Hoppa till innehåll

TA | Är du lönsam, lille vän?

Vårdvalets konsekvenser för Rehab Södra i Stockholm är mycket problematiska. Alla yrkesgrupper ersätts enligt samma modell och många arbetsterapeutiska arbetssätt ersätts inte alls.

Text: Jane Bergstedt    

Vårdvalet i Stockholm växer hela tiden, ett 25-tal uppdrag inom olika områden finns i dagsläget med var sina regelböcker och ersättningssystem. Primärvårdsrehabilitering har haft vårdval sedan 1 oktober förra året, förfrågningsunderlaget kom sent och verksamheterna hade bara ett par månader på sig att skriva ansökan och sätta sig in i ersättningssystemet.

Redan nu, ett drygt halvår senare, visar sig konsekvenserna bli mycket problematiska, inte minst för arbetsterapeuterna. Missnöjet över regler som sätter käppar i hjulet för väl beprövade arbetssätt och god vård är stort även bland sjukgymnaster och läkare.

Rehab Södra är en resultatenhet inom Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, och består av fyra enheter geografiskt utspridda i Stockholms stads södra
förorter. Totalt har Rehab Södra cirka 80 medarbetare varav 27 är arbetsterapeuter.

– Vi har avtal för att bedriva primärvårdsrehabilitering, ett så kallat basuppdrag, men även ett tilläggsavtal för ett neuroteam och kiropraktik, berättar Ann Ekström, som är biträdande verksamhetschef och arbetsterapeut.

– Vi vill inget annat än bedriva god vård och jobba så effektivt som möjligt, men ersättningssystemet är helt nytt och lika för alla yrkesgrupper oavsett hur vårt arbete och våra patienter ser ut.

Det gäller för sjukgymnaster och arbetsterapeuter likaväl som dietister och kiropraktorer. Takersättningen för andel sjukgymnastik får maximalt uppgå till
60 procent och arbetsterapeuterna och övriga ska stå för 40 procent av
vår budget, säger hon, vilket är svårt att klara.

Hon menar att okunskapen om vad arbetsterapeuter gör är stor, det är den enda rimliga förklaringen till att ersättningssystemet ser ut som det gör.

Arbetsterapeuternas arbete innebär ofta tidsmässigt längre patientbesök och framför allt mycket för- och efterarbete, så kallat indirekt patientarbete. Men systemet bygger på många och korta besök, det är det som betalar sig i Stockholm.

– Frustrationen är stor, stressen har ökat och många känner sig uppgivna eftersom alla de åtgärder man gör inte ersätts. Hur ska arbetsterapeuterna kunna göra sitt jobb och dokumentera åtgärder som både hälso- och sjukvårdslagen och legitimationen kräver. Demensutredningar och bedömningar av hjälpbehov eller förskrivningar av avancerade hjälpmedel är inget man kan göra under korta patientbesök. Arbetet kräver dessutom en hel del samordning, telefonkontakter och administration runt varje patient, som inte ersätts alls. Följaktligen tappar arbetsterapeuterna intäkter och yrkesgrupperna ställs emot varandra, säger Ann Ekström, som har mängder av exempel på brister i systemet.

Att följa upp åtgärder per telefon, som har varit ett effektivt sätt att jobba, ger inga pengar alls. Eller att vårdkonferenser med patienten inte räknas, bara utan, vilket strider mot en av professionens grundläggande värderingar om delaktiga patienter.

– Arbetsterapeuternas patienter är ofta de mest vårdkrävande – äldre, multisjuka, patienter med livslånga kroniska funktionsnedsättningar, vilket kräver mycket samordning med anhöriga, med hemtjänst och biståndsbedömare. Ofta måste hemtjänsten hjälpa oss in och anhöriga ta ledigt från jobbet. Hur effektivt är det om vi tvingas göra flera besök i stället för ett längre? Tid för transporter ersätts inte alls och resor tar mycket tid eftersom vi har stora upptagningsområden.

Ann Ekström började som enhetschef 2004 och blev biträdande verksamhetschef 2006. Hon sitter i kläm mellan ersättningsreglerna som avgör intäkterna och vetskapen om hur illa de är utformade.

– Jag har bara ett för ögonen och det är hur vi ska klara verksamheten över huvud taget. Vi följs upp varje månad och måste ha budgeten i balans. Ska vi få det måste vi ändra våra arbetssätt nu och det är svårt eftersom det kräver tid för process och reflektion.

Klarar de inte det hotas jobben, det är den bistra sanningen. De kan inte vänta på att ersättningssystemen eventuellt ändras. De måste öka produktionen och försöka hitta nya patientgrupper. Det är inte gjort i en handvändning och det kan bli svårt.

– En grupp som ökar är patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De kräver gedigen utredning och ofta mycket hjälpmedel, exempelvis
appar i mobilen. Men när ska en arbetsterapeut få tid att hitta bra appar och lära sig själv för att sedan lära patienterna. Ett annat problem är att det ofta är återbud på sådana patientbesök och då får man inget betalt alls.

Över huvud taget har administrationen ökat med all registrering som systemet kräver, det måste vara både rätt diagnoskod och åtgärdskod. Med en stressad arbetssituation kan det lätt bli fel och det är enhetschefernas, men även Anns, uppgift att hålla koll på och rätta när så krävs.

– Det ska göras varje dag och det är inte det enda register vi har att uppdatera. Många uppgifter kräver dubbelregistrering.

Men allt är inte bara negativt. Ann Ekström vill också peka på några positiva effekter, som att de behövde anställa fler arbetsterapeuter på kliniken och att arbetsterapeuter fått fler arbetsgivare att välja mellan.

– För vissa patienter kan fler korta besök också vara att föredra. Men vi behöver tid för att förändra våra arbetssätt och den tiden finns inte.

Valfrihetssystemet innebär att sjukhus, geriatrik med flera ska informera om alla vårdval som finns när de lotsar patienter vidare. Men riktigt så fungerar det inte, Rehab Södra tappade många remisser när vårdvalet infördes.

– Alla kan inte välja själva, som äldre och mycket sjuka människor, många utan anhöriga, och då är det förstås inte så konstigt att personal hjälper till och förordar vissa mottagningar. Men då är det inte kvalitet och effektivitet som fäller avgörandet. Det är klart det känns lite hopplöst just nu, säger Ann Ekström.

”Ett dynamiskt system”

Det är bra att arbetsterapeuterna hör av sig och vill ha en dialog kring systemet, menar Gabrielle Liljeberg, handläggare och samordnare, rehabenheten, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm.

– Vårdval är ett dynamiskt system och vi utvecklar det genom att se över och revidera förfrågningsunderlaget. Som med alla nya system kan det inledningsvis vara en inkörningsperiod där det inte fungerar optimalt – även om vi haft sakkunniga för respektive profession med när systemet utvecklades. Vi arbetar med ett nytt förfrågningsunderlag och arbetet kommer att ske i samråd med vårdgivarna. Förfrågningsunderlaget kommer att revideras under avtalsperioden, hur kan jag inte säga i dagsläget, och då har vårdgivarna tolv månader på sig att åtgärda de förändringar som krävs. 

Det nuvarande avtalet gäller till och med den 31 december 2015.

Ansvarig för sida:

Gelinda Jonasson 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Kommunikatör och webbredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-06-10

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.