Hoppa till innehåll

TA | ”Övervakning väcker starka reaktioner”

De etiska dilemman man konfronteras med inom vården är ganska lika till karaktären, oavsett vilken yrkesgrupp man tillhör. Det handlar ofta om patientens självbestämmande och integritet. Det är Lars Sandmans bild. Han är professor i vårdvetenskap med inriktning på etik och filosofi och sitter i FSAs Etiska råd sedan två år tillbaka.

Text: Catharina B Tunestad

Arbetsterapeuter som arbetar i patientens/brukarens bostad kan dock råka ut för dilemman som är lite specifika för just dem.

– När en förändring sker i hemmet finns det många intressen att ta hänsyn till, varför det lätt kan uppstå konflikter. Arbetsterapeuterna kanske upplever installation av larm och övervakningssystem som integritetskränkande, medan de anhöriga trycker på, är av en annan uppfattning, liksom brukaren själv, säger Lars Sandman.

Han är för tillfället involverad i flera olika forskningsprojekt, bland annat om de etiska aspekterna av avancerad vårdteknologi i hemmet.

– Övervakning för att öka tryggheten i brukarens hem, eller att kunna lokalisera någon med GPS-övervakning, väcker överlag mer starka känslor hos personalen, jämfört med en ”EKG-övervakning” i hemmet av någon med dåligt hjärta. Många upplever att sådan typ av övervakning är integritetskränkande, fortsätter Lars Sandman.

Ett annat område han forskar om rör etiska dilemman som förekommer inom den palliativa vården. Där har det Etiska rådet varit involverad i projektstudien som ägt rum på Sahlgrenska sjukhuset.

– Där handlar det oftast om en krock mellan de närståendes intressen – och den döende – som kanske har en helt annan syn på situationen. De anhöriga är inte sällan angelägna att patienten ska komma igång med rehabilitering och aktivitet, medan patienten själv av förklarliga skäl kanske inte orkar. Och personalen hamnar mittemellan.

Patientens behov är dock viktigast för personalen, även om de närstående också har känslomässiga behov, säger Lars Sandman som skrev sin avhandling, Den goda döden, om ämnet. I den belyser han flera ”goda sätt att dö”, bland annat genom att göra bokslut, se tillbaka över sitt liv och summera.

– Sådant kan förstås ge upphov till ångest hos många. Men det är väldigt individuellt. Några väljer istället att hålla döden ifrån sig. Det som dock var viktigt för alla patienter i studien, var fokus på att må bra den tid som de hade kvar.

– Men, understryker, Lars Sandman, frågan om vad som är ett gott slut måste ställas i relation till vad som kännetecknar ett gott liv, hur man definierar det.

Han tycker generellt att etiska frågor synliggörs mer och lyfts upp på agendan oftare inom hälso- och sjukvården, jämfört mot tidigare.

– Det finns en större medvetenhet om etiska dilemman på ledningsnivå inom organisationer idag. Däremot behöver man organisera det bättre, införa
riktlinjer. Många förlitar sig på att personalen på golvet för diskussionen vidare, men så sker oftast inte. Värdefull information om hur enskild personal bemöter ett etiskt dilemma ”stannar” på så sätt hos den berörda och sprider sig inte vidare till kollegorna och organisationen som helhet.

Han nämner att annat etiskt problem som han tror arbetsterapeuter som yrkesgrupp kan ställas lite oftare inför inom vården jämfört mot exempelvis läkare. Det är i situationer när resurserna är knappa och det handlar om vilken typ av behandling en patient/brukare bör få.

– Läkarna har sin strikta medicinska kunskap att luta sig mot i den diskussionen. Att hänvisa att patienten skulle må bäst av aktivitet kan i vissa fall vara lite knepigare för en arbetsterapeut att argumentera, även om det finns studieresultat som visar på en positiv effekt av aktivitet.

Lars Sandman är övertygad om att vi kommer att ställas inför fler etiska frågeställningar framöver med mer slimmade organisationer och mindre resurser.

– Jag ser en utmaning där. Mitt intryck är att etiska frågeställningar tenderar att blir för teoretiska till karaktären. Vi måste bryta ned dem på golvet, i själva jobbet, i vardagen och hantera dem där – och med riktlinjer se till att den nya kunskapen införlivas inom hela organisationen.

Han påminner avslutningsvis om det Etiska rådet:

– Vi finns för att ge stöd till medlemmarna, det är lite dåligt utnyttjat i dag.

Kontaktuppgifter till Etiska rådet hittar du på FSAs webbplats, www.fsa.se.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-02-15

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.