Hoppa till innehåll

TA | Pålästa patienter ställer nya krav

Hur ser framtidens patient och vård ut? Vad händer när ”den medvetna patienten”, allt mer påläst och kunnig, vill ta mer aktiv del i sin egen vård? Många svar ges i boken ”Patient.nu” och i artiklar på de följande sidorna.

Text: Jane Bergstedt   

Med världen som vårdleverantör och internet som vårdcoach – det är underrubriken på boken Patient.nu (Studentlitteratur) som Håkan Eriksson, professor emeritus på Karolinska Institutet skrivit tillsammans med Peter Majanen, expert på framtidsfrågor och värderingar.

Med stöd i en egen studie har författarna ringat in värderingsförändringarna hos ett antal arketyper med olika behov, beteenden och krav, som vårdpersonalen kommer att kunna möta i framtiden. Studien bygger på 5 000 intervjuer med ett representativt urval av medborgare, 15 år och äldre, under åren 2009–2011 (se rutan på nästa sida).

Snabba förändringar när det gäller globalisering, urbanisering, värderingar och livsstil samverkar med framväxten av nya kommunikationsteknologier. Nätet är i dag en jättelik uppslagsbok, jämför med Nordisk Familjebok tidigare, där man kan hitta allt och lite till.

– Jag ser absolut det här som en positiv utveckling, med engagerade och kunniga patienter som kan ta aktiv del i sin vård. Men det ställer nya krav på vårdpersonalen och på kvalitetssäkring. Att man kan leda vetgiriga medborgare till sajter med samlad och säker information, som nu när 1177 och Vårdguiden slås ihop till en nationell hälsoinformationscentral, säger Håkan Eriksson.

Han är läkare i grunden och har tidigare forskat kring hormoner och
fortplantning vid KI. Under åren 1997–2008 var han koordinator för området hälso- och sjukvård inom Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling. Fokus nu ligger på medicinsk forskning och it och hur det påverkar hälso- och sjukvårdssystemet.

– Vårdpersonalen måste bli bättre på att bemöta patienterna, med så kallad social kompetens. Det är en pedagogisk utmaning att lyssna på patienten och skapa förtroende, att kunna förklara och få acceptans för en insats, inte minst om patienten läst sig till något annat. Anhöriga är en annan stor grupp, som vården möter.

Dessa möten kräver också att vårdpersonalen håller sig ajour med information som ges via nätet och olika media. Det kommer att resultera i att personalen i vården får den mest effektiva vidareutbildningen man kan tänka sig, menar Håkan Eriksson. Dessutom måste de snabbt ta reda på vem patienten är och anpassa sitt budskap efter utbildningsnivå och livssituation.

– Att vara intresserad och lyssna på patienten är det bästa sättet att skapa ett förtroendefullt samarbete. Jag har kolleger som klagat på patienter som så att säga vet för mycket, men det underlättar snarare om man kan föra en dialog på lika villkor. Det handlar om vilket synsätt man har, om att faktiskt sätta patienten i centrum, slår han fast, men tillägger att tiden för ett patientbesök i dag är knapp.

En annan aspekt av all information på nätet och nyhetsförmedlingen är att det kan skapa förväntningar och krav som vården inte kan infria. Ofta tar det exempelvis många år innan ett nytt läkemedel är ute på marknaden.

– Däremot har det skapats en gigantisk marknad på nätet i takt med att intresset för hälsofrågor och egenvård ökat. Det finns mycket pengar att tjäna. Det är bara pornografi som är mer eftersökt än hälsa. Problem uppstår när många ställer diagnos själva och köper preparat via nätet för att sedan söka vård akut. Då är de ofta för generade att berätta och vården får svårare att ställa rätt diagnos.

Men det finns många bra sätt för kunskapsinhämtning via nätet, intresseföreningar för kroniker och många andra sjukdomar har egna bra och vederhäftiga sajter. Det finns grupper på Facebook där man delar med sig av information och sajter där man bedömer läkares och vårdinrättningars kompetens, utöver de kvalitetsjämförelser som görs i offentlig regi.

