Hoppa till innehåll

Ledare av Ida Kåhlin: Kvalitet i forskningen kräver högre anslag

”Kvalitet i arbetsterapi förutsätter kvalitet i arbetsterapeutisk forskning.”

Ida Kåhlin

Att utveckla och säkerställa kvalitet i ­arbetsterapi är en viktig fråga för förbundet. I hälso- och sjukvårdslagen anges att kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. I detta arbete brukar man relatera till sex kvalitetsområden. Arbetsterapi ska ges i rimlig tid, vara ­jämlik, effektiv, säker och patientfokuserad, men ­insatserna ska också vara ändamålsenliga och kunskapsbaserade.

Kunskapen inom ämnet arbetsterapi har de senaste tjugo åren ökat kraftigt, såväl teoretiskt som praktiskt. Detta har medfört att den kunskapsbaserade arbetsterapin i dag omfattar större bredd och djup än tidigare och att vi har en högre grad av evidens för våra insatser. Men den föränderliga värld vi lever i ställer ständigt krav på nytänkande. För att vi ska kunna utveckla och säkerställa kvaliteten i arbets­terapi behöver vi en forskning som är av hög kvalitet och som kontinuerligt omprövar och utvecklar vår kunskapsbas. En viktig förutsättning för detta är att forskningen tilldelas tillräckligt med resurser.

Det finns i dag en stor ojämlikhet och ojämställdhet när det gäller forskningsmedel. Ofta missgynnas de mindre och kvinnodominerade forskningsmiljöer där arbetsterapeutisk forskning i hög utsträckning sker. Allt för låga basanslag innebär också att forskare tvingas lägga i genomsnitt en femtedel av sin tid på att skriva ansökningar till externa forskningsfinansiärer, tid som hade kunnat användas till att forska. Detta är inte hållbart om vi vill ha en arbetsterapeutisk forskning av hög kvalitet.

För några veckor sedan presenterades regeringens forskningsproposition som anger inriktningen för forskningspolitiken de kommande tio åren. I propositionen finns förslag på att öka universitetens bas­anslag. Det är välkommet, men tyvärr skulle bas­anslagen behöva höjas ännu mer för att verkligen minska beroendet av extern finansiering.

Glädjande i propositionen är dock att regeringen tänker satsa särskilt på tillämpad välfärdsforskning. Här finns många möjligheter för arbetsterapeuter, dels i relation till patient- och brukargrupper där ­arbetsterapiforskning redan är etablerad, men också i förhållande till hälsofrämjande och förebyggande insatser samt insatser för att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Ett annat viktigt förslag för att förbättra forskningens kvalitet är målsättningen om ökad samverkan med det övriga samhället. Det är sedan länge förbundets åsikt att den kunskap som utvecklas genom forskning också ska komma till användning i praktiken. Jag hoppas därför att regeringens satsning ­skapar förutsättningar för att mer forskning sker i samverkan mellan forskande och yrkesverksamma arbetsterapeuter och gärna att fler projekt genomförs i kommunal verksamhet där ju huvuddelen av professionens insatser utförs i dag.

Kvalitet i arbetsterapi förutsätter kvalitet i arbetsterapeutisk forskning. Jag hoppas att regeringens proposition skapar förutsättningar för en fortsatt god kunskapsutveckling som ytterligare kan bredda och fördjupa ­professionens kunskapsbas. På så sätt kan vi nå vår vision där en kunskapsbaserad ­arbetsterapi är en erkänd väg till ett jämlikt och hållbart samhälle.

Ansvarig för sida:

Ida Kåhlin 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Förbundsordförande

E-post:
Uppdaterad: 2016-12-21

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.