Hoppa till innehåll

TA | Meningsfull fritid åt alla i Norge

Fritiden har stor betydelse för de allra flesta människor och är ofta fylld med aktiviteter. Men det gäller sällan för personer med funktionshinder. I Norge arbetar man med en meningsfull fritid för alla genom ”Fritid med bistånd.”

Text: Ulla-Karin Höynä

Det började med att socialarbetaren Anders Midtsundstad ville hjälpa sin 10-årige son. Han ville börja simma i en simklubb. 

– Min son har Tourettes syndrom och ADHD. För mig blev det en stark upplevelse när jag såg vilken positiv effekt simningen hade, det påverkade hans självförtroende att vara tillsammans med andra i en gemensam aktivitet, säger Anders Midtsundstad.

Efter ett särskilt stöd från simklubben blev sonen medlem i simklubben. Anders Midtsundstad fortsatte att jobba med frivilliga organisationer. Han diskuterade frågan med sina kollegor på jobbet och insåg att en metod måste utvecklas.

1998 startade han ett försöksprojekt i södra Norge. 2001 fick han medel från Kulturdepartementet till ett treårigt projekt i Kristiansands kommun. Efter detta gav Helsedirektoratet medel till tre nya projekt. Det ledde till Fritid med bistånd, FmB, som är en metod i socialt arbete i samverkan med frivilligorganisationer. Sedan 2005 är FmB spridd i 65 kommuner.

Anders Midtsundstad leder den nationella knutpunkten för vägledartjänsten som bland annat ansvarar för ”stöttekontakt”, och är därmed ansvarig för FmB i landets alla kommuner.

– Metoden är utvecklad för människor med funktionshinder, men målgrupperna har stadigt blivit fler och används även i förebyggande syfte, förklarar han.    

FmB bygger på sex steg; informationsmöte, önskan och drömmar, kartläggning av fritidsaktiviteter, val av aktivitet, individuella anpassningar och inkludering.

– Efter ett år blir deltagaren en vanlig medlem i föreningen eller idrottsklubben. Vår erfarenhet är att de som blir inkluderade är mer stabila medlemmar än andra, menar Anders Midtsundstad.

Brukaren skriver först en ansökan till kommunen. Som regel gäller att man omfattas av socialtjänstlagen eller barnavårdslagen. Efter att kommunen gjort en bedömning och beviljat ansökan, bokar handläggaren in ett möte med brukaren. FmB är brukarstyrt och utgår från individens önskningar.

– Det är viktigt att det uppstår tilit mellan handläggaren och brukaren, och att det blir en god kemi. Det gäller att få deltagaren att tro på sina möjligheter och samtidigt vara medveten om begränsningarna, säger Anders Midtsundstad.      

Brukaren kanske har ett tydligt önske-mål – att lära sig bågskytte. Nästa steg blir att arrangera ett möte mellan honom och bågskytteklubben och handläggaren.

– Om det visar sig att det inte stämmer, går man vidare och provar andra alternativ. En kartläggning kan kräva månader, fortsätter han.

För att komma i gång med en aktivitet fordras ofta att deltagaren får ett stöd under en tid, i form av en kontaktperson i klubben eller ”tillrättaläggare”.

– Under ett år gör handläggaren en regelbunden uppföljning för att försäkra sig om att inkluderingsprocessen fungerar som den ska. Han pratar med brukaren och hör hur det går, säger Anders Midtsundstad.

För varje person beräknas en kostnad på 8 000 kronor per år. Det kan exempelvis vara till utrustning, resor och liknande.

Sedan 2012 finns en ny hälso- och omsorgslag i Norge. Den innebär att alla ska ha rätt till en meningsfull fritid och att kommunerna är ålagda att ha en sådan tjänst. FmB är en av de tre metoder som anges i detta sammanhang. Anders Midtsundstad tror att den nya lagen kommer att påverka arbetet positivt.

Kommunen kan söka projektmedel till FmB hos Helsedirektoratet. Det har Kvinnherad kommun gjort. I projektet vänder man sig till alla åldersgrupper och arbetar förbyggande med missbruk av droger och alkohol. 

I projektet arbetar fem personer, en arbetsterapeut och fyra sjuksköterskor. Arbetet ska pågå under tre år, men man söker medel ett år i taget. Olaug Bakke, är en av dem och projektmedarbetare på halvtid.     

– Jag är anställd i egenskap av att jag är arbetsterapeut. Jag tyckte att projektet verkade spännande och läste på om FmB. Det är en strukturerad metod, men samtidigt med en stor frihet. Deltagaren är i fokus och styr processen. Fritid är en arena som tilltalar mig mycket och har en positiv vinkel som alla tycker om, säger Olaug Bakke, som även arbetar som fritidsledare. 

De har informerat om projektet bland annat inom barn- och ungdomspsykiatrin, på skolor och arbetsförmedlingen. Hittills har de haft goda resurser och har
tagit emot 30 personer inom loppet av ett år.   

Arbetet ingår i samarbetsprojektet Aktiv fritid for alle, som baserar sig på FmB. De 16 största kommunerna har skapat ett nätverk som arbetar förebyggande med missbruk av alkohol och droger.

Anders Midtsundstad menar att det viktigaste med FmB är att det påverkar självbilden och tilllägger:

– Även om alla deltagare inte fortsätter med sin aktivitet efter ett år, har de fått en kunskap och en tro på sig själva och kan göra saker på egen hand och prova på en annan aktivitet.  

Läs mer på webbsidorna www.fritidmedbistand.no och www.fritidforalle.no. Den som vill veta mer får gärna ringa Anders Midtsundstad på 0047 90130797.

Livsstilsprojektet – en svensk variant

Livsstilsprojektets syfte var att personer med funktionshinder skulle utöva en hälsofrämjande aktivitet. Projektet pågick under tre år och avslutades 2011. Det genomfördes av Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting, och ett team bestående av en arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom, idrottslärare och en projektledare som arbetade som coacher inom projektet.

Målet var att 60 personer, i åldern 16–60 år, skulle delta i livsstilsprogrammet under tre år och 50 procent fortsätta med en aktivitet minst ett år efteråt. Detta lyckades man med.

Resultatet visar att två faktorer var avgörande. Dels det individuella stödet, baserat på egna intressen, förutsättningar och coachning. Dels det egna nätverket, att personerna närmast deltagaren hade en positiv attityd. 

I metodboken En väg till bättre hälsa beskrivs arbetet med projektet i detalj. Boken vänder sig till alla som arbetar med människor med funktionsnedsättning och andra som kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättningar.
Läs mer: www.livsstilsprojektet.se.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.