Hoppa till innehåll

TA | Helhetstänk i ny bostadssatsning för äldre

Bostadsbristen för de yngre har livligt diskuterats de senaste åren. Men hur möts behovet av lämpliga bostäder för de äldre, där en fjärdedel inom de närmaste 20–30 åren kommer att vara över 65 år? Vilka krav och önskemål kommer att ställas på framtidens bostäder? Och vilka möjligheter kommer att finnas att påverka utformningen av boendet på äldre dagar?

Text: Anki Wenster

Hjälpmedelsinstitutet satsning Bo bra på äldre dar ska stödja nytänkande och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre i ett flertal olika projekt. Det drivs under 2011–2012 på uppdrag av regeringen.

Ett av projekten är Skåne bygger för framtidens äldre där bland annat Tomelilla kommun deltar. Gun-Inger Eriksson representerar Tomelilla och till vardags hittar man henne på samhällsbyggnadsförvaltningen som tillgänglighetsstrateg och handikappkonsulent, där hon har stor nytta av sin bakgrund som
arbetsterapeut.  

– Jag företräder personer mellan 0 och 100 år som befinner sig i olika faser av livet och kan ha olika diagnoser och funktionsnedsättningar. Det kräver kunskap om olika typer av behov och vilka krav som ställs. Det gäller inte bara boendet, utan även den yttre miljön och samhället i stort för att kunna vara delaktig. Man måste ha en helhetssyn och även kännedom om byggnation över lag, summerar Gun-Inger Eriksson.

Forum som Skåne bygger för framtidens äldre väcker nya tankar och idéer och är en bra grund för fortsatta diskussioner, menar hon. I Tomelilla kommun vill hon få i gång studiecirklar, göra behovsanalyser och diskutera boendefrågor för äldre och hon är glad för att frågorna har flyttas upp på agendan. 

– Frågorna ligger i tiden i min kommun och man börjar inse vikten av att föra de här  diskussionerna, det är inte lätt att analysera äldres behov och önskemålen kan vara mycket skiftande, vilket är naturligt.

Generellt funderar äldre inte över sitt boende och ännu färre planerar det, påpekar Gun-Inger Eriksson och menar att en anledning är att besluten skjuts upp så länge allt fungerar hemma. En annan anledning är att äldre måste ges möjlighet att vara delaktiga i processerna när det gäller bostadsbyggande.

Det bekräftades i utvärderingen av Skåne bygger för framtidens äldre, där referensgruppen ”äldre” framförde önskemål om att bostäder ”måste anpassas till olika livsmönster och livsstilar”, så att människor får ett reellt val att flytta ”till” något, inte bara ”från”.

Likaså eftersöktes medborgardialoger. Tillgänglighet, stod högt på önskelistan i befintliga bostäder samt tillgång till mötesplatser såväl ute som inne, och att stöd skulle ges till äldre som tog initiativ till egna boendeformer.

Som tillgänglighetsstrateg är Gun-Inger Eriksson aktiv i kommunens planerings-arbete när det är aktuellt att bygga om och bygga nytt. Både när det gäller bostäder som offentliga lokaler och i sin roll som rådgivare gör hon ofta besök på plats.

– Jag förespråkar tillgängliga bostäder för alla och arbetar för att de ska vara  grundutformade, med målet att bostadsanpassningar inte ska behövas i framtiden. Men självklart är jag realist och inser att man inte kan tillgodose allt.

För entreprenörer och byggföretag finns som stöd grundutformningsprogram att följa vid bland annat nybyggnation av flerbostadshus i Tomelilla. Hon påpekar att det fungerar som en checklista, där fokus är tillgänglighet utifrån gällande byggregler.     

– Sociala aspekter måste vara med när man diskuterar hård fysisk planering. Jag brukar framhålla aktivitetsperspektivet och allas rätt att vara delaktiga i samhället. Det är vanligt att det i byggplaner inte redovisas hur man tar sig till entrén och hur den ska utformas, det kan vara nivåskillnader i form av en trappa till en offentlig lokal vilket utesluter många. Även färgsättning, kontraster och belysning är viktigt
för att orientera sig i byggnader. I kommunen har vi arbetat aktivt med tillgängligheten till offentliga lokaler, vi har byggt om biblioteket och kulturhuset och är i gång med simhallen. Mitt mål för de närmaste fyra åren är att integrera tillgängligheten i alla beslut, säger hon.

I Tomelilla kommun har man utarbetat en folder med goda råd att ha i tankarna om bostadsbyte blir aktuellt. I kommunen bor ungefär 13 000 invånare och medelåldern är relativt hög. En mindre kartläggning som gjordes i samband med uppsökande verksamhet, visade att hälften av de tillfrågade 80-åringarna bodde kvar i sina småhus, som i flertalet fall inte var tillgängliga om livssituationen skulle förändras. 

– I den åldern sker oftast mycket, man blir ensam och behoven förändras. Tyvärr saknas ofta bra boendealternativ för dem som vill byta bostad. Önskemålen är ofta centralt läge med närhet till service och allmänna kommunikationer och för de flesta är ekonomin en väsentlig fråga.

Hon betonar även att när man planerar trygghetsboende måste man vara medveten om att de som flyttar dit inte är stöpta i samma form, har samma behov eller intressen. Men hon tycker att kunskapen om hur man bygger och utformar tillgängliga bostäder ökat hos vissa arkitekter och byggfirmor, liksom efterfrågan.

– Ett hundratal intresserade personer kom nyligen till ett informationsmöte när byggplanerna på ett seniorboende i form av ett hyreskooperativ presenterades.

Namn: Gun-Inger Eriksson.
Jobbar som: Tillgänglighetsstrateg, handikappkonsulent och arbetsterapeut i Tomelilla kommun.
Ålder: 60 år.
Bor: I Ystad med maken. För några år sedan gick flyttlasset från tvåplanshus i Tomelilla med stor trädgård till enplansvilla, ”där man bara rullar in”. Något hon provade på efter en fotoperation för två år sedan som krävde avlastning och rullstol.  

Fakta: ”Södra Sverige bygger för framtidens äldre”

I forskningsprojektet Södra Sverige bygger för framtidens äldre ingår nätverk syd som består av 15 kommuner i Blekinge, Skåne och Småland, samt referensgrupp syd med 24 äldre personer som är intresserade och engagerade i bostadsplanering. Projektet samordnas av Lunds universitet, Institutionen för Designvetenskaper. 

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.