Hoppa till innehåll

TA | ”Trött, håglös och förbannad”

I Jönköpings län fick vårdvalet, som infördes 2010, stora konsekvenser för den professionella verksamhetsutvecklingen för arbetsterapeuterna. Följden blev att professionen stod sämre rustad när hemsjukvårdsreformen sjösattes vid årsskiftet.

Text: Anki Wenster

Den professionella utvecklingen har drabbats på flera plan efter vårdvalet, menar Ann-Charlotte Svensson på Länssjukhuset Ryhov och LOM för de landstingsanställda arbetsterapeuterna i Jönköpings län.

Utvecklingstjänster inom primärvården försvann, för arbetsterapin en halvtidstjänst som verksamhetsutvecklare. Någon central utvecklingstjänst tillsattes aldrig. 

– Konsekvensen blev att all samverkan över gränserna och de etablerade nätverken försvann och att det inte fanns någon representant från primärvården i strategi- och samverkansgrupper. 

Listan kan göras lång, säger hon. Ett välfungerande nätverk mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom primärvård respektive kliniker i slutenvården och kommunen fick läggas ner. Även uppdrag som kundråd mot hjälpmedelscentralen upphörde efter vårdvalet.

Ulrica Nilsson är arbetsterapeut i primärvården och instämmer i att vårdvalet fått stora konsekvenser.

– I samband med vårdvalet tillkom privata aktörer som inte anställde arbetsterapeuter, i stället hyr eller köper man in tjänster, vilket innebar försämringar för patienterna, säger hon och fortsätter:

– Våra nätverk, som vi startade på egen hand före vårdvalet, med chefernas goda minne, var svåra att vidmakthålla. Det var inte längre givet att man skulle få delta i nätverk eller yrkesföreträdarträffar i primärvården. Och även dessa träffar gled ut i sanden, liksom nätverket med arbetsterapiprogramgruppen. Allt sammantaget gjorde oss givetvis mer sårbara vid nästa stora omvälvande förändring, som var
hemsjukvårdsreformen vid årsskiftet. 

Ulrica Nilsson menar att det fanns ett stort behov och intresse efter vård-valet av att upprätthålla kontakter och nätverk, men att stöd saknats från ledningen oavsett syfte, tidsåtgång eller vilka möten det handlade om. Ett positivt exempel var att man fortsatte utveckla teamarbetet, understryker hon, som varit centralt i mellanperioden.

Hon nämner PR-team, primärvårdens rehabiliteringsutredning i team, en
arbetsmodell där arbetsterapeuterna har en central roll.

– Efter hemsjukvårdsreformen har endast något enstaka PR-team bildats i länet. På min arbetsplats har det varit omöjligt att lösa praktiskt på grund av en splittrad arbetssituation.  

Hon beklagar att de farhågor man hade nu har bekräftats när man ser följderna av att genomföra två tunga sjukvårdsreformer på varandra, där både patienter, profession och teamarbete drabbats. 

I samband med omorganisationen av hemsjukvården erbjöds arbetsterapeuter som arbetade 50 procent eller mer i hemsjukvården att gå över till kommunen. I flera fall har landstinget inte kompenserat vårdcentralerna för de arbetsuppgifter som finns kvar.

För Ulrica Nilssons del har detta inneburit stora förändringar och hon är inte ensam. Hon har sedan årsskiftet två fysiska arbetsplatser och tre olika uppdrag. Nyligen uttalade hon sig i ett nyhetsinslag i Riksradion P4 tydligt och ärligt om den ohållbara situationen, i en replik till ledningen för Bra Liv som förvaltar de landstingsdrivna vårdcentralerna.

– Jag är processledare för Aktiv sjukskrivning i länsdelen, något som tidigare innebar 60 procents arbetstid, men 20 procent tid försvann vid årsskiftet, men inte arbetsuppgifterna. Övrig tid är jag rehabsamordnare på 35 procent och resterande 25 procent servar jag två vårdcentraler.

Hon känner att hon inte kan göra ett bra jobb och beskriver det med orden trött, håglös och förbannad. Hon försöker pussla, men har tidsbrist i samtliga tre uppdrag. Konsekvensen är att patienter får vänta, ombokas och avbokas och för hennes egen del att hon inom kort byter arbetsplats och släpper sitt uppdrag som processledare. I stället ska hon arbeta heltid på en vårdcentral som rehabsamordnare och polikliniskt. 

Ann-Charlotte Svensson hoppas, men är skeptisk till de löften man fått från Bra Liv, att de centralt ska se över resurser för respektive personalkategori och även bjuda in fackliga representanter till diskussioner.

Ansvarig för sida:

Gelinda Jonasson 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Kommunikatör och webbredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-06-10

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.