Kostnaderna för vården ökar snabbare än vår BNP. Informations- och kommunikationsteknologin är många gånger en förutsättning för att vi ska klara de utmaningar vården står inför, menar Håkan Eriksson. Urbaniseringen bidrar visserligen till att fler får närmare till vård, men hur ska de som blir kvar i glesbygden kunna få samma vård?

– Där är tekniken också en lösning. Jag tror att vi kommer att få ett antal specialistcentra i landet, dels eftersom få kan vara experter på allt, som ovanliga sjukdomar i vår globaliserade värld, dels för att både diagnosticera och ge stöd och rådgivning på distans. Man måste vara realist, bosätter man sig långt från någon tätort kan man inte räkna med samma akutservice. Men vi har ett nästintill extremt likarättstänkande i det här landet, säger Håkan Eriksson.

Men tekniken är inte svaret på allt. Det finns grupper i samhället som av olika anledningar kommer att ha svårt att skaffa sig ett personligt hälsokonto, som inte kan surfa runt på nätet eller använda mobil och appar för att fixa
det ena eller andra.

– Människor i utanförskap ökar samtidigt som de väldigt pålästa gör det, som dessutom ofta söker vård för struntsaker. Det är en komplex värld av krav vården möter och kommer att möta. De arketyper vi fann i vår studie kan ge en uppfattning om hur dagens och morgondagens patienter ser på vården.

Sex värderingstyper för framtidens vård

Credister (16 %)

Förändringsbenägna, idealistiska – rättvisa, jämställdhet och jämlikhet är centrala värderingar. Intresserade av alternativ vård, holistiskt tänkande som inkluderar kropp och själ, gillar inte privatiseringarna, vill ha lika och hållbar vård för alla, tänker på miljön och välkomnar patienter från hela världen. 19 % av credisterna har examen från högskola/universitet och 65 % är Facebookanvändare.

Traditionalister (17 %)

Trygghetssökande, materialistiska – gillar det svenska och ogillar det främmande. En stark stat är att föredra. Dricker mer alkohol än andra grupper, äter mindre nyttigt. Vill till ortens sjukhus och hyser stor tilltro till doktorn.
Gruppen minskar långsiktigt. Vill ha bra vård även i glesbygd, att det finns tillräckligt med läkare, som alla pratar bra svenska, vill ligga kvar tills de är friska.
Högskola/universitet: 16 %, Facebook: 60 %.

Kollektivister (26 %)

Trygghetssökande, idealister – stommen i Föreningssverige, småskaliga lösningar och vård i hemmet är attraktivt. Föredrar personliga möten med doktorn framför digitala lösningar. Vården handlar om människor, vill se fler lokala vårdinrättningar, mindre teknologi och mer mänskligt fokus. Mer öppettider
efter arbetstid. Högskola/universitet: 17 %, Facebook: 75 %.

Explorer (21 %)

Förändringsbenägna, materialister – blir aldrig nöjda, anseende och materiell framgång viktigt. Intresserade att testa kroppens gränser, vill vara snygga och hälsosamma. Vill ha effektiv vård med korta väntetider. Privatiseringar positivt, kan söka vård utomlands. Vill bevaka sin hälsa via internet och ha tillgång till vård som ger ungdom och konkurrensduglighet. Högskola/universitet: 24 %, Facebook: 70 %.

Konservativa (5 %)

Trygghetssökande, materialister – bra vård och omsorg är viktigt för livskvaliteten, men de ställer inga höga krav. Rätt nöjda. Vill ha en bra doktor som de förstår
vad han säger. Vill ha bra smärtlindring, gärna vård i hemmet och så lite tid på
sjukhus som möjligt. Bara digital kommunikation går inte, alla har inte tillgång till internet. Högskola/universitet: 10 %, Facebook: 53 %.

Avantgardister (15 %)

De mest förändringsbenägna, tar till sig förändringar långt före andra. Experimentella, jobbar gärna i nätverk. Tar gärna prover på sig själv. Ställer själv diagnos och beställer läkemedel på nätet. Vill ha en holistisk vård, som tar in både kropp och själ, öppna för alternativa vårdformer. Kina kan ha något att lära västvärlden. Vill äga sina patientdata själv, välkomnar telemedicin och öppna kvalitetsjämförelser av vårdgivare. Högskola/universitet: 21 %, Facebook: 74 %.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-05-03

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.