Hoppa till innehåll

TA | Casemetodiken engagerar både handledare och studenter

Att aktivera och engagera studenterna är grunden till att casemetodiken införts i arbetsterapeututbildningarna i bland annat Jönköping och Lund.

Text: Jane Bergstedt

Kort kan man säga att casemetodiken (CBM, se fakta nedan) är en aktiv,
diskussionsorienterad modell för lärande, där man utgår från verklighetsbaserade praktikfall.

– Jag har sällan sett ett sådant driv hos studenterna som när jag använder mig av metoden. Det är spännande med studenternas engagemang, säger Elisabeth Elgmark Andersson, universitetslektor i arbetsterapi på Hälsohögskolan i Jönköping, som introducerade CBM på en av sina kurser i höstas.

En av deltagarna var Simon Erlandsson, som nu går termin 4 i Jönköping.

– Jag tror Elisabeth lyckades få med alla studenter på samtliga frågeställningar. Alla fick komma till tals. Klassen har varit lite tyst ibland. Tillsammans kom vi på många lösningar, det är inte alltid den man först kommer att tänka på som är den bästa. Det är bra att ha flera förslag. Diskussionen kom verkligen i gång. Vi lärde oss både att lyssna på varandra och att argumentera för våra förslag. Ju förr vi får börja använda metoden desto bättre. Vi lär bättre känna varandra i klassen och det är bra träning, säger han.

Iréne Linddahl är avdelningschef för avdelningen för rehabilitering vid hälsohögskolan i Jönköping, utbildningarna för arbetsterapeuter och ortopedingenjörer. Hon har bland annat ansvar för den pedagogiska utvecklingen. 2010 bildades en arbetsgrupp för att ta fram en pedagogisk modell för undervisningen, som skulle bidra till att studenterna tar större ansvar för sitt lärande.

Modellen har sin grund i styrdokumenten för lärande; alltifrån högskolelagen till Hälsohögskolans dokument för mål och strategisk plan.

– Vi utvärderade ett antal olika metoder enligt modellen och bestämde sedan tillsammans med hela lärarlaget att välja casemetodiken. Vi tog fram en handlingsplan och sökte centrala medel från högskolan för implementeringen, som vi också fick, säger Iréne Linddahl.

En av lärarna, Nerrolyn Ramstrand, docent i ortopedteknik, gick en CBM-kurs vid KI förra våren och hon har sedan dess, tillsammans med Iréne Linddahl, haft huvudansvaret för att införa CBM och föra kunskaperna vidare i lärarlaget.

– Alla lärare ska använda metoden från och med höstterminen 2014 på alla nivåer i undervisningen. Några har redan börjat pröva med mycket positiva resultat, som Elisabeth Elgmark Andersson.

– Det handlar mycket om vilket pedagogiskt förhållningssätt man har. Men ingen pedagog har väl något emot att få mer självständiga, ansvarstagande och aktiva studenter, säger Iréne Linddahl.

Elisabeth Elgmark Andersson berättar att hon blev så intresserad att hon botaniserade vidare på egen hand efter att hon sett material i lärarrummet som arbetsgruppen ställt fram:

– Det är roligt att förnya sig. Jag har skrivit mitt första case själv och det
kräver förstås lite extra tid. Visst finns det en del på nätet, men jag hittade inte det jag ville få fram i kursen om neurologisk rehabilitering, så jag skrev ihop mitt patientfall utifrån egna erfarenheter, säger hon och fortsätter:

– Caset ska vara skrivet utifrån ett verkligt dilemma. Studenterna fick jobba i bikupor två och två och sedan varva med diskussioner i klassen. Jag började med att ställa frågor direkt till någon student: Vad handlar det här om? Gick sedan vidare till någon annan och frågade om han eller hon höll med. En livlig diskussion bröt ut.

Hon anser att det går att jobba både med små grupper om 10–15 studenter och större med upp till 40. När man kan tekniken kan man jobba med ännu större grupper, men då bör man nog vara två eller flera handledare.

– Ett antal studenter stannade kvar efter passet i höstas och fortsatte entusiastisk diskutera både fallet och metodiken.

– Det har jag nog inte varit med om så många gånger tidigare, kommenterar Elisabeth.

Hon tycker det är en pedagogisk metod som passar utmärkt för just vårdyrken. Ett sätt att få ”praktisera”, att lära sig både att använda sina kunskaper, tänka till och prata och argumentera. Det stärker studenterna i sin yrkesroll inför mötet med patienter och, inte minst, kolleger inom andra yrkeskategorier.

– Det är också ett sätt att få med alla, men det kräver att man är aktiv och uppmärksam i sin handledarroll, påpekar Elisabeth Elgmark Andersson och fortsätter entusiastiskt:

– Det är så inspirerande för mig som pedagog. Det vore roligt att kunna vara två handledare, men det har vi inte tillräcklig bemanning för, tyvärr.

