Hoppa till innehåll

TA | Gästkrönika av Raymond Dahlberg

Välfärdsteknologi – ett nytt användbart begrepp

Sverige saknar ett bra begrepp som inkluderar den mångfald av produkter och tjänster som finns för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning till ett tryggt, aktivt, delaktigt och självständigt liv. På Hjälpmedelsinstitutet har vi sedan i mars 2012, då vi presenterade rapporten Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen, börjat använda begreppet välfärdsteknologi. I samband med rapporten publicerade jag på svenska Wikipedia en definition: Välfärdsteknologi (VT) är teknologi som bidrar till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet och delaktighet i samhället. VT kan stärka äldre personer och personer med funktionsnedsättning till ett självständigare liv. VT kan också vara ett stöd för anhöriga och bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet för både brukare och personal inom vård- och omsorg. VT kan även stödja kvarboende, förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov samt vara samhällsekonomiskt lönsamt.

Hjälpmedel associeras med produkter som förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal. Det används också synonymt för smarta produkter och tjänster som betecknas som egenvårdsprodukter och säljs direkt till privatpersoner i butiker och via internet. Däremot täcker inte begreppet den flora av konsumentprodukter; smartphones, läsplattor och appar som också fungerar som hjälpmedel. I begreppet välfärdsteknologi inkluderar jag trygghetslarm och bostadsanpassningsåtgärder som dörrautomatik och spisvakt. 

Under senare år har flera teknikstöd utvecklats för att underlätta kvarboende. Dessa kan ibland vare sig förskrivas, biståndsbedömas eller köpas på den öppna marknaden. Exempelvis ”ippi” för kommunikation via tv:n och ”nattfrid” – en alternativ nattillsyn via kamera. Det finns också teknikstöd som underlättar för personal inom vård och omsorg, digitala pennor som registrerar hemtjänstbesök och digitala lås som öppnas med en mobiltelefon för att rationalisera nyckelhantering. Även det vi kallar vardagsteknik som tv, mikrovågsugn, telefon etc kan inkluderas i välfärdsteknologin, liksom teknik som rationaliserar och effektiviserar olika samhällstjänster, beställning av varor och tjänster via webben etc.

Välfärdsteknologi är oftast av godo för den som har en funktionsnedsättning, men vi måste vara observanta på att den även kan bidra till exkludering och utanförskap. Där kan vi arbetsterapeuter särskilt hjälpa utvecklarna av tekniken med vår kunskap om vad som skapar tillgänglighet och delaktighet i samhället oavsett funktionsförmåga.

Raymond Dahlberg
FoU-samordnare, Med.dr, Hjälpmedelsinstitutet

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.