Hoppa till innehåll

TA | ”Kompetensen finns i kommunerna”

Grundtanken med kommunaliseringen av hemsjukvården är att fler äldre ska kunna bo kvar i sina hem. I Västmanlands län har övergången gått förhållandevis smidigt så här långt, något som till viss del beror på att man gjort ett gediget ”för-jobb”. Men än finns det ”luckor att täppa till”. Ett annat bekymmer är läkarnas ljumma intresse. Det säger Yvonne Winroth, projektledare på Västmanlands kommuner och landsting, VKL.

Text: Catharina B Tunestad

Första stegen i kommunaliseringsprocessen av hemsjukvården i Västmanland drog igång redan 2009, men då var man inte överens om skatteväxlingssumman, som kommunen ansåg för låg – 12 öre. Efter förhandlingar enades landstinget och kommunerna om 16 öre hösten 2011, och processen kunde fortsätta.

– Vi hade förstås önskat en större summa pengar, men förhoppningsvis skjuter kommunerna till lite om det behövs så vi kan säkra en fortsatt god hemsjukvård och fungerande vårdkedja för patienterna i länet, säger Yvonne Winroth.

Hon utsågs till projektledare för kommunaliseringen av hemsjukvården på VKL i november 2011. Hennes roll har varit att hålla samman alla berörda parter i de tio kommunerna och landstinget inför verksamhetsövergången – eller som hon själv uttrycker det: få med alla på tåget. Förutom projektgruppen som hon ingått i, har hon haft stöd av en lednings- och referensgrupp, samt ett antal arbetsgrupper med representanter från olika yrkesgrupper inom vården, däribland arbetsterapeuter, för att väga in olika synpunkter och få med en bred kompetens.

– I början uttryckte kommunerna stor oro, men vi såg till att förankra allt hos ledningsgruppen. Allteftersom vi betade av de olika delarna, släppte deras oro, säger Yvonne Winroth.

Den 1 september skedde verksamhetsövergången som hitintills ”genomförts på ett tillfredsställande sätt” enligt henne. På VKL:s webbplats står att läsa att ”målsättningen med kommunal hemsjukvård är att patienten/brukaren ska få en trygg och säker vård i hemmet dygnet runt från en och samma huvudman”. Men förmår kommunerna axla sitt nya uppdrag – vad tror hon själv?

– Jag känner ingen oro beträffande kompetensen, den finns redan i kommunerna som haft ansvaret för rehabilitering under många år. Där finns mycket kunskap, så det kommer inte bli någon kvalitetsskillnad med ett annat huvudmannaskap för hemsjukvården.

Totalt har åtta arbetsterapeuter från primärvården gått över till kommunerna. Det låter inte så mycket. Men enligt Yvonne Winroth beror det på att primärvården i Västmanland är ganska liten i omfattning jämfört med många andra län.
Hon understryker dock vikten av en välfungerande samverkan med primärvården för att vårdkedjan ska fungera.

– De har ju fortsatt ansvar för rehabilitering på vårdcentralen, och läkarna är ju kvar i landstinget, påminner hon.

På frågan om det inte finns risk för att viss specialistkunskap från landstinget kan gå förlorad vid övergången till kommunen, svarar hon att hon förutsätter att kommunen anställer personal med rätt sorts kompetens inom hemsjukvården.

Yvonne Winroth har en bakgrund som bland annat social- och äldreomsorgschef men är i botten arbetsterapeut, något som präglat hennes tänk i kommunaliseringsprocessen.

– Jag har ett ”rehab-synsätt” då jag har mångårig erfarenhet av rehabiliteringsfrågor och har försökt måna om team-tanken.

Hon är även engagerad i ett nationellt nätverk för hemsjukvård så hon har en bra överblick av området.

Liksom arbetsterapeuterna Eva Pålsson och Birgitta Andersson (i artikeln Allt under samma tak), anser hon att det är en stor fördel att hemsjukvården nu kommer närmare hemtjänsten.

– Det underlättar samverkan med socialtjänstens biståndshandläggare och möjliggör tidigare insatser av en arbetsterapeut. På sikt kommer det stärka
patientens självständighet, självkänsla och integritet, som genom arbetsterapeuten ges möjlighet att klara sin vardag på egen hand så långt det är möjligt, och kan fördröja insatser från exempelvis hemtjänst.

– Sedan finns det förstås en ekonomisk aspekt på det hela. Kommunerna spar pengar om de äldre generellt blir mer självgående, och kan i stället lägga mer resurser på dem som måste ha vård, exempelvis svårt multisjuka äldre.

Det enda hon är lite bekymrad över är läkarnas tämligen svala intresse för kommunaliseringen så här långt.

Projektgruppen har haft ett antal informationsmöten riktade till läkarna i länet, men få har kommit till dem, eller så har de endast stannat en stund.

– Jag undrar vad de fått med sig då, funderar Yvonne, som tycker det är synd att kommunerna själva inte får anställa läkare.

Hon tror att det kommer bli lite ”roddigt” i början för en del patienter, särskilt i de större kommunerna där det finns många privata vårdgivare. Hon ritar upp några exempel på hur länkarna i vårdkedjan ser ut på whiteboardtavlan i konferensrummet där vi sitter.

– Det fria valet av familjeläkare och kommunernas valfrihetssystem bidrar till rörigheten. Och för verksamheten kan det innebära att familjeläkarna får fler sjuksköterskor att arbeta med och rapportera till, som kanske inte finns på samma vårdcentral som läkaren, utan på annat ställe. Så än finns det luckor att täppa till, summerar hon.

På det stora hela är Yvonne Winroth dock övertygad om att kommunaliseringen av hemsjukvården kommer gagna patienterna på sikt.

– En bättre samordning av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omvårdnad i hemmet ger trygghet för patienten. Fler kommer kunna bo kvar hemma längre. Det är grundtanken.

Fakta: Kommunaliseringen i Västmanland

I Västmanland gäller, liksom i de övriga länen som kommunaliserat hemsjukvården, tröskelprincipen. Den innebär att alla personer som inte kan ta sig till vårdcentralen eller familjeläkarmottagningen på egen hand eller med stöd, har rätt att få hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet i form av hemsjukvård. Reglerna är dock inte glasklara och undantag görs, exempelvis vid rehabilitering och när individens sjukdom, funktionsnedsättning eller sociala situation motiverar att vården utförs i hemmet.

Kommunens hemsjukvård omfattar personer från 18 år och uppåt som är patienter på vårdcentralen, oavsett diagnos.

Varje hemsjukvårdspatient ska, enligt VKL, ha en omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast, samt en namngiven familjeläkare och en dokumenterad individuell vårdplan.

Hemsjukvården gäller årets alla dagar, dygnet runt, både akuta och oplanerade hembesök.

För att undvika gråzoner i ansvarsfördelningen mellan landstinget och kommunen, har VKL tagit fram ett underlag för vårdpersonal med anvisningar och definitioner, exempelvis vad som är kommunens ansvar vid hembesök hos personer som bor i den egna bostaden (ordinärt boende), men som inte kan ta sig till vårdcentral/familjeläkare.

I underlaget ingår ett antal bilagor; exempelvis rapporteringsblanketter, checklista för överrapportering, individuell vårdplan etc.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-10-25

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.