Hoppa till innehåll

TA | Minska inte möjligheterna till kompetenshöjning

Ledare av Lena Haglund, ordförande, FSA.

Europakongressen i arbetsterapi genomfördes i Stockholm i slutet av maj. I detta nummer av tidningen kan du läsa flera artiklar om vad som hände där.

Kongressen visade tydligt på den bredd som i dag finns inom arbetsterapi. Arbetsterapi i Europa har utvecklats betydligt under 2000-talet. I dag finns
yrkesverksamma arbetsterapeuter i mer än 29 europeiska länder och i flesta av dessa länder finns utbildning i arbetsterapi.

Kongressen visade på en kunskapstillväxt som är viktig för utvecklingen av en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård och omsorg. Även nya arenor presenterades, som hälsofrämjande arbete och arbetsterapins roll i en socialt baserad verksamhet.

Många länder har, liksom Sverige, byggt ett fortbildnings- och utbildningssystem som möjliggör fördjupning inom olika områden, masterstudier och doktorandstudier i arbetsterapi. Även om Sverige ännu har en mycket ledande roll i denna utveckling i Europa så ser vi en betydande och snabb utveckling på andra håll. Dagens och framtidens vård och omsorg kräver ökad kompetens hos personalen.

Specialistutbildning för arbetsterapeuter förutsätter att man har skaffat sig en kompetens motsvarande ett års studier på masterprogrammet. Socialstyrelsen har visat stort intresse för specialistutbildning och ser denna utbildningsnivå som en bra garanti för en kvalitativt god och säker vård och omsorg.

Under augusti månad påbörjar cirka 400 studenter sina studier till arbetsterapeuter på åtta olika lärosäten i Sverige. Vi hälsar er alla varmt välkomna. Ni har valt att studera till ett yrke som är i ständig utveckling utifrån de förändringar som sker i samhället, men som samtidigt har en stadig kunskapsbas att vila på, nämligen samspelet mellan människa, aktivitet, delaktighet och hälsa. Kunskaper som mer och mer uppmärksammas och efterfrågas.

Men det finns några tydliga orosmoln när det gäller fortsatt kompetenshöjning. Ett är signaler som kommer från flera universitet och högskolor. En minskning av antalet studieplatser håller på att ske. Regeringens minskade anslag har inneburit att antalet platser minskar och flera lärosäten tycks välja att skära ner på de utbildningsinsatser som ligger efter kandidatexamen. Andra orosmoln är de tydliga trender vi sett i våra uppföljningsenkäter av yrkesverksammas fortbildningsmöjligheter under åren 2009 och 2011. Båda uppföljningarna visar att arbetsterapeuter anställda inom kommunal verksamhet deltar i färre fortbildningsinsatser än exempelvis arbetsterapeuter inom landsting och regioner, men dessvärre visar enkäten också på en generell minskning av fortbildningsinsatser för arbetsterapeuter anställda både i kommun och landsting/regioner. Detta kan inte vara en önskvärd utveckling för att ligga i linje med framtidens vård- och omsorgsbehov. Den svenska välfärden och välståndet grundar sig bland annat på engagerade och kompetenta medarbetare inom vård och omsorg. Ska man lyckas engagera exempelvis yngre människor till arbete inom dessa områden och ska man lyckas behålla befintlig personal för framtiden är utvecklingsmöjligheter ytterst viktiga. Att inte stödja kompetenshöjning för arbetsterapeuter är verkligen inte till gagn för dagens eller framtidens patienter och klienter med rehabiliteringsbehov.

Europakongressen visar med all tydlighet att vi i Sverige måste fortsätta på den tidigare inslagna vägen om vi ska behålla den ledande position vi har och bör ha inom området vård och välfärd. Vi har absolut inte råd att hamna på efterkälken. Regering, riksdag och landstings- och kommunpolitiker borde inse att arbetsterapi är en viktig, resurseffektiv och kvalitativ investering i vård, omsorg och rehabilitering.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.