Hoppa till innehåll

TA | Appar till tusen

Surfplattor, smarttelefoner och mediaspelare har öppnat en helt ny värld inom arbetsterapin och fördelarna för både terapeut och brukare är många. Utmaningen ligger i att hålla sig ajour med tekniken och hitta användbara hjälpmedel bland tusentals appar.

Text: Linda McGurk

– Det här området har kommit väldigt fort, i och med att utvecklingen av mobiler har gått så fort. Jag tror att många arbetsterapeuter har sett ett behov bland brukarna innan de själva har haft möjlighet att tillägna sig kunskap om det, säger Jenny Dahlin, arbetsterapeut inom neuropsyk i Jönköpings kommun.

Själv började hon intressera sig för mobilen som hjälpmedel för ett par år sedan och lärde sig mer – mycket på egen hand men även genom Hjälpmedelsinstitutets dagsutbildning. Nu anlitas hon som föreläsare i ämnet på Hälsohögskolan i Jönköping och använder den nya tekniken tillsammans med sina brukare.

– En fördel med mobilen är att delaktigheten blir så mycket större. Var och en är expert på sin telefon, så min roll blir mer som en coach. Jag tittar på vilken nedsättning brukarna behöver hjälp med och sedan kan de hjälpa till att söka efter lämpliga appar. 

– En annan fördel är att alla har en mobiltelefon i dag och redan har rutin på att ha den med sig i fickan eller väskan, så du har hjälpmedlet med dig automatiskt.

Men den allra största fördelen är att mobilen är ett dolt hjälpmedel. Normalitetsfaktorn är jätteviktig. Att kunna få hjälp med sina svårigheter utan att det syns utåt.

Som arbetsterapeut kan det till en början vara svårt att sålla bland alla appar som finns tillgängliga för surfplattor, smarttelefoner och mediaspelare. Bara i Apples App Store har antalet appar mer än tiodubblats de senaste tre åren, till drygt 800 000.

Därtill finns nästan lika många appar för Android-telefoner. Särskilt inom kognitions- och kommunikationsområdet finns mycket att välja på.

Eftersom behoven bland brukare med kognitionsnedsättningar varierar stort kan det vara svårt att göra generella rekommendationer, enligt Jenny Dahlin. Ibland får man helt enkelt pröva sig fram.

– Det vi tittar på när vi väljer appar är att det inte finns en massa överflödig information. De behöver också vara indelade i tydliga handlingssteg, så att brukaren inte behöver göra för mycket för att använda appen.

Theresa Kjellström, arbetsterapeut och hjälpmedelskonsulent för Datorbaserade hjälpmedel (DAHJM) i Region Skåne, håller med om att utbudet kan vara
en djungel och säger att den största utmaningen är att sålla bort de appar som är mindre bra. Själv får hon, förutom sina egna efterforskningar, många tips från skolvärlden och brukarnas föräldrar.  

– Det finns hur många Facebook-grupper som helst där föräldrar tipsar varandra om appar. Det kräver att vi som jobbar med deras barn också är insatta, säger hon.

– Logopeder och pedagoger som jobbar med yngre brukare har stenkoll på det här, men jag kan känna att arbetsterapeuter inte ligger riktigt lika mycket i framkanten.

I sitt arbete på DAHJM hjälper Theresa Kjellström till med att prova ut och anpassa hjälpmedel till barn och vuxna med motoriska funktionsnedsättningar, talskador och autism. Det kan till exempel gälla samtalsapparater och datorer med avancerade styrsätt. Sedan årsskiftet har de brukare i Region Skåne som är berättigade till en kommunikationsdator haft möjlighet att i stället välja en surfplatta som hjälpmedel, eftersom det numera finns appar med grafisk kommunikation och talsyntes. Fördelen är enligt Theresa Kjellström både att en Ipad är betydligt mindre och smidigare än konventionella hjälpmedel och att den kan fylla flera funktioner.

– Responsen har varit väldigt positiv. Det är väldigt eftertraktat, det märker vi på ärendeströmmen. Men Ipads och surfplattor är inte för alla. Om man har en grav motorisk störning, så kan det vara svårt att styra en Ipad. Det finns också många spel på de här plattorna och det kan göra att det blir svårt att motivera sig när man kan spela Angry Birds i stället.

Både Jenny Dahlin och Theresa Kjellström tror att användningen av mobila hjälpmedel kommer att fortsätta växa. Utbildningsmöjligheter för arbetsterapeuter är därför viktigt. Förutom Hjälpmedelsinstitutets dagskurser och utbildningar på lokala hjälpmedelscentraler vill Jenny Dahlin att ämnet ska vävas in i arbetsterapeututbildningarna på landets högskolor.

– Arbetsterapeuter behöver redan från början förstå att teknik måste vara ett del av vårt yrke, säger hon.

– Jag tror även att internutbildning är viktigt. Ofta finns det kanske en arbetsterapeut som är intresserad av detta och som har lätt för teknik, som först kan sätta sig in i ämnet och sedan hålla utbildning för de andra.

Theresa Kjellström har börjat dela med sig av sina erfarenheter på FSAs blogg Vi får vardagen att funka (se www.vifarvardagenattfunka.se), där hon skriver om it och appar för arbetsterapi. Tanken är att hjälpa arbetsterapeuter som kanske inte har lika lätt för att ta till sig den nya tekniken.

– Surfplattor och smarttelefoner är här för att stanna, så det är lika bra att sätta sig in i det, säger hon.

Fakta: Arbetsterapiappar

Ett litet urval av appar som kan användas inom arbetsterapi.

  • Colornote: Används för att göra minnesanteckningar, att göra-listor, meddelanden, handlingslistor med mera. (Android)
  • Dexteria: Handövningar som förbättrar finmotoriken och förbereder barn på att lära sig skriva. (Apple)
  • Grid Player: Hjälper personer som inte kan tala eller har otydligt tal att kommunicera via talsyntes. Finns med svenskt tal. (Apple)
  • Handla: Bild och textstöd för att komma ihåg vad som ska handlas och hur mycket pengar som behövs. (Apple)
  • How to do it – Therapy: Utforma individuella träningsprogram för brukare genom att ta bilder av övningar och lägga till instruktioner. (Apple)
  • Klara: Hjälpmedel för individer i pressade eller stressframkallande situationer. Flyttar fokus från något stressande till något lugnande och stimulerande. (Android)
  • Picture Scheduler: Organiserar och påminner om uppgifter med hjälp av foto, video och inspelade ljud. (Apple)
  • SimpleBudget: Redskap för att hantera månadsbudget som tydligt visar hur mycket pengar man gör av med. (Android)
  • Storykit: Skapar en elektronisk bilderbok med text, foto, teckningar och ljudinspelningar. (Apple)
  • Timstock: Visuellt hjälpmedel som visar nedräkning mellan 1 och 300 minuter för dem som har svårt att förstå begreppet tid. (Apple)

Källor: Hjälpmedelsinstitutet (www.hi.se), Virginia Commonwealth University Autism Center for Excellence (www.vcuautismcenter. org), American Occupational Therapy Association (www.aota.org).

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-05-03

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.