Hoppa till innehåll

TA | Den goda ålderdomen – blott en dröm?

Om vi ska vara aktiva långt upp i åren krävs att vård och omsorg av gamla förbättras radikalt. Läkemedelsbiverkningar och depressioner är alldeles för vanliga, menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Text: Jane Bergstedt

Hur vi behandlar gamla i vård och omsorg säger mycket om tillståndet i samhället, för alla. I Sverige finns en negativ attityd till äldre både bland politiker och inom vården. Gamla ses som ”ett problem”, anser Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet och överläkare vid geriatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus.

Han far runt landet och ”missionerar”, en frispråkig förkämpe för radikalt bättre vård av gamla. I september medverkade han bland annat på Dagens Medicins Äldrelivsdag i Stockholm.

– Teamarbete är den enda framgångsrika modellen för vård av äldre, ingen enskild yrkesgrupp klarar det på egen hand. Det handlar både om vård och förebyggande insatser. Men team lyser mest med sin frånvaro inom sjukvården. Organisationen är inte anpassad efter patienten och allra minst äldre, utan efter läkares superspecialiserade kunskaper, säger han.

Äldre får sämre vård och rehabiliteringen av gamla är bland det som fungerar allra sämst, de anses inte ”rehab-bara”. Men bättre kvalitet i vården har störst effekt för gamla människor med demenssjukdom, visar forskning i Umeå. Det minskar komplikationerna, förkortar vårdtiderna, minskar fallolyckorna och förbättrar gångförmågan – även ett år efter en höftfraktur. För att inte tala om minskat lidande och kostnader (se faktaruta).

Yngve Gustafson påpekar att han har lärt sig mycket av sjuksköterskor, av sjukgymnaster och arbetsterapeuter och de av honom. Men de flesta läkare tycker att de kan bäst själva.

– Läkarna är det största hindret för förändringar och förbättringar inom sjukvården, det är de som har makten. Strukturerna sitter bergfast.

Det bästa är självklart att göra rätt från början, att slippa pytsa ut pengar för att lappa och laga i efterhand, exempelvis när det gäller läkemedelsförskrivning.

– Läkemedel är ett stort hot mot ålderdomen. Läkemedelsbiverkningar är den vanligaste orsaken till att gamla människor kommer in akut till vården, påpekar Yngve Gustafson.

Och fler och mer mediciner sätts in hela tiden, utan att läkaren har riktiga kunskaper om äldres sjukdomar och symtom eller koll på patienterna. Systemet med stafettläkare är livsfarligt, anser Yngve Gustafson. Behandlingarna följs inte upp.

– Läkemedel är heller inte testade på gamla, så man vet inte hur de påverkas. Ofta ges fel läkemedel, eller fel dos, eller fel kombination av mediciner. Det är rena rama experimentverksamheten. Det bästa är oftast att rensa ut i medicinlistan och patienten piggnar till. Det har jag sett många exempel på.

Socialstyrelsen har kommit med nya föreskrifter där läkare är skyldiga att gå igenom listan av mediciner för 75+ patienter vid ett antal tillfällen och vid behov göra en fördjupad genomgång. Yngve Gustafson är kritisk, så till vida att man borde göra en ordentlig genomgång från början. Återigen lappas det och lagas.

Han framhåller att all personal som möter äldre borde vara bättre utbildad så att de kan rapportera till läkaren om förändringar när nya läkemedel sätts in. Vanliga biverkningar är störd sömn, förstoppning, trötthet, förvirring och yrsel. Det i sin tur kan orsaka fall och höftledsfrakturer och där saknas ofta rehabilitering och gångträning.

Eländet tar aldrig slut.

– Fallolyckor har oftast en orsak och bör betraktas som ett akut sjukdomssymtom eller läkemedelsbiverkning tills man har bevisat motsatsen, säger Yngve Gustafson.

Depressioner kan också orsakas av läkemedel eller läkemedelsbiverkningar. Ibland är det svårt att veta vad som är hönan och ägget. Det stora forskningsprojektet Gerda vid Umeå universitet med fokus på åldrande och äldres livssituation är en diger källa till nya kunskaper. Det handlar om äldres aktiviteter, sociala relationer och hälsa i Västerbotten och Österbotten.

– Många äldre lider av depression, det är inte så konstigt med stora förändringar i livet, förlust av yrkesroll, makt, vänner, partner, körkort, ja av sitt oberoende. Men det upptäcks ofta inte. Man sätter in värktabletter eller lugnande eller sömntabletter allt efter symtom utan att göra någon ordentlig utredning. Depression hos äldre orsakar mer lidande än någon annan sjukdom. Självklart måste även dementa utredas.

– Men även bland dem som fått behandling mot depression var hälften fortfarande deprimerade, visade vår studie. Depressioner hos äldre botas sällan med piller. Man måste komma åt de bakomliggande orsakerna och de handlar snarare om ensamhet och avsaknad av sociala aktiviteter eller är, som sagt, läkemedelsbiverkningar.

Aktiviteter och hjälpmedel som möjliggör medverkan i aktiviteter, att se över den fysiska miljön, är viktiga bitar i en frisk ålderdom, liksom förebyggande arbete, fysiskt träning och en god rehabilitering.

– Samarbetet mellan kommun och landsting måste bli mycket bättre. Gamla människors behov får inte användas i kampen om besparingar. Förutom
onödigt lidande leder det till ökade samhällskostnader, säger Yngve Gustafson.

Tips: www.kollpalakemedel.se som PRO (Pensionärernas Riksorganisation) och SPF (Sveriges Pensionärsförbund) gemensamt står bakom.

Fakta: Bästa möjliga vård i team

I en studie i Umeå* lottades 199 patienter med höftfraktur till antingen vård på geriatrisk avdelning eller ortopedisk direkt efter operation. På den geriatriska avdelningen arbetade man i team där alla yrkesgrupper gjorde sin bedömning av patienten.

De arbetade aktivt med att förebygga komplikationer och utredde eventuella tillstånd av förvirring snabbt för att behandla den bakomliggande orsaken. Patienterna fick intensiv rehabilitering, aktiv behandling mot undernäring och förebyggande åtgärder mot fallolyckor och benskörhet.

  • Patienterna med höftfraktur som fick geriatrisk vård drabbades av färre komplikationer under vårdtiden: färre blev förvirrade, förvirringstillstånden gick över fortare, färre fallolyckor inträffade under vårdtiden (18 mot 60), färre nya frakturer (0 mot 4), färre drabbades av urinvägsinfektion (31 % mot 51 %), färre drabbades av trycksår (9 % mot 22 %).
  • Patienter på den geriatriska avdelningen hade i genomsnitt 10 dagar kortare vårdtid.
  • Ett år efter operationen kunde tre gånger fler som vårdats på den geriatriska enheten gå självständigt.

* Geriatrisk vård i stället för ortopedisk vård för patienter med höftfraktur (Lundström M, Ageing Clin Exp Res 2007, Stenvall M, J Rehab Med 2007, Stenvall M, Osteoporosis Int 2007)

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-10-24

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.