Hoppa till innehåll

Ledare av Ida Kåhlin: Äntligen!

När andra professioner betraktar personcentrering som något nytt och innovativt ska vi ta kommandot. Vi måste kommunicera att det här är vi bra på, kanske bäst!

Ökad personcentrering har de senaste åren seglat upp som ett av de viktig­aste förestående paradigmskiftena inom svensk hälso- och sjukvård.  Men vad är ett personcentrerat förhållningssätt? Och hur skapar vi bättre förutsättningar för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård? En stor del av den hälso- och sjukvårdsdebatt som fördes under sommarens Almedalsvecka handlade just om detta. 

Ida Kåhlin

Personcentrering är något som egentligen borde vara en självklarhet i alla möten mellan människor. ”Man kan inte stå och fundera på vad man ska göra härnäst, man måste ha fullt fokus på personen man har framför sig”, sa hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström när vi diskuterade frågan i Almedalen i juli. 

E-hälsa, digitalisering, en utökad primärvård och hemsjukvård nämns i debatten som betydelsefulla bidrag i strävan mot personcentrering, men det finns också en konsensus kring att det inte bara handlar om hur vi organiserarar hälso- och sjukvården utan kanske främst om hur vi, professionsutövare, betraktar de personer som är i behov av hälso- och sjukvård, om etik, empati och filosofiska utgångspunkter. Forskning från Göteborgs universitet har dessutom visat att personcentrerad hälso- och sjukvård är kostnadseffektiv, vilket självklart ökar politikernas motivation att prioritera och diskutera detta.

Som arbetsterapeut är det lätt att ropa: Äntligen! Äntligen börjar även andra professioner, politiker och tjänstemän se betydelsen av att på allvar utgå från att den person som är i behov av en hälso- och sjukvårdsinsats är en person – inte ”bara” en patient eller i värsta fall en diagnos, utan en unik person i ett unikt sammanhang.

Ingen revolutionerande nyhet för oss. Vår profession är i grunden personcentrerad. Arbetsterapeutisk professionsutövning förutsätter personcentrering. Vi har en rad evidensbaserade modeller, metoder och instrument som utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Canadian Occupational  Performance Measure (COPM), Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM), Bedömning av delaktighet i aktivitet (OCAIR-S) och Miljöns betydelse för del­aktighet i aktivitet (REIS-S) är bara några exempel på verktyg som  kan användas för att bidra till en personcentrerad hälso- och sjukvård. 

Visst ska vi unna oss att ropa äntligen – men vi får, och ska inte, slå oss till ro. Vi må ha ett försprång, men omställningen mot en mer personcentrerad hälso- och sjukvård kräver en omställning av hela teamet. När andra professioner betraktar personcentrering som något nytt och innovativt ska vi ta kommandot. Vi måste kommunicera att det här är vi bra på, kanske bäst! Vi måste se till att vår kompetens och våra verktyg blir en självklar del i det interprofessionella teamets strävan mot en mer personcentrerad hälso- och sjukvård.

Ledare ur Arbetsterapeuten nr 5, 2016 

Ansvarig för sida:

Ida Kåhlin 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Förbundsordförande

E-post:
Uppdaterad: 2016-09-08

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.