Hoppa till innehåll

TA | Aktiv företagare blev aktiv patient

Maria Grelsson var ”mitt i livet” med karriär och familj när hon insjuknade i stroke för tre år sedan. På vägen tillbaka till en friskare vardag har hon tagit hjälp av internet för att söka kunskap.

Text: Fredrik Mårtensson   
Foto: Peter Hamberg


Det är viktigt att granska all information på nätet kritiskt, menar Maria Grelsson. Lär man sig det, så är Internet en väldigt bra kunskapskälla för att lära sig leva med sitt handikapp och komma framåt i rehabiliteringen.

Det är ett kärt återseende på Sundsvalls sjukhus dagrehab när hon hälsar på arbetsterapeuter och andra vårdgivare hon mött under den långa, mödosamma rehabiliteringen efter att hon drabbades av stroke under en fjällresa.

– Jag har fått en fantastisk vård här. Personalen är underbar, säger Maria.

– Min önskan nu är att ge tillbaka lite av den tacksamhet jag upplever. Om jag får ork så kan det bli så att jag börjar blogga om mina erfarenheter som strokepatient. För även om det finns ofantlig mycket information på nätet om stroke, så tycker jag att det finns en del luckor när det gäller yngre patienter. Maria var 42 år när hon blev sjuk.

Hon började på dagrehab i hemstaden Sundsvall redan efter en månad. De framsteg hon gjort är betydande från hennes ursprungliga tillstånd med halvsidesförlamning till att kunna röra sig ganska obehindrat i dag och jobba igen. När hon i fjol tog sig i mål i det halvmilslånga tjejloppet Vårruset var det ett bra kvitto på att rehabiliteringen gett resultat.

– Fast det är fortfarande ganska stor skillnad mot hur det var före sjukdomen. Då drev jag två företag och jobbade som inredare. Dessutom har jag två barn i skolåldern. Men jag är väldigt nöjd med att jag klarar att jobba 25 procent i min mans företag. Det känns som en bra start för att komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Grelsson.
    
Sinnebilden för en strokepatient är en pensionär. Det kan vara ett problem, tycker Maria Grelsson, med tanke på att yngre som insjuknar har ett helt annat tryck på sig att tillfriskna. Det behöver inte vara ett tryck från omgivningen utan de egna förväntningarna på att kunna fungera igen som mamma, hustru och arbetstagare eller företagare.

– Alla pratar om vikten av att ha tålamod som strokepatient och rent intellektuellt förstår jag det, men samtidigt är man så ivrig att göra framsteg. Här kan Internet vara en god vän, där man utifrån egna funderingar kan söka kunskap eller andra patienter att bolla tankar med.

– Det gäller inte minst mellan kontakterna man har med sjukvården, då man tidvis kan känna sig lite utlämnad och ensam hemma.

Fast den första tiden som ny strokepatient upplevdes Internet mest stort och skrämmande, minns Maria Grelsson med ett leende.

– Ju mer jag googlade, desto mer fick jag veta, men frågetecknen blev hela tiden fler. Det finns ju så ofantligt mycket information och jag har fått lära mig att sortera bort sådant som jag inte har behov av och som kanske kan göra mig ledsen eller skapa fler frågor.

När det handlar om att söka fackkunskap om sjukdomen anser Maria Grelsson att Internet har en viktig roll att spela som komplement till kontakter med vårdpersonal. Hon tror dock inte att Internet gjort att hon ställt andra eller högre
krav på sin rehabilitering.

– Jag har fått så bra stöd så det har inte varit nödvändigt. Under ett års tid gick jag på dagrehab två gånger i veckan och nu håller jag kontakt för att utforma de träningsprogram jag följer hemma och ska även påbörja ett program för minnesträning vid Sundsvalls sjukhus.

– Om jag skulle peka på något förbättringsområde, mitt i alla goda erfarenheter jag har, så är det att även ge stöd till anhöriga. Det har varit en jobbig period för mina barn och inte alltid lätt för mig och min man att veta hur man bäst ska hantera det, säger Maria Grelsson.

Stöd i forskning krävs

Kerstin Andersson är en av arbetsterapeuterna vid Sundsvalls sjukhus dagrehabilitering. Hon började arbeta där i slutet av 80-talet och har sett utvecklingen att många yngre patienter är mer pålästa och ställer krav på vården.

– I grunden är det en positiv utveckling som sporrar oss i vården att bli ännu bättre. Det ställer krav på att vi kan förklara våra insatser med stöd i forskning.

– Till viss del är det en omställning. Vi är inte riktigt vana vid att alltid koppla det vi gör till evidens. Men det är nyttigt att tänka i de banorna och kan på ett bra sätt bidra till att stärka patientens motivation och tålamod.

Dagrehab vid Sundsvalls sjukhus har inga formella riktlinjer för att diskutera Internet och egen informationsinhämtning med patienterna. Men det brukar tas upp i samtal med både läkare och arbetsterapeut. Sjukhuset har även en strokeskola för patienter och anhöriga där frågorna diskuteras.

– Visst händer det att patienter hamnar snett på nätet och kanske återkopplar till oss med krav på exempelvis trombolysbehandling, fast man har en sjukdomsbild som gör att det skulle vara olämpligt. Men den dialogen med patienten är någonting vi får lära oss att hantera, säger Kerstin Andersson.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-05-03

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.