Hoppa till innehåll

TA | Sök FSAs stipendier!

Totalt finns 100 000 kronor att söka i FSA-stipendier för 2013. Råd och anvisningar plus ansökningshandlingar hittar du på FSAs webbplats och ansökan ska vara inne senast 28 oktober 2013. Men vänta inte, sök nu! Läs om några tidigare stipendiater här.

Text: Ulla-Karin Höynä

Fritid med olika aktiviteter

Arbetsterapeuten Ulrica Lundström brinner för fritidsaktiviteter, trots att det oftast inte är ett prioriterat område. Men hon anser att det skulle kunna vara det, eftersom fritiden är viktig. Den innehåller aktiviteter som bidrar till glädje och välbefinnande.

2008 påbörjade hon projektet Betydelse av fritid för personer med ryggmärgsskada, med ett stipendium från FSA. Hon genomförde en kvantitativ studie med 97 personer runt om i landet, i åldern 19–69 år, som drabbats av en traumatisk ryggmärgsskada.

Enkäten bestod av ett instrument med 20 områden av fritidsaktiviteter,
intressen, vilka de utförde och på vilket sätt det förändrats efter skadan.

Högst upp på listan hamnade sociala och kulturella aktiviteter, samt tv, dvd/bio. Deltagarna svarade även att de upplevde välbefinnande. Den största förändringen gällde möjligheten att utföra friluftsaktiviteter, motionsidrott och trädgårdsarbete, efter skadan.

– Det visade sig att det framförallt var ålder och kön som påverkade vilka fritidsaktiviteter de valde att inkludera i sin fritidsrepertoar, och inte nivån på ryggmärgsskadan. De som levt med sin skada kortast tid upplevde störst
förändring, till skillnad mot dem som levt längre tid med skadan och som gärna utförde exempelvis bollsporter, förklarar Ulrica Lundström, som nu fortsätter arbetet i en doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

Vårdhund ger bättre liv

Ett försöksprojekt visar att kontakt med en vårdhund bidrar till ökad aktivitet och underlättar träning för personer med demenssjukdom.

I Eskilstuna kommun är tre vårdhundsteam numera en permanentad verksamhet inom äldreomsorgen, riktade mot demensenheter på tre olika boenden. År 2010 fick arbetsterapeut-erna Ann Kårefjärd och Anna-Lena Bäckström ett stipendium från FSA för projektet HAI – Hund som främjare av aktivitet och integritet i demensvården. Studien genomfördes av Lena Nordgren, lektor på Mälardalens högskola.

Ann och Anna-Lena samlade in delar av data till projektet. De har gjort ADL-bedömningar hos dem som träffade vårdhund och de som inte träffade vårdhund. 23 personer ingick i interventionsgruppen och 13 personer i kontrollgruppen.

Samtliga bodde på äldreboende för demenssjuka. Ann Kårefjärd berättar att de träffade personerna före behandlingsperioden, direkt efter och efter tre och sex månader.

I kontrollgruppen gjordes tre mätningar för varje person. Analysen av
ADL-bedömningarna är inte klar.

– Deltagarna träffade vårdhund och vårdhundsförare en till två gånger i veckan under 6–10 veckor.

Hunden lockade till träning och medförde att man rörde sig mer. Tillvaron blev roligare och mer lekfull. Människans kontakt med djur innebär bland annat att oxytocinhalten ökar, vilket ger ett ökat välmående, säger Ann Kårefjärd, som arbetar på ett äldreboende i kommunen.

Bildkartan säger inte allt

En bildkarta är en länk till ökad delaktighet och möjliggör inflytande. Det framgår av studien Det du visar blir möjligt. 2010 fick Eva-Marie Nylander ett stipendium från FSA för ett självständigt arbete inom sin masterexamen vid Göteborgs universitet. Hon skulle undersöka vilken betydelse AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation, har för personer med nedsatt förmåga, som inte kan prata eller göra sig förstådda och för deras delaktighet i vardagen. Hon träffade fyra personer som använder kommunikationskarta med bilder och fyra personer som hjälper dem.

Eva-Marie Nylander filmade och observerade personerna i deras hemmiljö. Två män och två kvinnor i åldern 22–26 år med lindrig till måttlig kognitiv funktionsnedsättning deltog. Hon intervjuade också deras stödpersoner. Resultatet av arbetet visar att bildkartor är en del av en multimodal kommunikation. Även om bildkartan är personligt anpassad ersätter den inte all annan kommunikation.

– Bildkartor är en del av ett alternativt kommunikationssätt. Man kan se bildkartan som en tårtbit av personens totala kommunikation. Resten består av personens gester, ljud och så vidare, säger Eva-Marie Nylander, arbetsterapeut inom vuxenhabiliteringen i Fyrbodal i Vänersborg.

Ansvarig för sida:

Gelinda Jonasson 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Kommunikatör och webbredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-06-10

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.