Hoppa till innehåll

Om kunden inte betalar

Om kunden inte betalar i tid kan det bli ett återkommande problem, som är tidsödande, kostsamt och ibland också obehagligt. För att undvika den situationen, kan du vidta vissa åtgärder innan affären kommer till stånd. Har du väl hamnat i en betalningstvist är det bra att känna till hur du kan gå tillväga för att påverka din kund att betala.

Kontroll av kund

Känner Du tveksamhet inför en viss kunds betalningsförmåga, finns det olika sätt att kontrollera den, exemplevis BolagsRegistret och AllaBolag.se, den senare en gratistjänst. Genom dem kan du kontrollera vilka personer som sitter i ett visst bolags styrelse, vilken eller vilka personer som har rätt att företräda bolaget och för bolagets räkning ingå och teckna avtal (firmatecknare).

Kronofogden har uppgifter om restförda skatter och avgifter. Genom Kronofogden kan du också få upplysningar om din kund har något pågående mål om betalningsföreläggande. Kronofogdens uppgifter är offentliga och du har rätt att utan kostnad ta del av dem.

Genom Kreditupplysningsföretag kan du köpa information om den part som du avser att göra affärer med. Dessa företag för register över betalningsanmärkningar, pågående mål och kan ge upplysningar om en persons eller företags ekonomiska situation. De största företagen är Upplysningscentralen (UC) och Soliditet.

Den vanligaste orsaken till tvister om betalning är det saknas skriftligt avtal med kunden eller viktiga uppgifter i avtalet som gör att ni i efterhand kan tolka saker olika. Var och en tolkar oftast oklarheter till sin egen fördel. I ett avtal bör det alltid framgå vad som händer när kunden inte betalar.

Dröjsmålsränta

När kunden inte betalar kan du begära dröjsmålsränta. Från vilket datum kunden ska börja betala ränta och vilken procent som ska betalas bör framgå av det avtal ni skriver. En vanlig räntesats för dröjsmålsränta är diskontot plus åtta procent. Har ni inte träffat något avtal om dröjsmålsränta gäller räntelagens regler.

Betalningspåminnelse

När kunden inte betalar på utsatt tid ska du kontakta kunden. Det bör ske skriftligen och i ett brev, där du talar om att du förväntar dig omgående betalning och att du kommer att vidta rättsliga åtgärder om kunden inte betalar. Det räcker med ett brev om du inte vill ge kunden ytterligare kredit.

Ett sådant påminnelsebrev bör ha följande innehåll:

  • Rubrik: Betalningspåminnelse
  • Datum, avsändare och mottagare
  • Specifikation av fordran, där det också bör framgå från vilket datum din fordran förfaller till betalning och kunden debiteras dröjsmålsränta.
  • Räntesatsen ska anges.
  • En mening där kunden kan bortse från din anmälan om betalning skett de senaste dagarna.
  • Underskrift

Inkasso

Om kunden inte betalar, trots att du skickat en betalningspåminnelse kan du skicka ett inkassobrev. Den tjänsten kan också köpas av ett inkassoföretag. Ett inkassobrev ska vara utformat enligt inkassolagens bestämmelser. Lagen innehåller vissa skyddsregler till förmån för den som är skuldsatt. Du har rätt att ta ut en avgift av kunden för ett inkassobrev. En grundregel är att rättsliga åtgärder (betalningsföreläggande, stämning, konkursansökan med mera) inte får vidtas mot någon förrän denne fått ta del av ett skriftligt specificerat krav och sedan fått skälig tid till att frivilligt betala skulden eller framställa invändningar mot anspråken.

