Hoppa till innehåll

TA | ”Vi fick köpa våra surfplattor själva”

Kunskaperna om synhjälpmedel måste uppdateras och bemötandet av synskadade kan bli bättre. Det är några av åsikterna hos Mattias Jonsson och Caroline Dahlberg från Unga Synskadade Väst.

Text: Liza Törnblom

– Sjukhusets ögonvård är jättebra och de kommer ut i väntrummet och hämtar en. Syncentralen är bra med det optiska, att ställa in glasögon och förstoringsglas, men med andra synhjälpmedel är det jättekrångligt. Där är bemötandet bra så länge man inte kräver någonting.

Det säger Mattias Jonsson som bor i Skara. Han har haft många konflikter med sin syncentral. En av anledningarna är de obligatoriska hjälpmedelskurserna, där han anser att många är överflödiga.

– Innan jag skulle få en dator ville de att jag, som är 25 år, skulle gå en datorkurs i talsyntes. Men det är ju lite sent nu, det skulle ju ha behövts för 15 år sedan, säger han. Han menar att mer utbildning borde gå till arbetsterapeuterna själva som ibland inte kan starta upp eller hantera utrustningen de ska hjälpa sina brukare att förstå.

Caroline Dahlberg, 23 år, från Kungsbacka, håller med:
– Det finns bara en it-ansvarig i Halland och den personen finns i Halmstad, så om jag har problem med min dator kan det dröja upp till två veckor innan jag får hjälp. Arbetsterapeuterna borde generellt vara mer insatta i de problem som kan uppstå med hjälpmedlen, det är inte alltid man får gehör för detta, säger hon.

På Kungsbackas syncentral får hon ett bra bemötande, men både hon och
Mattias Jonsson önskar att man i hela landet kunde införa hjälpmedelsbidrag. Som det är nu får man inte välja hjälpmedel utanför de som står med på
hjälpmedelslistan. Båda har därför bekostat en surfplatta med egna pengar.

– Så här är det ju, stationära datorer är döda nu, det finns knappt någon som har någon sådan hemma längre. Laptops är också snart utdöda. Det är surfplattor som gäller, men det förstår inte de som jobbar med hjälpmedel, säger Mattias Jonsson.

Caroline Dahlbergs hjälpmedel är en markeringspinne, ett förstoringsglas och en daisyspelare. Hon har även fått ett inzoomningsprogram till sin dator.
Mattias Jonsson har endast glasögon och en Magnilink just nu, då daisy-
spelaren är lagd åt sidan. Han tycker att han har fått dålig uppföljning på hur hans hjälpmedel har fungerat under åren, samtidigt som han förstår att arbetsbördan ofta kan vara tung för de enskilda arbetsterapeuterna. En annan viktig aspekt som ofta missas är ergonomin.

– Jag känner en massör som säger att just synskadade får mycket problem med rygg och nacke när de måste luta sig framåt så ofta. En Magnilink är hög och otymplig men de följer inte upp hur jag sitter med den. De kollar synen – men inte helheten, säger Mattias Jonsson.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-05-03

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.