Hoppa till innehåll

TA | Mer makt åt invånarna

Hallands län med sina 300 000 invånare var pionjärer i Sverige när vårdval Halland infördes 2007. Mats Eriksson var då landstingsstyrelsens ordförande. Nu är han ordförande i Region Hallands hälso- och sjukvårdsstyrelse och sedan 2011 även ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation.

Text: Anki Wenster

Mats Eriksson möter upp på femte våningen i Regionens hus, byggt under 1870-talet och för 100 år sedan Halmstadsbornas lasarett.

– Vi hade en väl fungerande primärvård före vårdvalet, men den var inte tillräckligt invånarvänlig, säger han.

– Diskussionerna om förändring påbörjades redan 2004 i samband med att en tredjedel av besöken och en tredjedel av alla sjukskrivningar inom primärvården handlade om utmattningssyndrom, vilket man stod ganska handfallen inför. Vi insåg att patienternas behov krävde mer kompetens än vad som redan fanns.

Tanken var att vården skulle ställa om snabbare efter behov om invånarna själva fick välja vårdenhet. Det var en omställning för alla, säger han och beskriver det som en 180 graders vändning: valfriheten, att vårdenheten skulle ”förtjäna sina patienter”, tillsammans med ett nytt sätt att se på patienten som en resurs, som hade en intäkt med sig. Inom vårdvalet ryms nu 47 vårdenheter med jämn fördelning mellan de offentligt ägda och de som drivs i privat regi. Valet föregicks av ett gediget förarbete och man valde en enkel modell, säger han.

– En ständigt pågående diskussion är om man ska vikta mot vårdtyngd och socioekonomiska faktorer. Men vi har bestämt, att om vi ska ändra så ska vi vara trygga i de förändringar vi gör. För egen del är jag rädd för att ge betalt för diagnoser och vill inte att människor ska göras sjukare än vad de är – det
är min åsikt.

– Som ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation är min huvudsakliga uppgift att försöka få landsting och regioner att dra åt samma håll, bland annat för att minska ojämlikhet och skillnader i vården.

Hur gör man det?

– Det är en balansgång. Genom att varsamt hantera och respektera hur långt landsting och regioner har kommit i vårdvalsprocessen efter sina förutsättningar. Att hitta gemensamma vägar och visa på goda eller mindre goda exempel genom att rekommendera, vilket är det starkaste medlet SKL har förutom när det gäller arbetsgivarfrågorna. Även de öppna jämförelserna och nationella kvalitetsregistren ger en så pass rättvisande bild att de ska kunna användas i driften i vården och visa på skillnader.  

Mer än hälften av landstingen och regionerna i landet har valt att följa samma modell som Halland med ett brett uppdrag, men det finns stora olikheter, bland annat i detaljeringen i regelböckerna, menar han.  

– En skillnad är hur stor besöksersättningen är kontra den fasta ersättningen, det kan vara olika beroende på vilka förutsättningar man går in med. Men ju mer man preciserar desto mer låser man kreativiteten.

Något han är nöjd med är den gemensamma satsningen på kvalitetsregister och nu senast svensk behandlingsforskning och patientnära projekt som ska ge snabbare resultat som direkt kan tillämpas.

Men Mats Eriksson menar att även om förutsättningarna ute i landet är olika så främjas en jämlik vård och en jämlik rehabilitering genom att vården nu öppnas upp. De nationella riktlinjerna är viktiga för att höja lägstanivån, säger han och understryker ledningens uppgift att tillgodose rehabilitering och främja kompetensutveckling för personal på vårdenheterna.

– Min förhoppning är att man riggar sig ute på vårdenheterna på det sätt som är bäst. Jag hoppas patienternas behov tillgodoses och att de annars gnäller på vårdenheten och byter om de inte är nöjda. Utveckling och forskning måste fortsätta och riktlinjerna hållas levande.

Inom en femårsperiod tror han vårdvalet på nationell nivå kommer att handla om fler val inom olika områden, men även att man ser invånare som är ännu mer aktiva och kräver sin rätt, och nämner det positiva med den kommande patientlagstiftningen. För Hallands invånare gäller närmast att ta ställning till vårdval inom hud- och psykiatriområdet.   

Rehabilitering är en evig och ständigt aktuell fråga, säger han, som ingår i det breda uppdraget, men rehab handlar om hela processen alltifrån slutenvården till kommunen. 

– Vi kan inte sticka under stol med att det ibland finns brister inom rehabiliteringen. Exempelvis har organisationen sett lite olika ut i länet när det gäller stroke-rehabiliteringen. Men målet är att patienter som har behov av rehabilitering ska få tillgång till rehabilitering, som arbetsterapi. Den ska erbjudas inom vårdenheten eller så köper man in de tjänster som behövs och teamarbetet är oerhört viktigt. 

I dagsläget görs uppföljningar när det gäller tillgång till multimodalt rehabteam, rehabinsatser vid stroke och hur man inom enheten samverkar med exempelvis arbetsterapeuter. På frågan om andra uppföljningar när det gäller rehabilitering är på gång bollar han vidare till staben och utvecklingschefen Eva-Karin Möllefors.

Hon berättar att man i hela länet just nu ser över gränssnittet vad som ska finnas inom sjukhusspecialiserad rehabilitering och vad som ska vara i vårdvalet. Tanken är att det ska leda till tydligare mål i modellbeskrivningen om vad som ryms inom det allmänna uppdraget när det gäller rehabilitering. 2014 tror hon möjligen att det syns en förändring som också kan följas upp. I dag ligger fokus till stor del på KBT och multimodal rehabilitering, som är de statliga satsningarna.

Frågan går åter till Mats Eriksson om hur man följer upp när arbetsterapeuter signalerar att tidsbrist och neddragningar medför att de inte hinner med patienternas rehabilitering? 

– Jag tror att det blir aktuellt att följa upp längre fram, inte bara om man har tillgång till arbetsterapeuter eller andra kompetenser, utan även hur mycket som används och om det är rimligt eller i paritet med de behov som finns. Viktigast är att tillgodose patienternas behov, säger han.

Den senaste vårdvalsuppföljningen presenterades häromdagen, men är ännu inte offentlig. Men Mats Eriksson konstaterar att tillgängligheten är hög, vilket han menar är oerhört viktigt för en jämlik vård, som även är en central fråga i hans arbete i SKL.

Fakta: Vårdval Halland

I vårdval Halland är uppdraget brett och inkluderar rehabilitering. Ersättningsmodellen innebär att vårdenheterna får en hälso- och sjukvårdspeng som följer med invånaren som valt enheten. Den är åldersbaserad utifrån fyra nivåer där grupperna 0–6 år och 80 år och uppåt, får högst ersättning. Patientavgiften tillkommer.

Ansvarig för sida:

Gelinda Jonasson 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Kommunikatör och webbredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-06-10

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.