Enligt inkassolagen ska ett kravbrev ha följande innehåll:

  • Datum
  • Kundens namn (eventuellt med organisationsnummer)
  • Avsändare
  • Grunden för din fordran (ersättning för utfört arbete)
  • Kapitalbeloppet
  • Räntan, varvid räntesatsen och tiden för vilken ränta yrkas anges; upplupen ränta räknas ut och redovisas särskilt
  • Skälig betalningsfrist (normalt en vecka)
  • Lämpligt betalningssätt (kundens betalning kan underlättas genom att ett färdigifyllt inbetalningskort bifogas)
  • Vilka åtgärder (även alternativa) som kommer att vidtas om inte betalning sker
  • Specifikation av inkassokostnader

Betalningsföreläggande

Har kunden inte betalat och det inte finns anledning att tro att han motsätter sig kravet kan man ansöka om ett betalningsföreläggande. Betalningsföreläggande bör inte användas då man har ett skriftligt bevis på sin fordran (skuldebrev etc). Då är det bättre att direkt ansöka om stämning.

Ansökan om betalningsföreläggande sker hos Kronofogden på den ort där kunden är registrerad. Blanketter för ansökan kan erhållas från kronofogden. Du kan begära ersättning för kostnaderna för ansökningsavgift, avgift för lösen av registreringsbevis, inkassokostnad och ett schablonbelopp för eget nedlagt arbete. Upplysning om aktuella taxor får du hos kronofogden. Kronofogden skickar sedan ansökan till din motpart som får tio dagar från delgivningsdagen på sig att reagera.

Om motparten inte motsätter sig kravet inom utsatt tid utfärdar kronofogden ett utslag som kan jämföras med en dom. Ett utslag kan användas för att hos kronofogdemyndigheten begära utmätning hos en kund. Om den betalningsskyldige motsätter sig kravet kommer kronofogden att ta kontakt med Dig och du har därefter 3 veckor på dig att avgöra om ärendet skall överlämnas till domstol. För att inte driva igång en process i onödan bör du kontrollera att din motpart inte är på obestånd. Det kan du göra genom kronofogden, PRV och kreditupplysningsföretag. Om du vill att ditt ärende ska överlämnas till domstol måste du kunna styrka dina krav genom avtal, fakturor eller andra bevis.

Ansökan om stämning

Om Du fått fram uppgifter som visar att kunden inte vill betala är det en snabbare väg att ansöka om stämning vid tingsrätten. Stämning lämnas in vid den tingsrätt där din motpart är registrerad. Blanketter för ansökan om stämning finns att beställa hos tingsrätten. Till ansökan om stämning bör man foga registreringsbevis för dig själv och motparten. Dessa kan beställas hos Bolagsverket.

Tingsrätten skickar stämningsansökan till din motpart som har möjlighet att yttra sig över din stämningsansökan. Motparten har vanligtvis tre veckor på sig från det att han/hon delgivits ansökan. Av svaret skall framgå om han motsätter sig eller godtar kravet. Därefter ska tingsrätten ta ställning till tvisten vilket ofta sker genom ett sammanträde. Domaren fösöker i första hand att få en förlikning mellan parterna. Går inte det ska tvisten avgöras vid en huvudförhandling, där båda parter får lägga fram sin syn på saken samt framlägga bevis. Därefter dömer domstolen i målet. Tänk på att en domstolstvist kan ta lång tid, särskilt om tvisten går vidare till högre instans.

Om tvisten rör ett mindre belopp, understigande ett basbelopp, gör domstolen ett förenklat tvistemål.

Huvudregeln är att den part som förlorar tvisten får stå för motpartens kostnader. Kostnaderna stiger genast i höjden om parterna företräds av ombud (advokat eller jurist). Tingsrättens handläggning är gratis, förutom ansökningskostnaden. Vid förenklade tvistemål gäller andra regler och den som vinner ett mål kan inte kräva full ersättning för sina kostnader.

Betalningsanmärkning

En betalningsanmärkning registreras om kronofogden meddelat ett utslag efter ett betalningsföreläggande eller om det föreligger en dom från domstolen i ett tvistemål. Betalningsanmärkningar registreras hos de olika kreditupplysningsföretagen och försvårar därmed möjligheten för motparten att få framtida krediter. Ibland kan dessa företag registrera pågående mål i tingsrätten. Det är inte samma sak som en betalningsanmärkning.

Ansvarig för sida:

Ulrika Larsson 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Kanslichef

E-post:
Uppdaterad: 2018-04-25

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.