Hoppa till innehåll

TA | Allt under samma tak

Norbergs kommun måste vara det optimala exemplet på en lyckad kommunalisering av hemsjukvården. I alla fall om man ska tro FSAs lokala ombudsman i Västmanland – Eva Pålsson – och arbetsterapeutkollegan Birgitta Andersson. Båda är mycket glada åt verksamhetsövergången som formellt ägde rum den 1 september.

Text: Catharina B Tunestad

– Det här är efterlängtat. Nu är allt samlat under samma tak, säger Eva Pålsson, som sedan övergången enkelt kan utbyta några ord med kollegan Birgitta Andersson vid det gemensamma morgonfikat på kommunrehab där båda numer arbetar.

Det effektiviserar kommunikationen dem emellan, menar hon. Tidigare var Birgitta stationerad på vårdcentralen i Norberg som distriktsarbetsterapeut. För att illustrera ger Eva ett exempel:

– Information om en patient som inte är direkt akut, men ändå angelägen, har blivit smidigare att förmedla. Nu kan jag ta upp saker i förbigående med Birgitta när jag möter henne, exempelvis som att ”tant Agda sitter inte så bra vid aktivitet under sin dagrehab, skulle du kunna titta på det”.

Eva har arbetat inom kommunens äldreomsorg sedan slutet av 1970-talet och är sedan elva år tillbaka lokal ombudsman för FSA. Platsen där hon och Birgitta arbetar som arbetsterapeuter, och har sin bas, heter Öjersbogården, ett före detta sjukhem. Det ligger i Norberg, en kommun med 5 725 invånare, i Västmanlands län.

Eva arbetar i den kommunala äldreomsorgen och Birgitta med patienter med aktivitetsproblem som bor hemma, i så kallat ordinärt boende. Merparten av Birgittas arbete består av att göra hembesök och utreda eventuella stödinsatser hos personen i den egna bostaden. Det är den allra roligaste delen av arbetet tycker hon.

– Jag var först tveksam till att gå över från landstinget till kommunen då jag trodde att jag skulle förlora just den delen. Men när jag förstod att hembesök fortfarande skulle ingå, fast i kommunens regi, bestämde jag mig direkt för att gå över, säger hon.

Vi möts i VKL:s lokaler (Västmanlands kommuner och landsting) i centrala Västerås med utsikt över domkyrkan. De kommer precis från en utbildning på hjälpmedelscentralen som ligger en bit därifrån.

På Öjersbogården finns sedan tidigare, förutom kommunrehab, ett korttidsboende, kommunens dagverksamheter, biståndsbedömare och ortens enda hemtjänst som är kommunal. Från den 3 september har även hemsjukvården med en distriktsarbetsterapeut och distriktssköterska sina kontor där. Detta kommer att göra beslutsvägarna kortare och tydligare, tror de.

– Inom landstinget är beslutsprocessen längre och mer hierarkisk. I den organisationen har arbetsterapeuter svårare att hävda sig i utvecklingsarbetet. Man kan säga att våra röster där är som en droppe i floden Mississippi, de bara försvinner, säger Birgitta, som arbetat sju år inom primärvården.

Eva inflikar:

– Det är en stor fördel att vi kommit närmare hemtjänsten. Min förhoppning är att vårdkedjan blir som ett bra blixtlås, där den ena vårdgivaren hakar tag i den andra på ett självklart sätt, och patienten är den som drar.

Båda är dock medvetna om att det kan bli lite besvärligare på andra håll i länet, exempelvis Västerås där det finns många privata vårdgivare. Västmanland var tidigt ute med vårdval. De inser att kommunaliseringsprocessen förenklats av att det bara finns en utförare av hemtjänst och en primärvård i deras kommun.

– Det kan nog bli lite rörigt, i alla fall till en början, i kommuner med fler privata vårdgivare och fler familjeläkare, säger Eva.

Hon berättar att de har en ytterligare fördel genom att Birgitta, från sitt tidigare arbete på vårdcentralen, känner familjeläkarna väl. De besöker Öjersbogården två gånger i veckan.

– Men samarbetet kan inte hänga på personliga kontakter. Jag kommer ju sluta här en dag, och även läkaren, säger Birgitta och tillägger:

– Det måste finnas ett välfungerande samarbete med läkarna som löper på, oavsett vilka vi är som arbetar här.

Hon och Eva har tillsammans med kommunrehab utarbetat ett förslag. Det handlar om att starta ett Välkommen-hem-team där det är tänkt att kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast, tillsammans med distriktssköterskan och hemtjänsten ska ingå. Deras erfarenhet säger att när de frågar en patient i samband med utskrivning från en sjukhusvistelse, så tror han/hon ofta att de behöver hjälp med i stort sätt allt. Men Birgitta och Eva har märkt att väntar man två veckor efter hemkomst med att ställa frågor till patienten om vad de önskar söka hjälp med, inser de ofta att de klarar mycket mer än vad de först trodde.

– Så vår idé är att i stället för att koppla in hemtjänsten direkt, tar Välkommen-hem-teamet emot patient-en vid hemkomsten från sjukhuset. Patienten har ju enligt Socialtjänstlagen rätt till hjälp med det hon/han inte klarar på egen hand. Med Välkommen-hem-teamets stöd och hjälp kan han/hon undersöka detta i lugn och ro, och samtidigt veta att han/hon inte är lämnad i sticket.

– Arbetsterapeutens roll blir att tillsammans med patienten reda ut vilka behov av stödjande insatser som behövs för att klara sin vardag både i och utanför hemmet. Det kanske i slutändan räcker med en toaförhöjning, eller någonting annat relativt enkelt för att patienten ska kunna blir mer självgående och klara sig utan hemtjänst, säger Eva med en entusiasm som når ända upp till ögonen.

För patienterna har kommunaliseringen mest medfört att de får ringa ett nytt telefonnummer idag när de önskar kontakt med distriktsarbetsterapeuten. Både insatserna och personen som gör dem är densamma som tidigare.

Både Eva och Birgitta har varit delaktiga i den lokala processen inför
kommunaliseringen och har suttit i arbetsgrupper för att bevaka yrkesområdet.

– Vi har legat i och tryckt på för att förmedla just våra kunskaper och synpunkter som arbetsterapeuter inför övergången. Det har varit viktigt för oss att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan primärvård och kommun. Nu har kommunen fått ansvar för alla besök i hemmet där det behövs en bedömning eller insats av arbetsterapeut, säger Eva, som liksom Birgitta är övertygad om att kommunaliseringen kommer gynna de äldre på sikt, även i andra kommuner.

De hade dock gärna sett att skatteväxlingen från landstinget gett lite mer pengar. Nu fick kommunen 16 öre per skattekrona av landstinget.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-10-25

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.