Hoppa till innehåll

Ledare av Ida Kåhlin: Återta balansen!

”Som arbetsterapeuter vet vi att riskfaktorer för psykisk ohälsa i hög ­utsträckning kan relateras till olika former av obalans.”

Ida KåhlinI omvärldsanalysen som är grunden för förbundets strategiska arbete har vi identifierat samhällstrender och förändringar som påverkar allas vårt arbetsliv. Digitaliseringen, krav på kostnadseffektivitet och en ökad gränsupplösning mellan arbete och fritid är bara några exempel. Tyvärr kan vi konstatera att förändringarna till­sammans bidrar till att många upplever ett mer uppskruvat tempo och ökad stress i arbetslivet. Psykisk ohälsa, ofta stressrelaterad, har blivit den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och Saco har i en nyligen genomförd kartläggning dessutom visat att akademikers sjukfrånvaro ökar allra snabbast. På fem år har antalet kvinnliga akademiker som sjukskrivits på grund av stress tredubblats. Detta är djupt oroande, både för oss som professionsutövare och som fackförbund.

Tidigare i höstas hade jag äran att vara inbjuden av socialminister Annika Strandhäll som inspirationsföreläsare vid ett seminarium om hållbar psykisk hälsa och ett hållbart arbetsliv. Jag tog tillfället i akt att prata om begreppet aktivitetsbalans och den kompetens som vår profession besitter.

Som arbetsterapeuter vet vi att riskfaktorer för psykisk ohälsa i hög utsträckning kan relateras till olika former av obalans. Det han handla om obalans mellan krav och kontroll, mellan arbetsinsats och belöning och mellan arbete och fritid, men ofta handlar det om en obalans gällande alla livets olika aktiviteter. Aktivitetsbalans är ett begrepp som varit centralt genom hela vår professions utveckling, en viktig grundtanke i arbetsterapeutisk teori och praxis. Men använder vi oss tillräckligt av detta i vår professionsutövning? Jag tror vi kan göra mer.

Som stöd har vi i dag flera studier som visat att aktivitetsbalans är en förutsättning för upplevd hälsa och att insatser för att nå aktivitetsbalans kan förebygga psykisk ohälsa och sjukskrivning. Vi har evidensbaserade metoder som visar god återgång i arbete och mindre sjukskrivning med signifikanta skillnader. Visst behövs mer forskning, men vi har redan en kunskapsbaserad grund att stå på. Det borde både vi som profession och våra arbetsgivare nyttja mer.

Alla är överens. Tillsammans måste vi bryta den negativa trenden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Vi måste jobba med förebyggande insatser och vi måste ta fasta på faktorer som främjar återgång i arbete. 

En stor del av hälsofrämjande insatser i dag handlar om att förebygga ohälsa genom att fokusera på människors levnadsvanor, som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Det är naturligtvis otroligt viktigt, men jag tror att mer ­fokus på insatser för att människor ska bibehålla och återfå aktivitetsbalans vore ett viktigt bidrag för att förebygga den psykiska ohälsan och främja återgång i arbete. 

Aktivitetsbalans om något handlar om människors levnadsvanor. Det handlar om en förmåga att möta och hantera det föränderliga samhället inklusive det för­änderliga arbets­livet. Det handlar om förutsättningar för en hållbar psykisk hälsa.

Ledare ur Arbetsterapeuten nr 6, 2017

Ansvarig för sida:

Ida Kåhlin 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Förbundsordförande

E-post:
Uppdaterad: 2017-11-02

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.