Hoppa till innehåll

TA | För många utbildningar – Tysklands problem

I Tyskland ligger fokus på andra frågor än ekonomin. Där är det största bekymret det stora antalet utbildningar. – Det är förstås bra att det finns många utbildningar och skolor att välja bland för studenterna, men tyvärr håller långt ifrån alla måtten då kvaliteten varierar, säger Angelika Maurer, COTEC-delegat från Tyskland.

Text: Catharina B Tunestad

De dryga 180 arbetsterapeututbildningarna som finns i Tyskland gör det svårt för tyska förbundet, Deutscher Verband der Ergotherapeuten (DVE), att få en överblick över utbildningarna. Att kontrollera om de håller måttet när det gäller kvaliteten är än svårare. Skolorna är spridda inom 16 olika delstater som alla har sina egna lagar och regler. De har dock en sak gemensamt: utbildningarna är endast tvååriga.

– Vi har inget inflytande över utbildningarna utan kan bara ange vårt ställningstagande om en minimistandard för arbetsterapiutbildningarna som vi satt och vad den innebär, säger Angelika Maurer, COTEC-delegat från Tyskland och arbetsterapeut inom habilitering.

Som en följd av mängden utbildningar finns i dagsläget runt 35 000 praktiserande arbetsterapeuter i Tyskland. Det innebär att landet har flest arbetsterapeuter i Europa sett till antalet.

– Det är bra PR för delstaterna att kunna visa att de har många skolor och utbildningar, det är nog en bidragande orsak till att det ser ut som det gör, fortsätter Angelika Maurer.

Enligt färsk statistik från WFOT (World Federation of Occupational Therapists) är 129 av utbildningarna i Tyskland godkända enligt deras minimistandard.
För närvarande studerar 7 900 inom dessa program.

Att arbetsterapiutbildningarna är viktiga för institutionerna betvivlar inte Angelika Maurer, däremot är hon inte lika säker på att de är lika väsentliga när det gäller att få en tjänst som arbetsterapeut i Tyskland.

– Men vill du jobba utomlands är det viktigt med rätt sorts utbildning enligt WFOT:s riktlinjer, i alla fall utanför EU. Då kan det krävas kompletterande studier.

Sedan tidigt 1990-tal har det tyska förbundet strävat efter att arbetsterapiutbildningen ska få behörighet till högre studier för de studenter som vill ta en magisterexamen eller forska vidare. Efter flera års kamp blev arbetsterapiutbildningen äntligen ”insläppt” på universiteten år 1999. Därmed blev det äntligen möjligt för studenter att ta en magisterexamen – men inte att forska vidare, ta en doktorsexamen.

– Den frågan jobbar vi ännu med, säger Angelika Maurer och suckar lätt.
Förbundet jobbar för närvarande hårt med att förmedla praktisk kunskap till rådande forskning inom hälso- och sjukvård för att ändå bidra till vetenskapen. Bland annat har man föreslagit riktlinjer för strokepatienter. Men det kan vara svårt att få gehör för detta, berättar hon öppenhjärtigt.

En annan kärnfråga är utvecklingen av yrket. Liksom i Sverige, letar man ständigt efter nya arenor där arbetsterapeuter kan arbeta, förmedla sin kunskap. En majoritet arbetar inom områdena neurologi, habilitering och psykiatri. Många av dessa återfinns på sjukhus och på habiliterings- och rehabiliteringscenter. Ett annat relativt stort område är utbildningssektorn, exempelvis grund- och förskolan.

I Tyskland dominerar den privata sektorn. Drygt 50 procent av alla yrkesverksamma arbetsterapeuter arbetar på en privat klinik eller är egenföretagare. Att det finns så många privatpraktiserande arbetsterapeuter beror på att det går att få ett finansiellt stöd till att driva egen verksamhet inom hälso- och sjukvård i Tyskland, vilket uppmuntrar många att bli sin egen. Stödet kommer ifrån en hälso- och sjukförsäkring som alla tyska medborgare måste ha. Till skillnad mot i Sverige väljer man själv vilket försäkringsbolag man vill tillhöra och vilken typ av sjukförsäkring man önskar. Avgiften motsvarar ungefär 15 procent av lönen och dras varje månad. Löntagaren står för halva kostnaden, drygt 8 procent, resterande del betalar arbetsgivaren till försäkringsbolaget.

– Försäkringssystemet är åtråvärt för alla som vill bli sin egen inom hälso-
och sjukvård, säger Angelika Maurer.

Antalet privatpraktiserande arbetsterapeuter har ökat under de senaste åren och spås bli ännu fler i framtiden, enligt henne.

Även i Tyskland har arbetslösheten bland arbetsterapeuter varit relativt låg senaste decennierna, inte minst sett till det stora antalet yrkesverksamma, och är så fortfarande.

Förbundet har ramavtal hur arbetsterapeuter ska arbeta och vilken lön som är rimlig.

– Tidigare steg den efter hur många år du arbetat, men så fungerar det inte riktigt längre.

Fakta: Arbetsterapi i Tyskland

  • År 2010 var genomsnittslönen för arbetsterapeuter med minst sju år i yrket cirka 2 400 euro i månaden (cirka 19 800 kronor). För nyexaminerade låg lönen på runt 1 500 euro/månad (cirka 12 400 kronor). 
  • Yrket tog form i Tyskland efter andra världskriget genom sjuksköterskor som kom från England och arbetade för Röda Korset med krigsskadade.
  • Förbundet Deutscher Verband der Ergotherapeuten (DVE) startade 1954.
  • År 2011 hade förbundet 10 475 medlemmar. Det motsvarar 30 procent av alla yrkesverksamma arbetsterapeuter i landet. 680 av dessa var studerandemedlemmar. 
  • Medlemsavgiften varierar beroende på om man jobbar inom offentlig sektor (lägre avg.) eller privat (högre avg.), samt om man är student, arbetslös eller utbildad i forna Östtyskland eller dåvarande Västtyskland. 
  • Högst avgift betalar den som är utbildad i forna Västtyskland och jobbar inom privat sektor, för närvarande 196 kronor/månad. Lägst avgift betalar studenter, drygt 33 kronor/månad.
  • 55 (kända) utbildningar är icke godkända av WFOT. 
  • 1 200 studerande examineras varje år från någon av dessa.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad 
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Chefsredaktör

E-post:
Uppdaterad: 2012-09-07

En film om arbetsterapi

Arbetsterapeuterna använder viss data (cookies) för att försäkra sig om att du får en bra användarupplevelse.