Hoppa till innehåll

TA | Från studentbloggande – till arbetets betydelse för asylsökande

Att finna mening genom arbete för asylsökande, om miljöns orsak till depression, och bloggande som stöd för studenter. Det var ett axplock av nya studier som presenterades på Cotec-kongressen.

Text: Ulla-Karin Höynä

– För de allra flesta spelar arbetet en stor roll, men för flyktingar har det en avgörande betydelse. De flesta har lämnat ett etablerat liv bakom sig.

Det sa Helen Claire, arbetsterapeut från Storbritannien, under sin presentation på kongressen. Hon har gjort en studie om asylsökande finner mening genom arbete. Hon var anställd som arbetsterapeut på ett flyktingcenter i tio år där hennes uppgift var att stödja flyktingarna i deras försök att skapa en meningsfull tillvaro i det nya hemlandet. Många saknar arbete, bara ett fåtal har kvalificerade jobb. I Storbritannien har 15 procent av dem ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. Många av dem lever ett isolerat liv och i en disharmonisk omgivning, och deras sociala kontakter är ofta begränsade.

– Majoriteten vill arbeta och vara produktiva. Att inte kunna vara det är väldigt nedslående och skapar känslor av utanförskap. Ett arbete är också ett sätt att uttrycka sin kulturella identitet och bidrar till en meningsfull framtid, sa Helen Claire Smith och tillade:

– Som arbetsterapeut är man mycket medveten om människors vardagsbehov, menade Helen Claire Smith, numera lärare inom hälsa och kulturella frågor, vid Teesside University.

Vilken uppfattning har islänningar ifråga om depression? Det har den isländska arbetsterapeuten Sonja Stelly Gustavsdottir undersökt. Under seminariet visade hon resultatet av studien där 85 personer deltog. Den visade att majoriteten ansåg att det är miljön som orsakar depression – och inte den enskilda människan.

– Jag trodde att gener spelade en större roll än socio-ekonomiska faktorer. En slutsats är att man bör sätta in insatser i den miljö som patienten befinner sig, istället för att göra det på ett sjukhus. För att kunna behandla depression krävs att man ser den som en medicinsk fråga, sa Sonja Stelly Gustavsdottir, som arbetat fyra år inom psykiatrin. Studien ingår i hennes doktorsavhandling vid University of Akureyri, i norra Island. 

Kan bloggande vara ett stöd för blivande arbetsterapeuter? Nej, blev det entydiga svaret. Sherrie Buckle från Dublin, presenterade ett samarbetsprojekt vid St Patrick´s University Hospital, University of Dublin och University of Limerick, med syfte att undersöka om offentlig och privat bloggande kunde underlätta praktiktiden för studenterna inom arbetsterapiutbildningen.

48 studenter deltog, 37 procent svarade på undersökningen. Av dem ansåg 50 procent att bloggandet inte hade hjälpt dem att utveckla deras bedömningsförmåga. 31,8 procent ansåg däremot att bloggande var en tillgång under praktiktiden, medan 18,2 procent var neutrala.

Sammanfattningsvis menade studenterna att bloggande inte var ett användbart verktyg för att utveckla förmågan att göra bedömningar, det gällde även den medicinska kompetensen. I viss mån var bloggande en bra lösning, för att få stöd från studiekamrater och vid inlärning. Men så många som 76 procent av respondenterna använde istället andra sociala medier, exempelvis Facebook, för att komma i kontakt med sina studiekamrater, som totalt sett var mer populärt bland studenterna.

Professorerna Clare Hocking från Auckland University of Technology på Nya Zeeland och Ulla Kroksmark från Göteborgs universitet, har studerat hur arbetsterapeuter kan lyfta fram hållbar utveckling. Under sitt seminarium gav de exempel på olika insatser med utgångspunkt från FNs Survey of Sustainable Lifestyles från 2011. Den genomfördes i 20 länder med totalt 8 000 medverkande. Deltagarna var i åldern 18–35, medelklass och bodde i stadsmiljö. Resultatet visar att de var bekymrade över miljöförstöring, men inte nödvändigtvis kopplar ihop den med sina egna handlingar. De flesta var nöjda med sin tillvaro. Slutsatserna varierade länderna emellan. På Nya Zeeland föredrog man att åka bil, att odla sina egna grönsaker. I framtiden vill man kunna producera sin egen mat och energi. I Sverige ville man gärna cykla, köpa lokalt producerad mat och intresserade sig för återvinning. Det viktigaste i framtiden var att hålla sig informerad om lösningar, hur man kan anpassa sin livsstil efter en hållbar utveckling.

De nämnde några av de insatser som kan bli aktuella:

  • För enskilda och grupper: fråga dem om deras intresse för en hållbar livsstil och deras målsättning.
  • Inom hälso- och sjukvården, i samband med preventiva åtgärder: framhålla vad den enskilde individen kan göra.
  • Och på en övergripande nivå : uppmärksamma frågor som rör hållbarhet för bostäder, transporter och tjänster.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

Ämnen:

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.