Hoppa till innehåll

Ledare av Ida Kåhlin: Nya karriärvägar

"Exemplet med rehabiliteringskoordinatorer är bara ett av många som jag tror vi kommer att se framöver."

Ida KåhlinEfterfrågan på arbetsterapeuter är just nu ­rekordstor. För några veckor sedan rappor­terade Arbetsförmedlingen nära 530 lediga jobb för arbetsterapeuter. Detta ska jämföras med att det i den senaste statistiken var 194 inskrivna som uppger att de har arbetsterapeut­utbildning, varav endast 49 var heltidssökande. Detta är en situation som skapar enorma möjligheter för vår profession när det gäller att ställa krav på lön och andra villkor, som kontinuerlig kompetens­utveckling. 

Samtidigt ser vi också exempel på att arbetsterapeutisk kompetens efterfrågas till tjänster som har andra benämningar än just arbetsterapeut. Det tycker jag också är glädjande – ett viktigt bevis på att vi har en kompetens som är samhällsrelevant och som kan användas i mycket högre grad och i andra kontexter än dem vi är vana vid, och inte minst en karriärmöjlighet både vad gäller uppgifter och lön.

Ett sådant exempel är de rehabiliteringskoordinatorer som successivt skapats inom hälso- och sjuk­vården med uppdraget att samordna hälso- och sjukvårdens insatser och stödja personers rehabilitering och återgång i arbete. En ”spindel i nätet” för att skapa de allra bästa förutsättningarna för varje unik person i rehabiliteringsprocessen.

Arbetet med att utveckla sjukskrivningsprocessen inom hälso- och sjukvården har pågått på olika håll i landet i drygt tio år och en nationell utvärdering har visat att rehabiliteringskoordinatorer gör sjukskrivningsprocessen effektivare och mer kvalitetssäkrad. En studie, som genomförts på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, har dock visat att det krävs omfattande kunskaper och lämpliga personliga egenskaper för att klara av arbetet som rehabiliterings­koordinator. Det som bland annat nämns är en relevant högskoleutbildning inom medicin, psykologi ­eller socialt arbete samt lämpliga individuella egenskaper som god förmåga till mellanmänskliga relationer, social kompetens och kommunikation. Det ­behövs vidare organisatorisk förmåga och omvärldskunskap, förmåga att främja återgång i arbete och inte minst god kunskap om medicinsk bedömning, vård, rehabilitering, intern organisation och kontaktvägar. Detta är kunskap och förmågor som ­arbetsterapeuter i hög grad besitter. Här kan och bör vår kompetens användas.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda formerna för en permanent rehabiliteringskoordinatorfunktion inom vården i hela landet. Det är glädjande att en ordentlig nationell satsning görs för att främja återgång i arbete. Arbetsgruppen ska bland annat ta fram en enhetlig arbetsbeskrivning samt kompetens- och utbildningskrav. Förbundet är inbjudet som referens till arbetsgruppen och vi kommer noga följa och försöka påverka dess arbete. 

Våra politiker i regering, riksdag och inom Sveriges kommuner och landsting strävar just nu efter att utveckla svensk hälso- och sjukvård mot att bli allt mer personcentrerad, jämlik, kvalitetssäkrad och effektiv. Exemplet med rehabiliteringskoordinatorer är bara ett av många som jag tror vi kommer att se framöver. Jag tror att denna utveckling kommer att skapa många nya möjligheter och karriärvägar för oss ­arbetsterapeuter. Nya dörrar kommer att öppnas. Men, det är vårt ansvar att se till att dörrarna hålls öppna. Vi, och ingen annan, måste bevaka och påvisa den nytta som vår kompetens kan göra i dessa nya sammanhang. Det ser jag som en viktig uppgift för mig och övriga i förbundets ledning, men det är ­också ett ansvar som faller på alla oss arbets­terapeuter. 

Ledare ur Arbetsterapeuten nr 2, 2017

Ansvarig för sida:

Ida Kåhlin 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Förbundsordförande

E-post:
Uppdaterad: 2017-03-29

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.