rekommendation att regionerna inte ska subventionera tyngdtäcken. Sedan den 1 november faller täckena under egenansvaret. Helena Cronebäck, arbetsterapeut på barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, är upprörd. Hon tycker att regionen har stirrat sig blind på kostnaden och inte sett till helheten och funderat över varför tyngdtäcken förskrivs och vilka konsekvenser den indragna förskrivningen kommer att få.
– Beslutet är fattat på felaktiga grunder tycker jag, bland annat har man har inte tillfrågat yrkeskåren som förskriver tyngdtäcken. De har bortsett från vår beprövade erfarenhet, som också ingår i evidensbegreppet. Vi är många som jobbar med tyngdtäcken i Stockholm och vi ser vilket värde de har för våra patienter, säger Helena Cronebäck och tillägger att regionen inte har beaktat resultaten i Bodil Ekholms rct-studie.
Hon har arbetat med tyngdtäcken sedan 2012 och berättar att majoriteten av dem hon möter i sitt jobb har problem med sömnen. Hon tycker att regionen förminskar den här gruppens sömnsvårigheter och effekten sömnen har på vardagen och möjligheten att vara delaktig i samhället.
– Tyngdtäcken hjälper många till bättre sömn, vilket i sin tur leder till förbättrad aktivitetsförmåga dagtid.
Helena Cronebäck är också kritisk till att beslutet inte tar hänsyn till att tyngdtäcken är en del av en större insats och att täcken prövas ut individuellt efter att en arbetsterapeut gjort en bedömning av behovet. Hon påpekar också att täckena som finns att köpa i detaljhandeln ofta är enklare varianter än dem som arbetsterapeuterna fram till nu har kunnat förskriva.
– Rullstolar går att köpa privat också. Men precis som för rullstolar behövs det en utprovning för att pröva olika sorters täcken, olika tyngder. Det handlar inte om att man kan köpa ett täcke, det handlar om den professionella utprovningen. Det är ett hjälpmedel.
Hon poängterar att tyngdtäcken bara är en del av insatserna kring en persons sömnsvårigheter, det handlar om att kartlägga vardagen och ändra kvällsrutiner med mera. Hon reagerar också på att regionen skriver att det går att köpa ett täcke för mellan 400 och 4 000 kronor när de som förskrivs snarare kostar i storleksordningen 6 000 till 10 000 kronor. Med förskrivna täcken har det funnits möjlighet att prova sig fram till en variant som fungerar. Dessutom är hennes erfarenhet att den egenavgift på 600 kronor som regionen tog ut har varit jobbig för många av familjerna hon möter.
Helena Cronebäck befarar att det här kommer att öka förskrivningen av sömnläkemedel, och att det kommer att krävas fler besök på mottagningen för att ändra kvällsrutiner. För egen del vet hon ännu inte hur beslutet kommer att påverka hennes arbetsuppgifter. För frågan är hur du som arbetsterapeut ska förhålla dig till täcken som finns i detaljhandeln. Ska patienterna kunna testa täcken hos arbetsterapeuten? Och hur blir det med uppföljningsansvaret då?
– Vi har inte fått några direktiv än.
Även Matilda Utbult på Prima barn- och ungdomspsykiatri Botkyrka är arg över regionens beslut. Hon lyfter fram bristen på kunskap om hur förskrivningen av tyngdtäcken går till. Att politiker och tjänstepersoner verkar tro att det är något du bara kan ta från hyllan och lägga i en kundkorg. Hon anser att beslutet strider mot kriterierna för när ett hjälpmedel ska kunna vara egenansvar eftersom tyngdtäcken kräver utprovning och uppföljning.
Matilda Utbult har jobbat med tyngdtäcken i fem år och har med egna ögon sett hur avgörande utprovningen är för att tyngdtäcken ska fungera. Dessutom konstaterar hon att utbudet i detaljhandeln är begränsat.
– Risken är att personer köper ett täcke, som väger 10 procent av kroppsvikten, och sedan fortsätter att sova dåligt i onödan. När de kanske hade blivit hjälpta av en annan modell eller en annan vikt.
Hon fortsätter:
– Det är verkligen tydligt att ett täcke inte hjälper för alla. Jag brukar ha som nöje att innan utprovningen försöka gissa vilket täcke som ska fungera för ett barn. Jag kan vara övertygad om att det är ett ”bolltäcksbarn” och så blir det något helt annat.
Men under åren har hon sett att rätt täcke kan göra enorm skillnad för både insomningen och sömnkvaliteten.
– Det kan märkas redan vid utprovningen. Under tre slags täcken är barnet oroligt och när vi testar en fjärde sort har barnet plötsligt förmågan att ligga still och komma till ro.
Precis som Helena Cronebäck säger hon att tyngdtäcket är en del av en större helhet – och som förstås inte passar alla. Hennes erfarenhet är att det passar bäst vid långvariga sömnsvårigheter med motorisk oro.
Trots att hon tycker att täcken i detaljhandeln är mycket sämre arbetar hon för att kunna erbjuda möjligheten att testa några olika varianter på mottagningen, som en del av rådgivningen kring egenansvarsprodukter.
Matilda Utbult är också arg och frustrerad över Region Stockholms beslutsprocess och att man har haft så bråttom. Tjänsteutlåtandet kom i början av september, beslutet klubbades igenom den 24 september och från den 1 november får tyngdtäcken inte längre förskrivas. Det innebär att hon har flera patienter, där de var mitt inne i den åtta veckor långa utprovningsperioden, där förutsättningarna ändrats helt. Nu går det exempelvis inte att få testa en annan sort eller att få ett täcke till vardera hem om man har skilda föräldrar.
– De rycker undan mattan. Och resultatet blir att jag har ljugit och gett felaktig information till mina patienter, som alla är psykiatripatienter, säger Matilda Utbult och konstaterar att de inte ens fått ett informationsblad att dela ut om förändringen.
Det hastiga införandet har påverkat arbetsmiljön negativt.
– Men ännu värre är risken att patienternas förtroende för vården försvinner. Att när som helst kan det de erbjuds försvinna. Alliansen bryts. Varför fick vi inte möjlighet att slutföra påbörjade insatser?
Även Matilda Utbult befarar att det kommer att förskrivas mer mediciner till barn och unga. Och att det kommer bli mer sömnproblem.
– Jag använder ofta tyngdtäcken som ett verktyg för att motivera barnen att jobba med sömnhygien och beteendeförändring. Sömnråd låter ofta väldigt tråkiga: du ska röra dig mer, vara utomhus, inte ha mobilen i sängen … Det är svårt att motivera barn och tonåringar med psykisk ohälsa bara med ord. Då är det bra att ha något konkret att erbjuda.
Den här intervjun gjordes samma dag som MTP-rådets avrådan om förskrivning av tyngdtäcken blev offentlig. När Matilda Utbult får höra om den rekommendationen blir hon ännu argare.