Hoppa till innehåll

TA | Vårdvalet – så fungerar det

Valfrihetssystemet inom vården är till synes enkelt, medborgarna kan välja fritt mellan offentliga och privata leverantörer. Men när det gäller ersättningssystemen blir det mer komplicerat och kan se mycket olika ut.

Text: Jane Bergstedt

LOV – lagen om valfrihetssystem – började gälla den 1 januari 2009. Medborgarna ska ges möjlighet att välja leverantör inom flera olika områden, som äldre- och handikappomsorg, LSS, övrig socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det är ett frivilligt verktyg för kommuner (än så länge), men tvingande för landstingen när det gäller vårdval inom primärvården från den 1 januari 2010. Kommun och landsting ställer kraven och är huvudmän för verksamheten oavsett utförare.

– Huvudmännen har ansvar för att följa upp kvalitet och att kraven i avtalen uppfylls. Det har hänt att vårdgivare sagts upp, men det är inte vanligt. Vi på SKL ska stötta landstingen i utvecklingen av vårdvalet med bland annat bra metoder för uppföljning och har fått statliga medel för det, säger Olle Olsson, handläggare och projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting.

Ersättningen till vårdgivarna följer medborgarnas val, det finns ingen garanterad produktionsvolym för någon. Alla som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget, som annonseras på Valfrihetswebben, godkänns och får konkurrera om patienterna (se fakta om LOV-processen).

– Det finns ingen begränsning i antal utförare eller vilka som får etablera sig på marknaden, så länge kraven uppfylls. Det är en av skillnaderna jämfört med LOU, lagen om offentlig upphandling, där upphandlaren avgör hur många utförare man skriver avtal med. Den lagen tillkom genom EU-direktiv på 90-talet och gäller både stat, kommun och landsting, förklarar Olle Olsson och fortsätter:

– Att flytta makten från kommun och landsting till patienterna och stärka deras valmöjligheter är grunden till valfrihetssystemet. Fri etableringsrätt öppnar för privata aktörer och ska stimulera mångfalden. När ersättningen följer medborgarnas val konkurrerar man med kvalitet och effektivitet, så är tanken, säger Olle Olsson.

Valfrihetssystemet styrs bland annat genom ersättningsmodellerna och de kan se mycket olika ut runt om i landet. Det har fått konsekvenser, som vi berättar mer om i de följande artiklarna om vårdvalet i Stockholm, Jönköping och Halland.

– Det ser som sagt mycket olika ut. Det kan finnas lokala omständigheter som man vill komma åt med hjälp av ersättningsmodellerna. Tillgängligheten är viktig i Stockholm, som alltså har en stor rörlig ersättning. I Halland vill man framför allt styra patienterna från slutenvård till primärvård genom fast ersättning och hög täckningsgrad, alltså brett utbud av tjänster. Och i bland annat Skåne betalas extra för vårdtyngd och socioekonomiska förutsättningar för att få en jämn fördelning av etableringar och rättvis ersättning.

Generellt kan man säga att kapitering är grunden i alla ersättningsmodeller, alltså ersättning per listad medborgare, som också kan vara åldersviktad och kombinerad med vårdtyngdsfaktor och/eller socioekonomiskt index. Till det kan också läggas en målrelaterad ersättning, ersättning för täckningsgrad och geografisk kompensation.

Valfrihetssystemet omfattar än så länge flest verksamheter i Stockholm, där många specialistområden liksom rehab ingår, men även i Uppsala och Skåne med flera har vårdvalet öppnat för privata vårdgivare inom flera olika vårdområden.

Fakta: LOV-processen

  • Politisk förberedelse: Om? Vad? Ekonomisk ersättning?
  • Kravställande: på leverantören och på tjänsten.
  • Förfrågningsunderlaget annonseras löpande i en nationell databas, Valfrihetswebben.se, som Kammarkollegiet ansvarar för, liksom på myndigheternas hemsidor.
  • Ansökningarna handläggs och godkänns löpande.
  • Avtal skrivs som inkluderar avtalstid och uppsägning.
  • Information om leverantörerna annonseras på respektive kommuns och landstings hemsidor. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.
  • Medborgarna väljer. Det ska också vara klart hur ickevals-alternativen (passiv listning) går till.
  • Uppföljning av huvudmännen kopplat till kvalitetskraven.
  • Rättsmedel, regler för hur avtal upphävs, vilket kan överklagas.

Ansvarig för sida:

Gelinda Jonasson 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Kommunikatör och webbredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-06-11

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.