Hon berättar att det även går att låta studenterna jobba vidare hemma och fortsätta diskutera ett case vid nästa schemalagda tillfälle. Då kan de också förbereda sig genom att leta i kurslitteraturen och även googla efter det senaste på nätet.

Även i Lund håller casemetodiken på att införas på arbetsterapeututbildningen i alla ämnen under termin två och tre, berättar Pia Hovbrandt, som är programansvarig.

Hon har gått en fyra-poängs-kurs på ekonomihögskolan. Metoden har en bakgrund bland annat på Harvard Business School i USA. Även utbildningsenheten på medicinska fakulteten ger utbildning i CBM, som alla lärare kan gå.

– Vi har tidigare använt PBL, problembaserat lärande med basgrupper, i hela programmet. Framför allt i termin tre märker vi att studenterna behöver större utmaningar, vilket casemetodiken ger möjlighet till. Med casemetodiken kan vi använda autentiska fall som ger en helt annan komplexitet, precis som den
verklighet studenterna sedan ska möta. Vi har även bjudit hit riktiga patienter, som berättat sin historia och student-erna har ställt frågor och de får träna nästan på riktigt.

Hon säger att lärarens roll inte är mindre viktig med casemetodiken, det gäller att se till att alla deltar och att fånga upp om någon brister i kunskaper och aktivitet.
Det är en fördel att kunna uppdatera undervisningen med nya och aktuella case, eftersom det händer mycket inom området hela tiden. I Lund har de skrivit flera case själva och det tar lite tid.

Det är samma i Jönköping, man kan leta på nätet, men inte alltid hitta det man är ute efter och då återstår att skriva själv.

– På sikt bygger man förstås upp en casesamling, men det går inte att återvända casen hur många gånger som helst. De måste kännas både aktuella och vara relevanta. Vi har även använt en hel journal och bilder, säger
Pia Hovbrandt.

Fakta

Casemetodiken – CBM

CBM (Case-Based Methodology) har sitt ursprung i olika ”law schools”, där bland andra Harvard Law School utvecklade case för diskussion av rättsfall i början av förra seklet. På 1920-talet övertog och utvecklade Harvard Business School metoden för sina utbildningar och i Sverige har den använts sedan 1960-talet inom företagsekonomiska utbildningar.

Nu börjar metoden tillämpas även inom vårdutbildningar för läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och hemtjänstpersonal. Det är en pedagogisk metod som syftar till att ställa studenterna inför realistiska problem, beskrivna i praktikfall, ”case”.

Frågeställningen i ett case bygger på att det inte finns något korrekt svar, rätt eller fel (men det kan finnas felaktiga eller orealistiska lösningar). Lärarens roll är att främja studenternas diskussioner och egna tänkande, snarare än att sitta inne med och presentera kunskapen. Metoden är aktivitetsinriktad, där studentens egna aktiviteter före och under casediskussionen är avgörande för lärandet. CBM ger möjlighet till kreativitet och stimulans till självständigt tänkande, övning i problemlösning, träning i beslutsfattande, ledarskap och argumentation för ställningstaganden.

Casen ska vara skrivna utifrån aktörer eller huvudkaraktärer (patient, klient) i en situation, som har hänt eller kan hända.

Fördelar med CBM (arbetsgruppen Jönköping):
- mer självständiga, ansvarstagande och aktiva studenter,
- flera patientfall under studietiden,
- aktualiserar tidigare ämneskunskaper,
- ökad handlingsberedskap, trygghet i kommande yrkesutövning,
- gemensam pedagogisk modell ger trygghet i lärargruppen, som i sin tur ger ökad tillit till studenterna.

PBL – problembaserat lärande

PBL (Problem Based Learning) utvecklades vid den medicinska fakulteten vid McMaster University i Canada 1969 och spreds runt i världen, även till Sverige, exempelvis samtliga utbildningar vid Hälsouniversitetet i Linköping och läkarprogrammen i Lund och Uppsala. Den används helt eller som en del i undervisningen.

PBL innebär att studenten själv aktivt söker information i stället för att få
sammanhang förklarade av en lärare. Den bygger på människans medfödda nyfikenhet, vilja och förmåga att inhämta kunskap och följden blir att kunskapen etableras på ett djupare plan. Studenterna arbetar i grupper om 6–8 med en handledare som ska bistå i lärandeprocessen.

Jämförelse CBM och PBL

En jämförelse visar att den största skillnaden är att studenterna i PBL har många sessioner tillsammans med läraren/handledaren och själva identifierar vad de ska fokusera på och lära sig. I CBM är det läraren som skriver/väljer ut de case som studenterna ska arbeta med och med vilket fokus.(Källa: Setia et al. 2011: Case Based Learning versus Problem Based Learning). PBL anses vara en mer resurskrävande metod.

Källor: Underlag från Hälsohögskolan i Jönköping

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2013-02-15

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.